Här är maträtterna som svenskarna ”förstört”
Många italienare undrar varför i hela friden svenskar vill äta pizza med banan. Kyckling i sötsur sås är en klassiker på många kinesiska restauranger i Sverige, men inte alls i Kina. Och spanjorer stirrar nervöst på chorizon i paellan. – Vi måste gå ifrån tanken att andra inte får röra nationalrätter, säger kocken Jimmy Guo.
Spagetti bolognese är en återkommande rätt på restauranger och i hushåll världen över. Men när italienare hör denna kombination, får en del rysningar. Det är väl inte spagetti man använder till köttfärssås, eller till ragu de kallar den, utan snarare tagliatelle.
På Facebooksidan ”Italians mad att food” kan man läsa inlägg där italienare mer eller mindre förfasar sig över vad människor i världen utsätter de klassiska italienska maträtterna för.
Något som väcker stor förvåning är att det i Sverige går att beställa pizza med ananas och… banan. Även flera internationella medier och människor på sociala medier kommenterar den oväntade ingrediensen på svenska pizzor.
– Herregud, konsistensen! Nej, det är meningslöst. Varför banan? säger Francesco Zini efter att ha smakat på en pizza Tropicana i Stockholm.
Men Gustaf Havner, som driver pizzeriorna Bov i Göteborg, tycker inte att banan på pizza är så konstigt.
– Jag är ”all for it”. Tycker du att det är gott, så kör på. Just banan är ingenting för mig men jag tycker om ananas, man köper det på en vanlig svensk pizza.
Han menar att han gillar både svensk och italiensk pizza men att det inte går att jämföra. Det finns tre avgörande skäl till det: degen, råvarorna och, inte minst, i vilken ugn pizzorna bakas.
På Bov är det napolitansk pizza som gäller. Det finns bara fyra pizzor på menyn och tre av dem är ”väldigt konservativa” och håller sig till klassiska pizzaingredienser. Ändå har Gustaf Havner fått kommentarer från italienska gäster.
– Vi kryddar oftast vår burratapizza med lite chiliflakes, bara för att ge den lite hetta. Och det har man fått höra flera gånger att det är som ett slag i ansiktet. Det får aldrig hända. Men jag vet inte hur sanningsenligt det är.
Enligt Gustaf Havner är dock inte italienare helt ense om exakt alla detaljer på en pizza.
– Man får inte glömma att i hela Italien gör folk sina pizzor olika, och alla anser att just deras sätt är rätt sätt att göra det på.
När Ana-gema Talentino flyttade till Sverige och fick höra att man åt tacos på fredagar blev hon glad – då skulle hon kunna äta mexikansk mat även här.
Den förhoppningen försvann snabbt första gången hon åt svenska tacos.
– I Mexiko gör man tacos med mjukt tortillabröd, aldrig med krispigt tortillabröd som det var där. Det kallar vi tostadas. Man serverar det också med ingredienser som vi inte äter i Mexiko som spiskummin och majs på burk. Det skiljer sig verkligen från de tacos jag är van vid, sägen hon.
En vanlig tacosfyllning i Mexiko är ris kombinerat med någon form av köttgryta, enligt Ana-gema Tolentino. Tacos dorados, friterade tacos fyllda med kyckling eller köttgryta, är också populära.
– Vi har inte heller kryddmix som man använder så mycket här. Vi har chilisåser med tomat, vitlök, lök, och olika typer av chili, lägger hon till.
De stora skillnaderna mellan tacos i Sverige och Mexiko fick först Ana-gema att undra varför inte svenskar hade hittat på ett annat namn för den svenska versionen av
"Herregud, konsistensen! Nej, det är meningslöst. Varför banan?
Francesco Zini Italienare som testat svensk pizza
den mexikanska rätten. Men sedan tänkte hon att det är bra att anpassa rätten efter de ingredienser som finns i landet.
Något hon också tycker om är att tacos i Sverige har blivit lika med mys.
– Jag känner att det är jättefint att
kunna äta tacos med andra i en buffé, trots att det inte är så man gör i Mexiko. Det är en mysig stund som alla uppskattar, säger Ana-gema Tolentino.
För många i Sverige har ett besök på en kinesisk restaurang varit förknippat med något friterat täckt i sötsur sås. Även i Kina serveras rätter som är friterade i sötsur sås men de är trots allt inte representativa för det kinesiska köket i stort, enligt kocken Jimmy Guo.
Oavsett om man använder denna sås till kyckling, fisk, eller annat protein finns det en skillnad när det gäller hur pass tjock frityrsmeten är. Den är tjockare i Sverige, säger Guo. Anledningen är att få ner kostnaderna eftersom frityrsmet är billigare än protein.
Även sättet, och mängden, friterade rätter man äter vid en och samma måltid skiljer sig.
– Kinesisk mat har fått ett felaktigt rykte om att vara ohälsosam, men kineser har i tusentals år varit väldigt medvetna om hur maten påverkar hälsan. Så även om man äter friterade rätter med sötsur sås, så gör man det i kombination med många andra rätter – framför allt med mycket grönsaker. Det här buffésättet att äta kommer ju ursprungligen från att man inte bara äter en maträtt till en måltid i Kina, utan alltid har ett bord med stor variation.
Han förstår dock varför många i
Sverige vill ha mycket av det goda.
– Sött, fett och salt är något som alla människor tycker om att äta. Det blir väldigt lätt att folk kanske fyller tallriken med de gottigaste delarna, säger Jimmy Guo.
Sedan Antonio Serna, kökschef på Spanska köket, flyttade till Göteborg har han ätit paella på flera ställen i Sverige, och han menar att de flesta inte uppfyller kraven. För att förtjäna namnet ska rätten tilllagas i en paellera, den karaktäristiska runda och låga pannan med två handtag.
Riset är också ett viktigt element – man ska använda rissorten bomba, som inte klumpar sig, och det ska vara ett tunt rislager. Det är dock inte det som Antonio Serna har sett.
– När jag har ätit paella här i Sverige har det varit tre-fyra centimeter ris. Man brukar också fylla den med många olika ingredienser. Men då är det inte paella utan ”ris med grejer”.
På Spanska köket går det att beställa paella och då men en ingrediens som har fått flera spanska besökare att höja på ögonbrynen: chorizo.
– I början tänkte jag också: Nej, nej, det här är ett helgerån. Men sedan smakar man det och inser att det tillför en smaknyans, säger Antonio Serna.
Serna berättar att de tog bort chorizon några veckor, något som förvånade svenska kunder. De tyckte att det var så gott och ville ha korven tillbaka. Och så blev det också till slut.
– Vi bestämde att vi kulle fortsätta med chorizo tills att vi hittar ett liknande eller bättre recept, säger Antonio Serna som också berättar att ett alternativ till den kryddiga korven är på väg.
Kocken och tv-personligheten Jimmy Guo menar att det finns en ingrediens som envist dyker upp på asiatiska restauranger.
– Det används för mycket paprika, framför allt som man lägger i alla möjliga wokrätter som utfyllnad. Jag tycker det får alla rätter att både smaka och se likadant ut, säger han.
Att maten som bjuds på många kinesiska restauranger i Sverige skiljer sig från den som serveras i Kina är inte så konstigt, menar Jimmy Guo.
De första kineser som öppnade restauranger i Sverige på 60- och 70-talet hade oftast svårt med språket och att få jobb. Men de hittade en väg framåt genom att öppna restaurang, en lösning som hade visat sig fungera ganska bra för andra landsmän som hade flyttat till USA.
– Mina föregångare hade ett underläge i samhället men blev driftiga entreprenörer. De var inte i en position där de med stolthet och pondus kunde visa upp sin matkultur, utan var tvungna att anpassa sig till det publiken ville ha. Eller snarare vad de trodde att publiken ville ha. För ofta lagar de jobbar på restaurangerna inte alls samma slags mat till sig själva, säger Jimmy Guo.
Antonio Serna tror att det asiatiska köket har stort inflytande i Sverige och har fått svenskar att efterfråga intensiva smaker.
När det gäller traditionella rätter ser inte Serna några konstigheter i att göra vissa anpassningar som kunder vill ha. Detta så länge man inte tappar essensen.
– Det som jag inte kommer att göra är att vända mig till det svenska köket. Man kommer inte till Spanska köket för att äta svenska rätter som redan finns på andra platser.
Många kockar strävar efter att utveckla sin kreativitet och skapa nya rätter eller göra nya tappningar på klassiker, oavsett risk för kritikstormar. Och så länge man känner till reglerna innan, borde det vara fritt fram att experimentera med andras nationalrätter, tycker Jimmy Guo.
– Vi måste gå ifrån tanken att andra inte får röra nationalrätter. Folk får gärna laga kinesisk mat och förnya den. Men då bör man också ha kunskap och respekt för hur det görs egentligen, säger han.
"När jag har ätit paella här i Sverige har det varit tre-fyra centimeter ris. Man brukar också fylla den med många olika ingredienser. Men då är det inte paella utan ”ris med grejer”.
Antonio Serna Kökschef om den svenska paellan
Är den som står bakom spisen inte från det landet maträtten kommer ifrån, kan det hända att man i stället för beröm, stöter på patrull.
– Det finns en stor skillnad när jag väljer att göra kinesisk mat på ett otraditionellt sätt än när en svensk kock gör det, då kan det framstå som att hen inte kan laga autentisk mat. Men om jag gör det så är det innovativt, säger Jimmy Guo och skrattar.