Laddhybrid eller elbil – hur ska man tänka?
En uppsjö av olika drivmedel – som i olika kombinationer skapar ännu flera biltyper. Bilmarknaden kan kännas minst sagt förvirrande. Här reder vi ut vilken sorts bil som passar dig.
Antalet biltyper är onekligen många: elbil, laddhybrid, elhybrid, mildhybrid, fordonsgas, etanol, diesel, bensin och bränslecellsbil. Så vilken ska man välja?
Något som kan underlätta är att alla faktiskt inte har en given plats på vägarna, enligt Carl-erik Stjernvall, teknisk rådgivare för organisationen M Sverige.
– Om jag skulle välja bort en av biltyperna blir det mildhybriden. Den har en förbränningsmotor och en liten elmotor men är ganska meningslös. Den kostar ofta mer än en vanlig bil, men ger inga klimatmässiga fördelar, säger han.
Hos en mildhybrid stöttar eldriften den vanliga bensinmotorn, vid exempelvis omkörningar. Men den klarar inte att framföra fordonet på egen hand. Inte heller laddas batteriet på vanligt vis, utan via bilens inbromsningar.
För de allra flesta finns det fler fordonstyper som faller bort. En bränslecellsbil går till exempel på vätgas, men än så länge finns det bara sex tankställen i hela landet.
Målet är dock en utbyggnad. Flera bil- och mc-tillverkare är positiva till vätgas och måhända har den framtiden för sig. Det verkade för övrigt även etanol, E85, ha. För 15 år sedan var nästan var fjärde såld bil förberedd för etanoldrift, men i dag har drivmedlet hamnat på efterkälken.
– Det säljs få nya etanolbilar. Men de är fortfarande väldigt vanliga och i Sverige finns det cirka 170 000 stycken i trafik. Nästan alla bilar som är tio, tolv år gamla kan köras på etanol, säger Stjernvall.
Ett annat drivmedel som har bromsat in är fordonsgasen. Den består av naturgas och biogas, som i huvudsak innehåller metan.
– Kort sagt eldar man upp en gas som annars hade spätt på växthuseffekten. Biogas kapar nästan allt utsläpp. Men efterfrågan är liten och det finns bara drygt 40 000 biogasbilar och 200 publika tankstationer i Sverige. Fast klimatnyttan finns där.
Varför satsas det då inte mer på vissa drivmedel? Det korta svaret är att det beror på vilka politiska strömningar som gäller för tillfället. När klimatbonusen, en rabatt vid köp av miljöanpassade fordon, slopades för drygt ett år sedan minskade intresset.
– Det är knappt några privatpersoner som köper elbilar längre. Sedan bonusen togs bort har kalkylen blivit rejält mycket sämre. Det tillsammans med det allmänna ränte
läget har gett minskad köpkraft, konstaterar Stjernvall.
Det har bidragit till stora prissänkningar på nya elbilar. Enligt Dagens industri säljs många modeller med rabatter på upp till 100 000 kronor.
En renodlad elbil saknar förbränningsmotor, men har en eller två elmotorer. Den har kortare räckvidd än bilar med fossila bränslen, men passar för de flestas dagliga körning. Än så länge har dock mängden laddplatserna svårt att hänga med och elbilsförare kan uppleva en räckviddsångest – att batteriet ska bli tomt innan de har nått slutmålet.
Detta slipper de som kör en elhybridbil, ett syskon till mildhybriden. Förutom förbränningsmotor har den en något starkare elmotor och ett större batteri.
– Elmotorn klarar låga farter själv, som stadstrafik, men vid högre hastigheter tar förbränningsmotorn över. Men inte heller här kan batteriet laddas externt. I elhybrider har tillverkarna delat upp batterikapaciteten på flera bilar, i stället för att använda ett riktigt kraftfullt batteri i en enda. Det kan vara mer klimatsmart, säger Stjernvall.
En annan medlem i familjen är laddhybriden, även kallad plug-in. Liksom sina släktingar drivs den av både förbrännings- och elmotor, men är försedd med ett batteri som kan laddas via kabel, exempelvis hemma, på jobbet eller vid en laddstation.
– En plug-in kan gå tre till fem mil på enbart el. Fördelen är att den klarar den mesta vardagskörningen, de flesta förare pendlar inte längre än så. Bränsletanken kan dock vara mindre än i andra bilar vilket förkortar den totala räckvidden, säger Stjernvall.
– Både hybrider och renodlade elbilar har blivit vanliga. När det gäller priset på batterier och deras energitäthet har vi kommit längre än vad man trodde för bara några år sedan. Men det krävs mycket effekt för att frakta ett tungt batteri.
Samtidigt har en del som bor i lägenhet svårt att ladda sin bil hemma. Det problemet är förstås inte detsamma för de som kör på bensin eller diesel. Och det är i den fossila bränslefamiljen som bilarna med längst möjliga körsträcka mellan stoppen hittas.
– Ett dieselfordon kan komma riktigt långt. En stor dieselbil kan ta sig över 100 mil på en tank. Även bensinbilar och laddhybrider ger lång körsträcka, samt vätgas om man enbart reser omkring i en region med tankningsmöjligheter.
Men fossila bränslen ger också upphov till mest utsläpp.
– Det klimatmässigt sämsta valet är en renodlad bensinbil. Diesel är bättre, när den innehåller förnybart bränsle, men biogas och etanol ger betydligt mindre utsläpp. Allra renast är vätgas och el, säger Carl-erik Stjernvall.
– När man ska skaffa bil bör man utgå från sin vardag och inte från den enstaka långresan till fjällen. Annars köper man en för stor bil. Det är lite samma sak med en elbil, där det är lätt att satsa på en dyr modell med ett kraftfullt batteri.
” Det är knappt några privatpersoner som köper elbilar längre. Sedan bonusen togs bort har kalkylen blivit rejält mycket sämre. Det tillsammans med det allmänna ränteläget har gett minskad köpkraft.
Carl-erik Stjernvall
Teknisk rådgivare M Sverige