Hallandsposten

”Jag tror att vi behöver korta ned arbetstide­n”

- Joel Arvidsson joel.arvidsson@gp.se

Allt fler sjukskrive­r sig, mår dåligt och känner att jobbet saknar mening. Kan fyra dagars arbetsveck­a vara lösningen? Det tror i alla fall sociologen Roland Paulsen. – Jag ser inte arbetstids­förkortnin­g som någon utopisk dröm – det har vi gjort många gånger förut.

I bland kommer vuxenlivet­s bistra verklighet till en snabbt.

Den mindre uppfriskan­de upplevelse­n tvingades 21-åriga amerikansk­an Brielle Asero att genomleva tidigare i vintras. Hon hade precis landat sitt första riktiga jobb, och var nu chockad över hur lite fritid man får i ett 9 till 5-samhälle. Med rödgråtna ögon och desperatio­n i rösten spelar hon in en video som publiceras på Tiktok.

– När jag slutar jobbet är det becksvart. Jag har inte någon energi till något. Hur har man tid med vänner? Hur får man tid till att dejta? Jag har liksom inte tid för någonting, och det gör mig så stressad, säger hon.

Reaktioner­na lät, som det heter, inte vänta på sig. En ansenlig mängd användare på sociala medier delade klippet med andemening­en ”dumma lilla flicka, det är så här LIVET är”.

Snart gick hånen mot Asero över till belackarna, och sociala medieranvä­ndare gav den unga amerikansk­an rätt – ska livet verkligen vara så här?

Frågeställ­ningen är lika applicerba­r i Sverige som i USA. Frånräknat inflatione­n har vi svenskar blivit rikare och rikare, samtidigt som vi mår sämre på jobbet. I september publicerad­e SCB en rapport som visade att 52 procent av svenskarna anser att deras jobb är psykiskt påfrestand­e, vilket är såväl en rekordnote­ring som en kraftig ökning från senaste rapporttil­lfället 2020.

I oktober kom nästa smäll. Enligt Försäkring­skassan har vi aldrig haft så många sjukskrivn­a på grund av stressrela­terade orsaker (i folkmun kallas det för ”att gå in i väggen”) som vi har nu.

Så, varför mår vi så dåligt när vi egentligen har det så (rent ekonomiskt) bra?

Sociologen Roland Paulsen tror sig ha svaret på den frågan.

– Ökad ekonomisk osäkerhet, slimmade organisati­oner och förlust av mening. Det tror jag förklarar det ganska bra, säger han och rättar till kroppsstäl­lningen i fåtöljen när vi träffar honom i lägenheten på Södermalm i Stockholm.

Roland Paulsen har länge arbetat med frågor som rör psykiskt mående och arbetstide­r. 2020 kom hans bok ”Tänk om” ut som, i grova drag, försöker förklara varför vi mår så dåligt trots att vi på pappret egentligen mår rätt bra.

– En stigande arbetslösh­etsnivå är såklart en anledning, men vi har även sett hur den svenska arbetsmark­naden prekariser­ats under en lång tid. Inte minst med gig-ekonomin. Du kan i dag ha ett hektiskt och mycket osäkert jobb på ett sätt vi inte sett under lång tid i Sverige, säger han.

"Du kan i dag ha ett hektiskt och mycket osäkert jobb på ett sätt vi inte sett under lång tid i Sverige

En trend som växt fram under vår livstid är att allt fler påstår att arbetet de utför saknar mening. Enligt Roland Paulsen beror det på att Sveriges produktion ökat kraftigt. De senaste 100 åren har Sveriges produktivi­tet mer än tiofaldiga­ts, och många jobb som utförs i dag kanske känns meningslös­a just eftersom de egentligen saknar behov.

– Bara under min livstid har vår produktivi­tet fördubblat­s, vilket innebär att det som tidigare krävde två personer kan i dag en person utföra. Det är enormt, särskilt med tanke på att vi redan innan levde i ett överflödss­amhälle. Så vi har behövt hitta på många jobb för att inte låta 50 procent vara arbetslösa.

Så många jobb är meningslös­a?

– Ja, många jobb syftar till att skapa behov som egentligen inte finns. Och att vi har råd att skapa den här typen av överflödst­jänster eftersom vår produktion­snivå tillåter det.

Problemet med skenande sjukskrivn­ingar är inte isolerat till Sverige.

För att råda bot på den utmaningen valde man på Island att mellan 2015 och 2019 erbjuda anställda inom den offentliga sektorn en något förkortad arbetsveck­a. Experiment­et sågs som en succé, de anställda mådde bättre, antalet sjukskrivn­ingar sjönk och produktion­en låg på ungefär samma nivå. Inom vissa yrken ökade produktivi­teten – hos polismyndi­gheten ökade antalet uppklarade fall under testperiod­en.

Efter projektet på Island har fler länder följt efter, och i höst kom nyheten att 50 tyska företag ska pilottesta fyra dagars arbetsveck­a med 100 procent produktion och lön. Försiktiga röster börjar höjas även i Sverige, när Socialdemo­kraterna nyligen gick ut och meddelade att partiet eventuellt ska börja verka för förkortad arbetstid.

– Det har varit tabu under ganska många år, sa Annika Strandhäll (S) till GP då.

Frågan är varför det har varit tabu. Åttatimmar­sdagen blev standard i Sverige för över 100 år sedan, 1919, och svenskarna har arbetat 40-timmarsvec­kor sedan tidigt 70-tal när även lördagen blev en del av helgen. Sedan dess har produktion­en alltså mångdubbla­ts, och innovation som persondato­rer, internet och nu AI har effektivis­erat arbetet än mer. Enligt Paulsen har vi aldrig jobbat så mycket relativt vår produktivi­tetsnivå.

– En tydlig sak som pekar på det är ju att pensionsål­dern går upp. Sedan var det länge vanligt att det bara var en i hushållet som arbetade 40-timmar per vecka. I dag är normen att två personer i ett hushåll arbetar, vilket såklart är bra ur en jämställdh­etssynpunk­t men skapar stora problem när det kommer till hur vi får ihop familjeliv­et.

Medan det var vanligt med hemmafruar var det lättare att – åtminstone för de arbetande männen – få balans mellan arbets- och privatlive­t. Just klyschan ”att få ihop livspussle­t” är en ständig stress i mångas liv. Men vad visar studier för samband mellan hur människor mår och hur mycket de arbetar?

Enligt Roland Paulsen är det tudelat. Det är bra för hälsan att inte vara arbetslös, men samtidigt visar flera studier att pensionäre­r ofta visar upp strålande hälsoresul­tat. Kanske beror kopplingen till hälsa på när och hur vi arbetar.

– Om vi jämför människor som jobbar 35 timmar i veckan med andra som arbetar 55 timmar i veckan så är det gigantiska skillnader, framförall­t när det kommer till psykisk ohälsa som depression, ångest och tvångssynd­rom. Allt det ökar i takt med arbetstide­n, säger Paulsen.

Jobba mindre för att må bättre låter alltså som en rätt stabil hälso

kur. Problemet är att vi människor inte verkar vara beredda att göra det valet. En studie av den amerikansk­a sociologen Arlie Hochschild beskriver ett företag där de anställda får välja mellan att gå ner i arbetstid eller att gå upp i lön. De allra flesta, särskilt de tillfrågad­e männen, valde att gå upp i lön.

Är det kanske så att vi är socialt och biologiskt inpräntade att välja jobb framför fritid? Om vi hade kunnat fråga en grupp jägare-samlare om de helst hade velat gå ned i tid i mammut- eller nötterjakt eller fått mer av bytet på kvällen, vad tror du att de hade svarat?

– Haha, det blir svårt för mig att svara på såklart, men de flesta studier pekar på att arbetstide­n på ett ungefär i jägar- och samlarsamh­ällen låg på fyra timmar per dag. Men om man går tillbaka till 1800-talet tror jag att alla män som skulle få den frågan hade valt mer i lön, eftersom deras funktion i familjen var att dra in pengar. Så vad tror du att vi behöver göra för att må bättre i både arbetet och livet som helhet?

– Jag tror att vi behöver korta ned arbetstide­n. Det tror jag är ett enkelt sätt att lösa upp den här kluvenhete­n många upplever inför privatlive­t och arbetslive­t. Framförall­t ser jag inte arbetstids­förkortnin­g som någon utopisk dröm – det har vi gjort många gånger förut – utan det utopiska är tron på att vi gång på gång kan fördubbla vår produktion och samtidigt uppfinna nya jobb för att hålla arbetslösh­eten låg.

Att korta ned arbetstide­n samtidigt som man behåller lönen och kraven på produktion är dock lättare sagt än gjort. I regel är det en process som är lättare att genomföra för skrivbords­tjänster, men blir svårare närde t kommer till skiftarbet­are, kollektivt­rafikchauf­förer ,läkare och barnmorsko­r. En arbetstids­förkortnin­gs revolution hade troligen blivit en extremt stor kostnad för staten att ta.

Det finns dock positiva samhällsek­onomiska aspekter också, menar Paulsen. Studier visar nämligen att kostsamma sjukskrivn­ingar minskar vid kortare arbetsdaga­r.

– Som det ser ut nu har vi fler utbildade sjuksköter­skor än vad vi har arbetande sjuksköter­skor i Sverige. Den branschen lider inte av arbetskraf­tsbrist, utan det är en politiskt skapad kris för det har varit så hårda åtstramnin­gar inom vård- och omsorgssek­torn i flera år med alltmer resurser som går till administra­tion, säger Paulsen och fortsätter.

– När några företag i Storbritan­nien testade en fyra dagars arbetsveck­a visade det sig att de anställda sov i snitt 30 minuter mer per natt. Det låter kanske inte så dramatiskt, men 30 minuter extra sömn per natt gör stor skillnad för hälsan.

Frågan om arbetstids­förkortnin­g har aldrig legat högt upp på agendan bland de politiska partierna, även om Vänsterpar­tiet vill se sex timmars arbetsdag i offentlig sektor och Miljöparti­et på sikt strävar efter 35-timmarsvec­kor.

Inte heller de stora fackförbun­den har drivit frågan särskilt kraftigt, och har i stället enligt Roland Paulsen fokuserat på att driva upp arbetarnas löner. Förutom tidigare nämnda Tyskland har länder som Nya Zeeland, Skottland, Wales, Storbritan­nien, Portugal, Spanien och Japan doppat tån i olika arbetstids­förkortnin­gsexperime­nt.

När Göteborgs universite­t genomförde 2021 års Som-undersökni­ng visade det sig att över hälften av svenskarna var positiva till sex timmars arbetsdag.

Varför tror du att det är så få politiska krafter som verkar för arbetstids­förkortnin­g i Sverige?

– Jag vet inte, det är ett mysterium för mig. Sedan 1990 och framåt har vi i Sverige haft den snabbast ökande ekonomiska ojämlikhet­en bland alla Oecd-länder. Det beror på att vi inte har varit tillräckli­gt bra på att ta ens å stordela v produktion sökningska­kans om vi bor- de från arbetarkol­lektivet, säger Roland Paulsen och fortsätter.

– Med inflatione­n har mer än tio års löneökning­ar gått upp i rök, så nu har vi ett gyllene tillfälle att i vår få igång en diskussion om att sänka arbetstide­n samtidigt som vi får upp lönerna bland de som tjänar sämst.

"Psykisk ohälsa som depression, ångest och tvångssynd­rom. Allt det ökar i takt med arbetstide­n.

 ?? ??
 ?? ?? Själv trivs Roland Paulsen med sitt jobb som professor i sociologi, författare och skribent, även om han erkänner att det är en hel del arbetssyss­lor som han antingen känner är meningslös­a eller i vart fall tråkiga.
Själv trivs Roland Paulsen med sitt jobb som professor i sociologi, författare och skribent, även om han erkänner att det är en hel del arbetssyss­lor som han antingen känner är meningslös­a eller i vart fall tråkiga.
 ?? BILDER: ANNA TÄRNHUVUD ?? 2020 kom Roland Paulsens bok ”Tänk om”, som bland annat behandlar frågan om varför 10 procent av svenskarna går på antidepres­siva läkemedel trots att vi egentligen har det rätt bra.
BILDER: ANNA TÄRNHUVUD 2020 kom Roland Paulsens bok ”Tänk om”, som bland annat behandlar frågan om varför 10 procent av svenskarna går på antidepres­siva läkemedel trots att vi egentligen har det rätt bra.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden