Alex Voronov: Så kan den ryska flottan bekämpas

Ukrainas militärledning är tydlig med vad den vill åstadkomma: ”Vårt slutmål är att få den ryska Svartahavsflottan att sluta existera. Det saknar betydelse om vi sänker fartygen eller om ryssarna för ut dem genom Bosporen.” Det säger den ukrainska flottans talesperson, örlogskapten Dmytro Pletentjuk, som jag träffar i Odessa. Det låter kaxigt men ukrainarna har redan åstadkommit mycket i den här riktningen, även om de inte riktigt lyckats medvetandegöra omvärlden om magnituden i sina framsteg.

Pletentjuk ger siffrorna. Av de 80 stridsfartyg som Ryssland hade i Svarta havet vid den fullskaliga invasionens början ska Ukraina ha sänkt 22 medan 15 har skadats och satts ur skick under lång tid.

Till dem hör ryska Svartahavsflottans flaggskepp, robotkryssaren Moskva, landningsfartyget Olenegorskij Gornjak, u-båten Rostov-na-donu och landnings- och transportfartyget Novotjerkassk. Och Ryssland kan inte föra in nya fartyg i Svarta havet så länge kriget pågår. Det ser Turkiet till i enlighet med internationell rätt.

Allt detta har lett till kraftigt minskad rysk aktivitet i Svarta havet. I mars 2022 kunde man se den ryska flottan från höghusen nära stranden i Odessa, berättar Pletentjuk. Nu kommer de ryska fartygen inte närmare än 100 sjömil eller 185 kilometer från den ukrainskkontrollerade kusten.

Orsaken är framför allt utvecklingen av det ukrainska kustartilleriet som är en del av flottan och är utrustad med bland annat sjömålsrobotarna Neptun och Harpoon. Det ukrainska systemet Neptun har enligt Pletentjuk utvecklat en förmåga att träffa markmål och nå Krim.

Satellitfoton visar att Ryssland också flyttat allt av betydelse från sina flottbaser på den ockuperade halvön och söker alternativa lösningar. Men det är inte lätt eftersom Ryssland satsat hårt på basering på Krim, där man tidigare känt sig säker, medan hamninfrastrukturen i exempelvis Novorossijsk är inte anpassad för massiv militär närvaro.

Bortträngningen av den ryska flottan österut har gjort det möjligt för Ukraina att öppna den civila sjöfarten till hamnarna i Odessa. Det betyder att man kan använda rutten för export av framför allt spannmål men även skeppa in viktiga varor.

Denna sjöfart är inte till hundra procent säker. Även om Ryssland inte kan attackera fartygen direkt där de kommer ut ur Turkiets, Bulgariens och Rumäniens territorialvatten, så är minor alltid en risk. Den 28 december gick ett Panama-flaggat spannmålstransporterande fartyg på en mina. Ingen dödades men två personer ur besättningen skadades.

Men riskerna är tillräckligt låga för att sjöfarten ändå ska kunna pågå. Transportvolymerna till och från hamnarna i Odessa är nu de högsta sedan det fullskaliga krigets början och stigande.

Till den ukrainska flottans mest spektakulära operation får räknas attacken mot Krimbron den 17 juli 2023 som var ett samarbete med Ukrainas säkerhetstjänst. Två vattenburna kamikazedrönare träffade ett brofäste som fick varaktiga skador. Enligt Dmytro Pletentjuk kan bron fortfarande inte användas för att transportera tung utrustning som stridsvagnar.

Utvecklingen av kriget i Svarta havet visar något viktigt: Ukraina behöver hjälp utifrån. Men Ukraina lyckas även med mycket av egen kraft.