Wirdheim: ”Positivt att vargen är tillbaka”
Halland:
Anders Wirdheim, som är med i Vilt förvaltningsdelegationen och välkomnar fler vargar i Halland, tycker inte att det är ett dugg synd om SD:S Joacim Svensson. – Han borde veta att man inte får lämna in förslag i sista stund före möten, säger Wirdheim.
HP skrev nyligen om att Joacim Svensson (SD), som en av de fem politiska representanterna i styrelsen för Viltförvaltnings delegatio- nen i Halland, känner sig mot- arbetad i vargfrågan.
Sverigedemokratens irritation handlar dels om att delegationen för södra respektive mellersta Sverige inte kunnat komma överens om hur många vargar som ska tilllåtas vandra söderut, dels om att hans framställan om att vargstammen bör minskas ansågs ha kommit in för sent till förra veckans möte.
– Det är inte ett dugg synd om Joacim Svensson. Med tanke på att han suttit med ett år i styrelsen borde han ha lärt sig att förslag måste skickas in minst två veckor före ett möte, säger Anders Wirdheim, som självrepresenterat natur- vårds intressetiden halländska styrelsen ända sedan viltförvaltnings delegationerna inrättades 2010.
– I början var det problem i hela landet med att företrädare för jaktintressen satte i system att lämna in skrivelser i sista stund före möten. För att alla ska få en chans att sätta sig in i frågorna har länsstyrelser runt om i Sverige därför infört att förslag måste skickas in ett par veckor i förväg – så det är inte Joacim Svensson som är motarbetad på något sätt, förklarar Wirdheim.
När det gäller sakfrågan – där Joacim Svensson hänvisar till ett riksdagsbeslut från 2013 om en mindre vargstam – betonar Wirdheim att
EU inte tillåter att Sverige går under miniminivån för ”gynnsam bevarandestatus”.
– Forskarrön visar att Sverige måste ha minst 300 vargar för att inte få problem med inavel – och då måste vi dessutom regelbundet få in nytt blod genom invandring från det finsk-ryska beståndet, förklarar han.
Enligt Wirdheim har viltförvaltnings delegationerna längre norrut haft problem med att jaktintressena varit för stora. Styrelserna är annars uppbyggda så att fem av de femton ledamöterna är politiker, medan de övriga representerar områden som trafiksäkerhet och illegal jakt, jakt- och vilt-vård, naturvård, friluftsliv, lokalt näringsliv och turism, skogsnäring, natur- och ekoturismföretag samt yrkesfisket.
– På vissa håll har i princip samtliga av politikerna som ska representera allmänheten varit jägare – och då har det blivit en snedfördelning i och med att jakten redan har företrädare i styrelsen. Därför harma n ändrats å att naturvårdsintresset numera har två ledamöter, menar Anders Wirdheim och tilllägger:
– Fast här i Halland, där bara två av politikerna i styrelsen är jägare, är problemet inte lika stort.
Anders Wirdheims bild av jägarnas rovdjursmotstånd är att det i grunden handlar om konkurrensen om bytesdjuren.
– Jägare gillar inte att vargar och lodjur tar djur som de själva vill jaga, säger han.
– Sedan är det naturligt att jägarna är väldigt fästa vid sina jakthundar, men det är väldigt få av dem som dödas av rovdjur – det är mycket vanligare med vildsvin som dödar hundar.
När det gäller grundfrågan – där
SD:S Joacim Svensson slagit fast att ”en samexistens med varg i Halland måste ses som problematisk” – har Wirdheim en motsatt uppfattning.
– Jag välkomnar varg i Halland, säger han och berättar om när han förra året hade med en grupp inne på Mästocka skjutfält för att titta på orrspel – när de plötsligt fick se en varg.
– Som biolog tycker jag att det är positivt att vargen är tillbaka i södra Sverige. Topprovdjuren är väldigt betydelsefulla för ekosystemet.
På vilket sätt är vargarna betydelsefulla?
– Dels påverkar de bytesdjuren så att de blir mer skygga, dels lämnar de kadaver som är viktiga för andra organismer.
–I Yellowstone nationalpark kom vegetationen vid vattendragen tillbaka med vargen, eftersom hjortar tidigare betat bort all sådan växtlighet där.
Men finns det verkligen tillräckligt med bytesdjur för både vargar och lodjur i Halland?
– Ja, jägarna har ju sett till att vi fått stora stammar med vildsvin och dovhjortar – som egentligen inte hör hemma här.
Menar du att vildsvin kan bli byten för vargar?
– Inte galtar och suggor, men yngre grisar. Man har hittat mycket vildsvinshår i vargspillning i Tyskland.
Vad säger du då till oroliga fårägare?
– Visst kan vargar göra stor skada om de kommer in i en fårhage, men det finns i dag stängsel som är i princip vargsäkra. De är dyra, men det finns bidrag att söka.
Tror du att man kan få acceptans för vargar i Halland?
– Ja. Ofta säger vargmotståndarna att det bara är stadsmänniskor i Stockholm som är för en svensk rovdjursstam, men även i varglän som Värmland finns det faktiskt en majoritet som accepterar vargen.