Sätt stopp för neddragningar i välfärden
För att vi ska kunna lita på vård, skola och omsorg måste nya resurser skjutas till samtidigt som vi tar tillbaka kontrollen. Det skriver Christine Marttila, ordförande LO Västsverige
HP debatt 8/2. År 2024 blir ekonomiskt pressat i Hallands kommuner och i Region Halland. Det finns risk för nedskärningar och att både vi som jobbar och vi som använder vår offentliga välfärd drabbas.
Kostnadskrisen som slagit hårt mot vanligt folk drabbar nu även kommuner och regioner. Runt om i landet ser vi dagligen nya varsel och nedskärningar. Välfärden som drivs av kommuner och regioner betalas dels av kommunalskatten och dels av så kallade statsbidrag.
Högerregeringens höjning av statsbidragen till kommuner och regioner är inte på långa vägar det som krävs när inflationen drivit upp kostnaderna.
LO:S rapport Välfärdsgapet visar att vård, skola och omsorg behöver stora tillskott kommande år för att kvaliteten inte ska bli sämre. Framförallt är det den statliga finansieringen av välfärden som behöver öka kraftigt när prisökningarna varit ovanligt stora.
Därför måste staten nu omedelbart hjälpa kommuner och regioner att hantera den akuta ekonomiska krisen. Det måste också till en ny ordning där kommuner och regioner kan lita på att staten även i framtiden kommer att stå för sin andel av kostnaderna för välfärden. Därför behöver statsbidragen räknas upp automatiskt när befolkningen växer och priserna stiger.
I rapporten Välfärdsgapet har LO visat att bara för att bibehålla dagens kvalitet behöver statsbidragen höjas så att de är 51 miljarder högre 2027 än i dag. För Region Halland skulle det innebära ungefär 500 miljoner kronor mer i statsbidrag 2027 än i dag och för Halmstads kommun nära 360 miljoner mer.
Ökade resurser är avgörande, men för att kunna upprätthålla en välfärd med hög kvalitet måste också resurserna användas smartare. Marknadslösningar gör att pengarna går till de med minst behov när privata utförare väljer de mest lönsamma brukarna. Friskolor får miljarder i ersättning för kostnader de inte har. Det blir onödiga resor och låg effektivitet när olika hemtjänstföretag åker om varandra i samma område.
Dessutom har marknadiseringen av välfärden öppnat upp för ökad brottslighet. Lokala gangsters använder allt oftare vårdcentraler och hemtjänstföretag för att mjölka det gemensamma på pengar. Bedrägerier, som i allt högre grad riktas mot kommuner och regioner, har gått om narkotikan som gängens främsta inkomstkälla.
Så här kan det inte fortsätta. För att vi ska kunna lita på vård, skola och omsorg måste nya resurser skjutas till samtidigt som vi tar tillbaka kontrollen och stoppar läckaget till både vinstdrivande och kriminella aktörer.