Maj-britt Sandlund
Vi är många vänner som känner stor tomhet efter Dig. Vi minns Dig som den genomgoda människa Du var. En verklig kamrat!
Maj-britt Sandlund, en god kamrat har lämnat oss. Efter en lång sjukdomsperiod, somnade Maj-britt in.
Ända sedan ungdomsåren, drevs hon av ett starkt, rättvisepatos och ett stort samhällsengagemang. Vi kan påverka samhällets fördelning av tillgänglig ekonomi. Vi kan verka för människors lika värde.
Skolan hemma i Ådals Liden var rolig att gå till. Efter studentexamen blev det studier i Uppsala. Sedan gick flytten till Stockholm. Maj-britts kunskaper och engagemang nådde socialdemokraternas ledare Tage Erlander och Olof Palme. Det talas ofta om ”pojkarna” kring dessa herrar, men det fanns ”flickor” också – Maj-britt Sandlund, Anita Gradin, Gertrud Sigurdsson med flera.
Begreppet jämställdhet blev något nytt inom politiken. Kvinnor och mäns lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter diskuterades i de politiska korridorerna. Under arbetsåren i Stockholm, ansvarade Maj-britt för flera utredningar.
Allt var inte jobb. Maj-britt gillade livet! Vid ett besök på ett dansställe, mötte hon Gunnar Johansson från Halmstad. Kärleken medförde att Maj-britt, flyttade till Halmstad.
Ledarna för Socialdemokraterna ringde till Halmstads arbetarekommun och uppmanade dem att ta vara på Maj-britts vilja och kunskaper. Mest uppskattad blev Maj-britt av de socialdemokratiska kvinnorna som fick en frontfigur i sina led. Under ett antal år var Maj-britt ordförande i det Halländska socialdemokratiska kvinnoförbundet.
1971 var Maj-britt byrådirektör på Länsstyrelsen, efter några år utsågs hon också till Sveriges första kvinnliga länsråd.
1985 tillträdde Maj-britt posten som generaldirektör för Socialstyrelsen.
Hon var en utmärkt statlig ämbetsman. Vilket också bevisades i slutet av hennes yrkeskarriär, då hon var chef för Arbetslivsfonden i Halland.
Maj-britt Sandlunds största insats för hemstaden Halmstad är hennes engagemang för att etablera högskolan här. Tillsammans med den då verksamma socialdemokratiska ledningen för kommunen blev Högskola i Halmstad en verklighet. Visst var hon stolt över den doktorshatt hon efter ett antal år fick mottaga!
Att få lyssna på Maj-britts kunskaper, erfarenheter och minnen var en förmån. Vi kommer att sakna Majbritt och våra gemensamma samtalsstunder.
Vi är många vänner som känner stor tomhet efter Dig. Vi minns Dig som den genomgoda människa Du var. En verklig kamrat!