Larmet: Stor del av Gazas kulturarv i spillror
Omkring 200 byggnader eller platser som tillhör kulturarvet i Gazaremsan har skadats eller förstörts under israeliska anfall. Det hävdar den ickestatliga organisationen Heritage for Peace som försöker dokumentera förödelsen och slå larm.
I början av december rapporterades den stora al-omari-moskén i Gazas gamla stad ligga i ruiner efter ett israeliskt luftanfall. En israelisk källa som bekräftade uppgifterna uppgav då för amerikanska NPR att Hamas hade tunnlar under moskén, som en gång varit både tempel och kyrka och vars historia sägs gå ända tillbaka till filistéerna.
Även stora delar av biblioteket, med historiska böcker och manuskript, ska ha gått förlorade.
– Den är mer än en moské, här finns människornas minnen och ett helt samhälle, säger Isber Sabrine, syrisk arkeolog och ordförande i Heritage for Peace.
Men också den arkeologiska utgrävningsplatsen vid vad som en gång var Sankt Hilarion-klostret, ett av regionens allra tidigaste, har skadats enligt Heritage for Peace. I december gavs just denna plats ökad skyddsstatus av Unesco, en åtgärd som Fn-organet kan vidta under krig.
Klosterruinerna är den första plats i Gaza att få detta skydd, skriver Unesco som i ett mejl till TT uppger att fler platser av historiskt värde har rapporterats skadade.
Dessa är dock ännu inte verifierade av Unescos experter som inte får jobba i krigszoner. I stället är Fn-organet hänvisat till satellitbilder och rapporter från tredje part.
”Organisationen jobbar också på kompletterande akutåtgärder som kan genomföras kommande veckor och månader”, beroende på hur situationen utvecklas”, skriver Unesco till TT.
Kulturegendom får varken anfallas eller användas för militära
BILD: AFP
ändamål, framhåller Unesco. Men enligt Heritage for Peace, en fristående så kallad NGO med internationell styrelse och säte i Barcelona, har stora värden redan gått förlorade i Gaza. I början av november publicerade organisationen en larmrapport med ett hundratal exempel på just det.
– I dag är det dubbelt så många, säger Isber Sabrine.
Han har själv inte varit i det palestinska området utan hänvisar till uppgifter från tredje part och från det palestinska departementet för turism och kulturarv.
– Den här informationen kommer från människor i Gaza som har specialistkunskaper.
Samtidigt handlar kulturarvet inte i första hand om byggnader, framhåller Isber Sabrine.
– Det handlar om människorna, om minne och identitet, om återhämtning och försoning. Omari-moskén är en ikonisk plats, den är en symbol för Gaza, en plats som alla kan uppskatta. Arvet är väldigt viktigt också för kommande generationer, för utbildning och för att bygga ett samhälle.