Nostalgi kan lindra smärta – används inom vården
Bitterljuva minnen kan väckas till liv av en doft eller en gammal sång. Men nostalgi kan också vara effektfullt vid behandling av bland annat stress, utmattning, ätstörningar och smärta. – Känslan av kontinuitet i våra liv är viktig. Att känna att man har en historik som sträcker sig bakåt, ger i sin tur en trygghet att gå framåt, säger Per Johnsson som använder nostalgi i sitt arbete som psykolog.
Länge var nostalgi en diagnos. Idéhistorikern Karin Johannisson berättar i sin bok ”Nostalgia” hur läkarstudenten Johannes Hofer på 1600-talet benämnde nostalgi som en sjukdom. Nostalgi betraktades därefter som en upphöjd känsla och en verklig sjukdom för särskilt känsliga män.
Under 1800-talet blev nostalgi snarare en oönskad åkomma – en smärtsam, sjuklig längtan efter att återvända hem. Tillståndet betraktades med oro, inte minst vad gäller soldater ute i fält där de drabbade ansågs riskera att tyna bort och dö.
Först en bit in på 1900-talet kom insikten att nostalgi inte innebar eller ledde till psykisk sjukdom.
I dag används i stället nostalgi för att bota. För ett par år sedan undersökte en kinesisk forskargrupp i en studie kopplingen mellan nostalgi och smärtlindring.
De beskriver hur positiv nostalgi inte bara kan ha god effekt på hur man fungerar i vardagen och i olika miljöer, utan också vara smärtstillande.
Försökspersonerna fick se bilder från barndomen och utsattes för smärta från en platta på underarmen. Under tiden mättes deras hjärnaktivitet. Utifrån detta kunde forskarna se hur och var hjärnan påverkas av olika slags stimulans. Thalamus, en struktur i mellanhjärnan, visade sig spela en nyckelroll. I små men mätbara förändringar i nervcellernas aktivitet kunde de se kopplingar mellan nostalgi och smärta.
Per Johnsson är legitimerad psykolog och docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet. Han har i sitt arbete använt nostalgi i psykoterapi för att skapa trygghet och positiva sinnebilder, liksom vid handledning kring patienter med exempelvis utmattning och svåra ätstörningar.
– I dag domineras vården av att hjälpa patienten att se framåt, att gå vidare. Samhällsstressen handlar om att du ska ut i arbetet igen så fort som möjligt. Men det finns så mycket olika saker bakom en diagnos. Det finns inte en typ av utmattningssyndrom eller anorexi. Vi har ju våra minnen i oss, vare sig vi vill eller ej, säger han.
Vad gäller exempelvis utmattning använder han inte nostalgi som hjälpmedel i det akuta skedet.
– Först handlar det om att få tillbaka en del kognitiva förmågor. Detta är ofta fruktansvärt plågsamt när man är utmattad. Detsamma gäller när man är mitt uppe i den omedelbara stressen. Längre fram däremot, när det lugnat sig och man börjar må lite bättre, kan man använda nostalgi i behandlingen som ett sätt att få tillbaka kontinuiteten.
Känslan av kontinuitet är viktig och påverkar våra liv på ett positivt sätt, berättar Per Johnsson. Här tar han bland annat hjälp av fotoalbum.
– Att känna att man har en historik som sträcker sig bakåt, ger i sin tur en trygghet att gå framåt. Ibland måste vi också ta itu med de jobbiga minnena vi har inom oss, som till exempel mobbning under uppväxten.
Begreppet nostalgi definieras ofta som bitterljuva minnen.
– Jag gillar ordet bitterljuvt. Som minnena av den hemska skolgången, men att man trots allt klarade ditt och datt, säger Per Johnsson.
En del minnen är fysiologiska, som lukter.
– För en del är det exempelvis inte jul utan lukten av nejlika och apelsin. Och när vi sitter där på nyårsdagen och tittar på Ivanhoe är det ren nostalgi, rätt upp och ner.
Nostalgi har en evolutionär funktion, berättar han.
– Känslan av tillhörighet är oerhört viktig för oss människor. Evolutionen har byggt på att någon bevakar elden eller skrämmer bort vilda djur medan de andra sover. Det är gruppen som har räddat oss. Det är först nu, i det moderna samhället, som vi kan överleva utan att tillhöra en grupp – de flesta har pengar och kan handla mat när de vill. Men mötena med andra människor hjälper oss mer med känslan av kontinuitet än vi kanske tror. I Sverige, där många lever i singelhushåll och kanske inte träffar så många andra människor, behöver vi jobba hårt på det här. Kan man förlora sig så mycket i nostalgi att det i stället blir en belastning?
– Då fungerar inte tillbakablickandet på ett positivt sätt. Om man ältar oförrätter handlar det egentligen inte om nostalgi. Det förekommer också att man hänger sig fast i nostalgin för att man inte vågar gå vidare. Man kan känna trygghet i själva ältandet, men har en rädsla för att gå vidare till nästa steg och använder inte minnena som en språngbräda för att se möjligheter framåt.
Per Johnssons råd är att försöka göra minnen till något positivt.
– Här kan vi hjälpa våra barn genom att göra repetitioner: ”I år när tomten kom blev du inte rädd längre, så som du blev förra året.”
Den amerikanske psykologen Clay Routledge, som har forskat om nostalgi i drygt femton år, uppmanar alla att medvetet använda känslan för att göra livet mer meningsfullt, minska stress och stärka självförtroendet.
En gammal favoritlåt och smaker som påminner om föräldrahemmets mat är mer än bara minnen – det är nostalgiska känslor som är viktigare och mer värdefulla än många förstår. Inte bara för att vi relaterar till vårt förflutna, utan för att den låter oss gå in i en osäker framtid med hopp och självförtroende, skriver han i sin senaste bok ”Past Forward: How Nostalgia Can Help You Live a More Meaningful Life”, som utkom strax före jul.
Clay Routledge beskriver nostalgi som en känsla som alla upplever men många missförstår. Det är mer än rosiga känslor eller ”att leva i det förflutna” – det kan också vara en kraftfull resurs för vårt välbefinnande, berättar han. Nostalgi kan utnyttjas för att öka motivation, motverka ensamhet, fördjupa sunda sociala kontakter, väcka kreativitet samt övervinna stress, ångest och trauma.
I sin hälsosammaste form är nostalgi sättet vi väver in det förflutna till en meningsfull livshistoria”, skriver Routledge: ”Det hjälper oss att se vad som gör livet värt att leva – och inspirerar oss att göra fantastiska saker.”
Nostalgi kan utnyttjas för att öka motivation, motverka ensamhet, fördjupa sunda sociala kontakter, väcka kreativitet samt övervinna stress, ångest och trauma.