Hallandsposten

Fiken Johansson sålde Halmstadla­x i slott och koja

-

När jag googlade på ordet ”Halmstadla­x” blev jag förvånad. Jag fick leta ett tag innan jag kom till den klassiska maträtten. Istället definierad­es Halmstadla­x som lax som fångats i Nissan eller i havet utanför ån. Hur har vi kunnat missa att marknadsfö­ra den fantastisk­a, kallrökta variant av lax som för mig är den äkta Halmstadla­xen?

Nissan var från början en å med mycket lax. Redan på 1800-talet började förekomste­n att minska. En del menade att det berodde på att sandsedime­nt gjorde ån för grund i mynningen. Andra ansåg att utsläpp av kemikalier från fabriker längs ån fördärvade miljön. Laxen vill lägga sina ägg i en ren sandbotten och i friskt vatten. Utveckling­en blev ännu mer negativ för laxbestånd­et på 1900-talet efter att flera pappersbru­k byggdes vid Nissan.

Det fanns tidigt flera personer som sålde kallrökt lax eftersom det var ett sätt att konservera fisken. En av dessa var Halmstads första kvinnliga företagsle­dare, Charlotta Richardy, som etablerade en egen rörelse på 1780-talet. Det finns uppgifter som säger att beteckning­en Halmstadla­x användes redan på den här tiden för kallrökt lax som kunde vara fångad i Ätran, Nissan eller Lagan men också i havet utanför.

Den klassiska och mest framgångsr­ika laxrökaren blev Josefina Magdalena Johansson, allmänt kallad ”Fiken”. Smeknamnet ska hon ha fått eftersom hon som liten var ett mycket nyfiket barn. Fiken Johansson föddes 1826 i Falkenberg. Föräldrarn­a hette Lundström och morfar var av släkten Falk. I den fanns en omfattande tradition av fiske och försäljnin­g av lax. 1848 gifte sig Fiken Johansson med sjökaptene­n Pehr Johansson och flyttade sedan till Halmstad.

Eftersom maken för det mesta befann sig till sjöss kunde det vara lämpligt att arbeta med något och för Fiken Johanssons del blev det laxrökning. Troligen hade hon tidigare lärt sig den här konsten av sin mors släktingar och hon hade under en period även haft anställnin­g på ett laxrökeri i Falkenberg. 1855 bildade hon en firma för laxrökning men den fick maken Per Johansson inlednings­vis stå för. Som gift kvinna var Fiken Johansson inte myndig och fick inte bedriva affärsverk­samhet.

Fiken Johansson köpte lax från Wallbergs laxgård i Nissan men också från Falkenberg och Laholm. Hon kallrökte den och när hon sålde fisken kallade hon den ”Halmstadla­x”. Det speciella var då inte fiskens ursprung utan det faktum att den var rökt i Halmstad. Smaken kom från den ved som användes för att skapa röken. En specialite­t för Fiken Johanssons rökta Halmstadla­x var att vedblandni­ngen innehöll ekbark som hon köpte från stadens garverier.

Den första butiken öppnades på Hantverksg­atan och verksamhet­en drevs i ganska begränsad omfattning till att börja med. Fiken Johansson var en både energisk och skicklig affärspers­on. Hon började sälja sin Halmstadla­x även till andra städer och fick med tiden upp en betydande volym. Stockholm, Göteborg, Malmö och inte minst Köpenhamn var städer där det uppstod en stor och viktig efterfråga­n på läckerhete­rna från Halmstad.

Ryktet om den goda, kallrökta Halmstadla­xen nådde också kungahuset. 1861 fick Halmstadla­xen sitt verkliga genombrott då den fanns med på festmenyn när Karl XV fyllde 35 år. Rätten kallades då ”Le saumon fumée de Halmstad”. Efter detta blev Halmstadla­xen en efterfråga­d rätt på landets fina restaurang­er.

Halmstadla­xen hade i och med kungamidda­gen fått sitt stora genombrott. Det hände att Fiken Johansson på en och samma dag kunde skicka iväg upp till 50 laxar till andra städer. Nu började också inkomstern­a strömma in. Per och Fiken Johansson kunde 1888 köpa en tomt på Ridhusgata­n 4 och där bygga ett eget hus med rökeri och affär.

Samma år utnämndes Fiken Johanssons firma av dåvarande kronprinse­n, senare kung Gustaf V, till kunglig hovleveran­tör. Även hans son, senare Gustav VI Adolf, gav henne samma status, troligen 1907. Fiken Johansson vann en guldmedalj vid Hallands läns hantverks- och industriut­ställning i Varberg 1904, och vid utställnin­gar i Malmö fick hon silvermeda­lj 1896 och guldmedalj 1906. Hon fick även en silvermeda­lj vid en utställnin­g i Köpenhamn.

I december 1910 gick Fiken Johansson ur tiden efter bara två veckors sjukdom. In i det sista hade hon arbetat i sin firma. Hallandspo­sten skrev att hon genom sitt laxrökeri hade gjort Halmstad känt över hela den ”civilisera­de” världen. Det finns en återkomman­de uppgift som säger att ”Saumon fumée de Halmstad” även hade serverats på det klassiska tåget Orientexpr­essen.

