Så länge är du smittsam när du är förkyld och sjuk
Stanna hemma eller gå till jobbet – ja, den frågan ställer sig säkert många i dessa förkylningstider. Vad är då viktigt att veta om våra vanligaste smittor? Och varför är infektionsläkare inte är mer sjuka än andra, trots att de är i kontakt med smittsamma människor? Vi har tagit experter till hjälp för att få svar.
Tiden då man i kontorslandskapet skröt om hur man tagit sig till jobbet, trots sin förkylning, är över – eller? Åtminstone finns ett före, ett under och ett efter pandemin gällande etikett över när man går till jobb eller skola fast man inte känner sig helt frisk. Klart är att få vill vara den som smitta ner sina kollegor, men går det att veta hur spridningsrisken ser ut när det gäller våra vanligaste sjukdomar och förkylningar?
Infektionsläkaren Martina Wahllöf på Sahlgrenska menar att det sedan pandemin finns ett ökat intresse för infektionssjukdomar. Ett viktigt ämne, tycker hon, då det råder en hel del okunskap och begreppsförvirring om smittsamhet.
– Man kan vara smittsam utan att det finns en stor risk att sprida en sjukdom vidare. Det handlar också mycket om mänskligt beteende, säger hon.
– För att man ska kunna sprida något effektivt krävs också kontakt mellan människor. Hur många och hur nära man är de man träffar och om det är inomhus eller utomhus har stor betydelse. Handlar det om luftvägsvirus spelar det också roll hur mycket man hostar och nyser. Det är alltså en komplicerad kedja av faktorer som avgör hur stor spridningsrisken är mellan individer.
Det vi kallar influensa och förkylning, konstaterar Martina, är ofta ospecifika begrepp som kan bero på många olika virus och även bakterier.
– ”Förkylning” handlar ofta mer om en symtombild. För i övrigt friska individer är rhinoviruset, det vanligaste förkylningsviruset, oftast en mild och snabbt övergående sjukdom. Men för personer som har nedsatt immunförsvar eller hjärt/ lungsjukdom i botten, kan det vara något annat. Det gäller i ännu högre utsträckning för influensa och Rs-virus och rör sig om en ganska stor grupp personer.
Kan du ge något råd om man bör gå till jobbet om man är förkyld?
– Det tycker jag är svårt att göra,
för det har både att göra med individens spridningsrisk och konsekvenserna för omgivningen. Som tumregel är man absolut mest smittsam det första dagarna. Så gå hellre hem tidigt när du börjar känna symtom!
Viktigt att poängtera är enligt Martina att det för unga friska personer är det omöjligt att helt försöka skydda sig från luftvägsinfektioner, och kanske ingen bra idé. Vårt immunförsvar är som en muskel som behöver ha banala infektioner att träna sig på.
– Vad som är viktigt är att veta lite om de olika vanliga luftvägsinfektionerna, känna till de basala begreppen och att man gemensamt försöker skydda dem som riskerar allvarlig sjukdom. För det går inte att tänka sig en värld utan smittsamma infektionssjukdomar.
Är det så att man själv av praktiska eller medicinska skäl inte vill bli smittad av sådant som ofta sprids via luftvägar särskilt på vintern finns några saker att tänka på. Det gäller att undvika att träffa mycket folk, nära och inomhus, och att vaccinera sig, enligt Martina.
– Det är problematiskt med sjukdomar som corona och influensa är att man utsöndrar som mest virus strax innan eller i början av sjukdomsförloppet, vilket betyder att den som är som mest smittsam kanske inte vet om det. Feber och andra märkbara symtom är oftast immunförsvarets reaktion på sjukdomen, när man fått upp en viss mängd virus i kroppen.
Med hosta är det ofta tvärtom, konstaterar Martina.
– Många gånger får man det i slutet av en luftvägsinfektion när virus eller bakterier är döda men man är fortsatt irriterad i sina luftvägar. Hostan är det folk hör och då upplevs kanske spridningsrisken som större än den är.
Är det svårt att rent allmänt ge rekommendationer om när man kan gå till jobbet i samband med att man är sjuk?
– Ja, eftersom det också beror på vilket jobb man har, vilken sjukdom, om risken för att sprida – vilket kan vara väldigt svårbedömt – och konsekvenser för omgivningen. Huruvida man kan eller ska jobba eller inte är en fråga som inte enbart är medicinsk, det beror på många andra faktorer också. Jag som expert har svårt att uttala mig generellt, utan att det bara blir ett tyckande. Men jag tror definitivt att man har mycket att vinna på att lära sig mer om olika smittämnen, infektionssjukdomar och spridningsrisker. Då kan såväl man själv och arbetsgivaren ta klokare beslut.
Hur gör ni läkare för att hålla er friska?
– Vi försöker säkert liksom många andra kan ta hand om vår hälsa genom träning, bra kost och andra hälsobefrämjande åtgärder och vaccination när det behövs. Med bra kunskaper tror jag man blir mindre orolig generellt. Vi infektionsläkare är inte mer sjuka än andra, trots att vi träffar många smittsamma människor.
Här bredvid kan du läsa om våra vanligaste sjukdomar och vad experterna tycker du ska veta om dem.
Förkylning
Milda symtom, tät och rinnande näsa. Mest spridningsrisk dag två och tre. Förkylning är ett ”paraplybegrepp” för milda luftvägsinfektioner, oftast orsakade av rhinovirus. Även virus som adeno och corona kan ge förkylningssymptom.
Symtom: Halsont, rinnande näsa, täthet och hosta, ibland i kombination med huvudvärk och trötthet. Symtomen sitter normalt i mellan fem och sju dagar, och är som värst omkring dag två och tre. Feber, muskelsmärta och symtom i de nedre luftvägarna – som andfåddhet, väsande andning och bröstsmärtor – är tecken på att du kan ha en allvarligare infektion, som influensa eller RS. Från nacken och upp brukar vara en förkylning, nedanför något annat, som en expert The New York Times pratat med uttrycker det.
Så sprids det: Rhinovirus sprids främst genom luftvägssekret, vilket innebär att du andas in vad andra människor hostar, nyser eller andas ut. Viruset kan också överleva på ytor upp till 24 timmar och du kan bli infekterad genom att du rör vid ditt ansikte efter att du har fått på dig viruspartiklar från ett dörrhandtag till exempel. Normalt sett tar det en dag eller två innan du får symtom efter att du blivit smittad av rhinovirus. Du bär på mest virus när du mår som sämst, vilket normalt sett är under dag två och tre. I takt med att du mår bättre minskar mängden virus i din kropp och det är generellt sett säkert att anta att du inte sprider smitta i större utsträckning efter dag tre och fyra. Om du har mycket slem och andra symtom, ska du bete dig som om det fortsatt är hög risk att du sprider smitta.
Kom ihåg: Även om förkylningar normalt sett inte är förenade med stor risk är de otrevliga och obekväma, vilket kan vara skäl nog att undvika att sprida dem till andra. Ännu viktigare är dock är att vara medveten om att din förkylning i själva verket kan vara covid eller RS, vilket kan innebära livsfara för någon annan om den blir smittad.
Covid-19
Täthet, trötthet, hosta, ont i halsen. Mest spridningsrisk till och med dag fem. Orsakas av SARS-COV-2 coronavirus. Sedan pandemins start har nya varianter av viruset uppstått, men sättet de sprids på och symtomen är i stort sett de samma.
Symtom: Halsont, nästäppa, trötthet, feber och hosta. Det enklaste sättet att se om det är covid du har
och inget annat är att ta ett test. Om det första testet är negativt, vänta 48 timmar och ta om testet. Detta eftersom du kanske inte hade tillräckligt med virus i näsan vid första testtillfället. Symtomen avtar inom en vecka för det flesta, men kan hålla i sig i veckor eller utveckla sig till långtidscovid.
Så sprids det: Genom små, luftburna partiklar som sprids genom andning till andra människor. Det smittar också genom droppar när man hostar och nyser. Viruset verkar dock inte spridas så bra via ytor. Har du blivit smittad tar det mellan två och fyra dagar innan symtomen dyker upp. För de allra flesta är risken att sprida covid vidare borta vecka två av sjukdomen. Men inte för alla – den som är måttligt eller svårt sjuk och är andfådd eller i behov av sjukhusvård, ska isolera sig i tio dagar, enligt amerikanska läkare.
Kom ihåg: Risken att behöva uppsöka sjukhus eller dö i covid har minskat avsevärt sedan pandemins början. Detta tack vare antikroppar efter att man fått vaccin eller haft sjukdomen. Samtidigt är dock inte faran över för äldre människor eller andra personer i riskgrupp.
Influensa
Ont i halsen, nästäppa, feber och värk. Symtomen kommer plötsligt. Hög spridningsrisk under cirka fem dagar. Säsongsinfluensan orsakas av två typer av influensavirus: A och B. Båda kan cirkulera samtidigt, men normalt sett är det en av dem som dominerar.
Symtom: Halsont, nästäppa, hosta, trötthet, feber, huvud- och muskelvärk. Vissa kräks och har diarré. Det tydligaste tecknet på att det är influensa du har är att du mår mycket sämre än vid en vanlig förkylning och att du började göra det snabbt. Ofta mår man som sämst under sjukdomens första tre dagar. Sedan börjar symtomen avta och är oftast borta efter en vecka.
Så sprids det: Är huvudsakligen en droppsmitta – slem och saliv som sprids genom hosta, nysningar och när man pratar. Viruset finns också i aerosoler i luften – små gasliknande partiklar – även om experter menar att det är osannolikt att du blir smittad endast av dessa. Influensavirus i droppform kan överleva i timmar på ytor och objekt så det går att få smittan den vägen med. Blir du smittad tar det normalt mellan två och fyra dagar innan symtomen dyker upp. I fem dagar är det stor risk för att sprida det vidare till andra, enligt amerikanska experter. De flesta börjar sprida virus redan dagen innan de börjar känna sig sjuka, och virusnivåerna är som högst under de första tre dagarna med symtom. Har du influensa på måndag är du med andra ord inte särskilt stor spridare av viruset på fredag. Men ska du träffa någon i riskgrupp bör du givetvis inte chansa.
