Prat är bland det bästa som du kan ge barn
Vanligt vardagsprat är bland det bästa du kan ge små barn. För ju mer prat barn får lyssna och svara på desto bättre utvecklas deras språk. Och enligt ny forskning har alla barn, oavsett familjebakgrund, samma förutsättningar.
– Prata på! Det handlar bara om att ta tillvara alla tillfällen som finns, säger språkforskaren Iris-corinna Schwarz vid Stockholms universitet.
Hon är en av dem i det internationella forskarlag som analyserat hela 40 000 timmars inspelningar av små barns ljudmiljö världen över. Forskarnas slutsats är att ju fler samtal och tilltal ett barn snappar upp desto mer växer förmågan att uttrycka sig själv.
Det i sig är kanske inte så förvånande, men studien sticker samtidigt hål på föreställningen att vissa barn skulle ha ett försprång. Det visade sig att pojkar har lika goda chanser till språkutveckling som flickor och att barn från lågutbildade hem har samma chanser som barn med högutbildade vuxna kring sig.
Inte heller behöver det lilla barnets språkutveckling bromsas av att det talas två eller flera språk omkring dem, enligt studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
– Det är de goda nyheterna. I studien ser vi en tydlig indikation på att kön, socioekonomisk status och flerspråkighet inte spelar någon roll, säger Iris-corinna Schwarz som är docent i lingvistik och lektor i specialpedagogik.
Hennes uppmaning till föräldrar och andra vuxna kring små barn är därför att prata på.
Vem som pratar har ingen avgörande roll, men det är lättare att få ett samspel om barnet känner personen. Och dialogen kan lika gärna baseras på högläsning ur bok som småprat vid middagsbordet.
– Det som spelar roll är mängden prat som kommer till barnet från andra människor – inklusive äldre barn. Och det handlar alltså inte om att hålla något föredrag utan att samspela, säger Iris-corinna Schwarz.
Av den anledningen kan en film eller ett spel på tv eller padda inte ersätta en förälder, en förskolelärare eller en storebror.
– Språkutveckling är mycket mer än att lära sig enskilda ord. För att lära sig sätta ihop ord till meningar behöver barnet tal riktat till sig, och ett samspel både verbalt och icke-verbalt. Men en padda kan inte leverera gester, blickar eller beröring. En padda kan inte heller avläsa barnets återkoppling.
Studien om språkutveckling omfattar barn i åldern 0–4 år. Den grund som läggs under dessa år kan ha långtgående effekter.
– Flera studier visar att ordförrådet vid två års ålder förutsäger den kommunikativa förmågan, inklusive läs- och skrivförmågan vid tio års ålder. Så de första åren är verkligen viktiga för att bygga upp en bra grund, säger Iris-corinna Schwarz.