Glasburkar på rad – nu gör skafferiet sin återkomst
Drömmen om ett gammeldags skafferi frodas i bloggar och inredningsprogram. Och det är kanske inte så konstigt – ett välfyllt, välorganiserat och vackert skafferi skapar trygghet i oroliga tider.
I livsstilsbloggar, inredningsprogram och magasin syns skafferiet allt oftare – gärna i pärlspont, med hyllor från golv till tak där prydligt uppradade glasburkar samsas med korgar fyllda med rotfrukter.
Även i bostadsannonser har ”gammaldags skafferi” börjat dyka upp som försäljningsargument.
– Många vill återskapa ett skafferi som funnits tidigare i huset eller bygga ett nytt i köket, säger Matilda Marshall, lektor i etnologi vid Umeå universitet, som forskat om bland annat matförvaring.
Tidigare var ventilerade skafferier och matkällare de vanligaste sätten att förvara livsmedel. Men när kylskåpen gjorde entré på 1930-talet konkurrerades de gamla förvaringslösningarna ut.
Att skafferiet nu gör comeback tror Matilda Marshall beror på flera saker. Dels ett uppsving för hemkonservering och en mer hållbar syn på matkonsumtion. Fler vill själva lägga in och safta och sylta.
– Det är ett återskapande av hur det var förr när man behövde konservera färskvaror för att de skulle hålla. Skillnaden är att då var det ett krävande, nödvändigt arbete som framför allt kvinnorna stod för. I dag är det något lustfyllt och identitetsskapande som folk gör, inte för att de måste utan för att de vill.
Till det kommer ett ökat engagemang för ”prepping”. Ett välfyllt skafferi ger trygghet i oroliga tider.
Sen finns en stor dos nostalgi inblandat, konstaterar Matilda Marshall. Hon har genomfört en studie där folk fått berätta om sina minnen kring matförvaring och många kärleksfulla beskrivningar av mor- och farföräldrars välfyllda skafferier kom in.
– Det finns också en estetisk aspekt. Många berättar om de här glasburkarna på rad. Skafferiet omfattar många ideal. Du bygger det med pärlspont och fyller det med förhoppningar och drömmar om hur din matkonsumtion ska vara eller hur familjens måltider ska se ut.
Rent praktiskt finns flera fördelar med ett skafferi. Det kräver ingen elektricitet, det är betydligt rymligare än både kylskåpet och dagens standardiserade köksskåp. I ett ventilerat skafferi finns möjlighet att förvara livsmedel som egentligen inte trivs i kylen.
En förutsättning är förstås att det är ordentligt byggt. För att skafferiet ska hålla sig svalt är både ventilation och placering viktigt. Svalast blir det om det är byggt mot en norrvägg. Fortfarande är öppna planlösningar och begränsade förvaringsutrymmen det vanligaste i nybyggen med kostnadseffektiv bostadsyta. Men det kan bli en förändring.
– Om det fortsätter att vara oroligt i närområdet, med krig, dyra livsmedel, klimatförändringar, tror jag att det påverkar matkonsumtionen generellt. Fler vill vara förberedda och då är det tryggt att ha råvaror hemma. Fler vill odla själva och för att kunna göra det behöver man förvaringsutrymme, säger Matilda Marshall.