Kom ihåg: Hos några utvecklas influensan till en infektion med bakterier, till exempel lunginflammation. Tecken på att du har det är andfåddhet, smärtor när du andas, att du hostar upp väldigt mörkt slem och att du får så svåra hostattacker att du kräks. Kontakta då vården. Det bästa vapnet mot influensan är vaccin, vilket avsevärt minskar risken att bli svårt sjuk.
Vinterkräksjuka
Diarré och kräkningar. Symtom som varar mellan 24 och 48 timmar, mycket hög spridningsrisk. Novovirus är den vanligaste orsaken till vinterkräksjuka.
Symtom: Förutom diarré och kräkningar kan man må illa och ha ont i magen. Kommer ofta hastigt och varar vanligtvis under en eller två dagar.
Så sprids det: Norovirus är otroligt smittsamt – ett par partiklar räcker för att någon annan ska bli smittad. Efter att man kommit i kontakt med viruset tar det normalt en dag eller två innan symtomen dyker upp. Vanligtvis sprids viruset genom partiklar på olika ytor och objekt från en smittad person som inte tvättat händerna ordentligt efter att den varit på toaletten. Novovirus kan även spridas via maten. Det ses som ett av de primära skälen till matförgiftning – du blir inte sjuk av maten i sig, utan från en person som hanterat maten när denne varit sjuk. Det kan också smitta via aerosoler – små partiklar i luften – från spy eller diarré, så det är möjligt att bli smittad om man befinner sig i samma rum som en person som kräks. Eftersom novovirus sprids så lätt är det väldigt viktigt att tänka på handhygienen och att rengöra ytor. Viktigt då att använda produkter med lite krut i – tvål för händerna och ett kraftfullt rengöringsmedel för nedsmutsade ytor.
Kom ihåg: Efter att symtomen försvunnit kan man fortsätta sprida novovirus i veckor via avföring. Virusnivåerna är vid den tidpunkten dock avsevärt mycket lägre än vid sjukdomens början. Man ska vara särskilt noggrann med handhygienen efter man varit på toaletten.
Rs-virus
Svår hosta, väsande andning och andfåddhet. Mest smittsam dag ett till fem. Sågs förr på som ett ”vanligt milt förkylningsvirus”, men kan för spädbarn och äldre vara mycket allvarligt.
Symtom: Rinnande eller täppt näsa, hosta, huvudvärk och feber. Experter menar att RS i större utsträckning påverkar lungor och nedre luftvägar jämfört med till exempel rhinoviruset. RS kan därför orsaka svår hosta, väsande andning och andfåddhet. Symtomen håller normalt i sig ungefär en vecka. Hostan kan hänga kvar långt efter övriga symtom försvunnit. Normalt sett tar det ungefär fem dagar efter att man varit i kontakt med viruset innan symtom uppstår.
Så sprids det: Vanligtvis genom små droppar från en sjuk persons nysningar och hostningar. Det är möjligt för RS att vara kvar i luften i form av små partiklar, men den är mycket mindre smittsam då. Viruset kan överleva på ytor under flera timmar så risken finns att bli smittad även genom att man tar på kontaminerade ytor och sedan rör vid sin egen näsa, mun eller ögon. Spridningsrisken är som högst under de första dagarna då du har som mest symtom. Runt dag fem brukar nivåerna av virus minska. Efter det är du sannolikt inte särskilt stor spridare, enligt experter, och du kan gå tillbaka till jobbet – så länge du inte har feber och producerar mycket slem. Undvik små barn och äldre under några dagar extra för säkerhets skull.
Kom ihåg: RS kan vara en dödlig sjukdom för bebisar och äldre. Kontakta vården om du eller ditt barn har svårt att andas.
Halsfluss
Väldigt ont i halsen, eventuellt feber. Inte längre smittsam 24 timmar efter att man startat antibiotikabehandling. Orsakas oftast av streptokockbakterier, som också kan orsaka sjukdomar som urinvägsinfektion, scharlakansfeber och blodförgiftning (sepsis).
Symtom: Väldigt ont i halsen. Ibland kan man se en vit hinna i bakre halsen. Vissa får även feber. Till skillnad från andra sjukdomar som ger halsont, ger halsfluss inte andra vanliga luftvägssymtom som rinnande näsa eller hosta. Typiskt sett tar det runt 48 timmar innan symtomen kommer efter man blivit exponerad för sjukdomen.
Så sprids det: Främst genom nära fysisk kontakt mellan personer, ofta i form av andningsdroppar. Halsfluss kan behandlas med antibiotika och penicillin. Så fort man startat en antibiotikakur minskar risken för smittspridning. Efter 24 timmar är risken i stort sett noll.
Kom ihåg: Streptokockbakterien kan orsaka allvarligare infektioner som, i ovanliga fall, blodförgiftning. Enligt amerikanska experter är detta viktigt att veta om, inte för att skrämma föräldrar utan för att man ska komma ihåg att söka vård om ens barns tillstånd förvärras.