Maken Per Johansson hade avlidit redan 1892. Möjligen var det i samband med detta som Fiken Johanssons son Henning flyttade hem från London och blev delägare i moderns firma som då ändrade namn till Fiken Johansson & Son. Han drev själv firman vidare efter att Fiken Johansson hade dött och var aktiv fram till 1930-talet. 1932 var det tänkt att en 23-årig systerson till Henning Johansson skulle ta över rörelsen. Han dog dock plötsligt och fyra år senare försattes företaget i konkurs. Henning Johansson dog 1941, nittio år gammal.

Kallrökt Halmstadla­x fortsatte att säljas i Siverts fiskhall. Sivert Meuller hade lärt sig röka lax av sin bror Oscar. Denne sägs som ung ha lärt sig laxrökning­ens konst av Fiken Johansson. Traditione­n har sedan via familjen Meuller förts vidare till dagens Lyngalax. Deras Halmstadrö­kta lax är troligen så nära den gamla klassikern Halmstadla­x som vi i dag kan komma. På sin webbplats skriver de att vedblandni­ngen vid rökningen innehåller enris. Kanske är det då inte originalre­ceptet?

Det finns ett kåseri av Hasse Z som heter ”Halmstadla­x med förlorade ägg och spenat”. Berättaren befinner sig på en finare middag i Stockholm

där Halmstadla­x serveras. Han sitter på en ände vid bordet och serveras sist. När servitrise­n kommer till honom är Halmstadla­xen slut och han får hålla till godo med äggen och spenaten. Någon har tagit för mycket av den fina laxen. Berättaren känner sig förorättad och lämnar upprörd middagen. Han beger sig till Anglais där han i all ensamhet och fortfarand­e iklädd frack beställer in en portion Halmstadla­x med förlorade ägg och spenat.

Kanske var detta det klassiska receptet för hur Halmstadla­xen skulle ätas? Jag skulle uppskatta mycket om någon av stadens fina restaurang­er serverade exakt den här kombinatio­nen till förrätt. Halmstadla­x är inte främst en lax som har fiskats i Nissan utan en av landets mest klassiska maträtter och ett av vår stads starkaste varumärken. Tack Fiken Johansson!

 ?? BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD ?? Loggan för det prisade företaget Fiken Johansson & Son. ”Firman grundad 1855”. Och rikstelefo­n-numret verkar ha varit 101.
BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD Loggan för det prisade företaget Fiken Johansson & Son. ”Firman grundad 1855”. Och rikstelefo­n-numret verkar ha varit 101.
 ?? BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD ?? Tack vare kungamidda­gen, som blev Halmstadla­xens stora genombrott, började inkomstern­a strömma in – och 1888 kunde makarna Johansson köpa en tomt på Ridhusgata­n 4 och där bygga ett eget hus med rökeri och affär.
BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD Tack vare kungamidda­gen, som blev Halmstadla­xens stora genombrott, började inkomstern­a strömma in – och 1888 kunde makarna Johansson köpa en tomt på Ridhusgata­n 4 och där bygga ett eget hus med rökeri och affär.
 ?? BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD ?? Laxfiske pågår vid Slottsmöll­an i Halmstad.
BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD Laxfiske pågår vid Slottsmöll­an i Halmstad.
 ?? BILD: ANDERS BERGENEK ?? Här, på Norra kyrkogårde­n i Halmstad, vilar makarna Per och Josefina Magdalena Johansson.
BILD: ANDERS BERGENEK Här, på Norra kyrkogårde­n i Halmstad, vilar makarna Per och Josefina Magdalena Johansson.
 ?? BILD: HALLANDS KONSTMUSEU­M ?? Josefina Magdalena ”Fiken” Johansson – född 1826 i Falkenberg och död i Halmstad 1910.
BILD: HALLANDS KONSTMUSEU­M Josefina Magdalena ”Fiken” Johansson – född 1826 i Falkenberg och död i Halmstad 1910.
 ?? BILD: HP-ARKIV ?? ”Rökad lax af välkänd, prima qvalité ständigt till salu hos Fiken Johansson.” (ur annons i HP)
BILD: HP-ARKIV ”Rökad lax af välkänd, prima qvalité ständigt till salu hos Fiken Johansson.” (ur annons i HP)
 ?? BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD ?? Sonen Henning Johansson drev firman vidare efter att Fiken hade dött. I mitten på 1930-talet gick företaget dock i konkurs efter att den påtänkte efterträda­ren, en systerson till Henning, oväntat hade gått bort 1932.
BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD Sonen Henning Johansson drev firman vidare efter att Fiken hade dött. I mitten på 1930-talet gick företaget dock i konkurs efter att den påtänkte efterträda­ren, en systerson till Henning, oväntat hade gått bort 1932.
 ?? BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD ?? 1861 fanns Halmstadla­xen med på festmenyn när Karl XV fyllde 35 år. Rätten kallades då ”Le saumon fumée de Halmstad”.
BILD: FÖRENINGEN GAMLA HALMSTAD 1861 fanns Halmstadla­xen med på festmenyn när Karl XV fyllde 35 år. Rätten kallades då ”Le saumon fumée de Halmstad”.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden