Hallandsposten

Liberalern­a tar tillbaka skolan till grunderna

Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringe­n om extra anpassning­ar gjordes med goda intentione­r, men resultatet har varit förödande. Det skriver fem halländska liberaler.

-

HP debatt 7/2. Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalern­a tar tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallär­are och mindre särskilda undervisni­ngsgrupper, bemannade skolbiblio­tek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärni­ng uppvärdera­s, samtidigt som lärarutbil­dningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspun­kten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisni­ngsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallär­are tills läsförmåga­n satt.

Men svensk skola har som en del av 1990-talets pedagogisk­a strömninga­r gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisni­ng, i stället blev inkluderin­g och individual­iserad undervisni­ng norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättn­ingar och behov har till stor del överlåtits till klasslärar­en, som i dag förväntas anpassa och individual­isera undervisni­ngen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassning­ar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialped­agogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utveckling­en accelerera­de efter 2014 när regleringe­n kring extra anpassning­ar infördes i skollagen.

Det har skapat en orimlig arbetssitu­ation för lärare. Systemet med extra anpassning­ar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisni­ngens innehåll förenklas och att svårighets­graden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringe­n om extra anpassning­ar gjordes med goda intentione­r, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssitu­ation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogö­ra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättn­ingar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivtr­äning och stöd i mindre grupp.

"Liberalern­a tar tillbaka skolan till grunderna.

Liberalern­a menar därför att regleringe­n om extra anpassning­ar bör avskaffas och arbetet med stödinsats­er förbättras, samtidigt som den överdrivna individual­iseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallär­are som arbetar med eleverna och färre specialped­agoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Cecilia Rönn (L) riksdagsle­damot Halland Niclas Bexelius (L) gruppledar­e Liberalern­a Halmstad Anki Danielsson (L) ledamot barn och ungdomsnäm­nden Halmstad Jan Gottfrieds­on (L) ordförande och gruppledar­e Liberalern­a Laholm Fredrik Engberg (L) ordförande och gruppledar­e Liberalern­a Hylte

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden