”Jag tror att vi behöver korta ned arbetstiden”
Allt fler sjukskriver sig, mår dåligt och känner att jobbet saknar mening. Kan fyra dagars arbetsvecka vara lösningen? Det tror i alla fall sociologen Roland Paulsen. – Jag ser inte arbetstidsförkortning som någon utopisk dröm – det har vi gjort många gånger förut.
I bland kommer vuxenlivets bistra verklighet till en snabbt.
Den mindre uppfriskande upplevelsen tvingades 21-åriga amerikanskan Brielle Asero att genomleva tidigare i vintras. Hon hade precis landat sitt första riktiga jobb, och var nu chockad över hur lite fritid man får i ett 9 till 5-samhälle. Med rödgråtna ögon och desperation i rösten spelar hon in en video som publiceras på Tiktok.
– När jag slutar jobbet är det becksvart. Jag har inte någon energi till något. Hur har man tid med vänner? Hur får man tid till att dejta? Jag har liksom inte tid för någonting, och det gör mig så stressad, säger hon.
Reaktionerna lät, som det heter, inte vänta på sig. En ansenlig mängd användare på sociala medier delade klippet med andemeningen ”dumma lilla flicka, det är så här LIVET är”.
Snart gick hånen mot Asero över till belackarna, och sociala medieranvändare gav den unga amerikanskan rätt – ska livet verkligen vara så här?
Frågeställningen är lika applicerbar i Sverige som i USA. Frånräknat inflationen har vi svenskar blivit rikare och rikare, samtidigt som vi mår sämre på jobbet. I september publicerade SCB en rapport som visade att 52 procent av svenskarna anser att deras jobb är psykiskt påfrestande, vilket är såväl en rekordnotering som en kraftig ökning från senaste rapporttillfället 2020.
I oktober kom nästa smäll. Enligt Försäkringskassan har vi aldrig haft så många sjukskrivna på grund av stressrelaterade orsaker (i folkmun kallas det för ”att gå in i väggen”) som vi har nu.
Så, varför mår vi så dåligt när vi egentligen har det så (rent ekonomiskt) bra?
Sociologen Roland Paulsen tror sig ha svaret på den frågan.
– Ökad ekonomisk osäkerhet, slimmade organisationer och förlust av mening. Det tror jag förklarar det ganska bra, säger han och rättar till kroppsställningen i fåtöljen när vi träffar honom i lägenheten på Södermalm i Stockholm.
Roland Paulsen har länge arbetat med frågor som rör psykiskt mående och arbetstider. 2020 kom hans bok ”Tänk om” ut som, i grova drag, försöker förklara varför vi mår så dåligt trots att vi på pappret egentligen mår rätt bra.
– En stigande arbetslöshetsnivå är såklart en anledning, men vi har även sett hur den svenska arbetsmarknaden prekariserats under en lång tid. Inte minst med gig-ekonomin. Du kan i dag ha ett hektiskt och mycket osäkert jobb på ett sätt vi inte sett under lång tid i Sverige, säger han.
"Du kan i dag ha ett hektiskt och mycket osäkert jobb på ett sätt vi inte sett under lång tid i Sverige
En trend som växt fram under vår livstid är att allt fler påstår att arbetet de utför saknar mening. Enligt Roland Paulsen beror det på att Sveriges produktion ökat kraftigt. De senaste 100 åren har Sveriges produktivitet mer än tiofaldigats, och många jobb som utförs i dag kanske känns meningslösa just eftersom de egentligen saknar behov.
– Bara under min livstid har vår produktivitet fördubblats, vilket innebär att det som tidigare krävde två personer kan i dag en person utföra. Det är enormt, särskilt med tanke på att vi redan innan levde i ett överflödssamhälle. Så vi har behövt hitta på många jobb för att inte låta 50 procent vara arbetslösa.
Så många jobb är meningslösa?
– Ja, många jobb syftar till att skapa behov som egentligen inte finns. Och att vi har råd att skapa den här typen av överflödstjänster eftersom vår produktionsnivå tillåter det.
Problemet med skenande sjukskrivningar är inte isolerat till Sverige.
För att råda bot på den utmaningen valde man på Island att mellan 2015 och 2019 erbjuda anställda inom den offentliga sektorn en något förkortad arbetsvecka. Experimentet sågs som en succé, de anställda mådde bättre, antalet sjukskrivningar sjönk och produktionen låg på ungefär samma nivå. Inom vissa yrken ökade produktiviteten – hos polismyndigheten ökade antalet uppklarade fall under testperioden.
Efter projektet på Island har fler länder följt efter, och i höst kom nyheten att 50 tyska företag ska pilottesta fyra dagars arbetsvecka med 100 procent produktion och lön. Försiktiga röster börjar höjas även i Sverige, när Socialdemokraterna nyligen gick ut och meddelade att partiet eventuellt ska börja verka för förkortad arbetstid.
– Det har varit tabu under ganska många år, sa Annika Strandhäll (S) till GP då.
Frågan är varför det har varit tabu. Åttatimmarsdagen blev standard i Sverige för över 100 år sedan, 1919, och svenskarna har arbetat 40-timmarsveckor sedan tidigt 70-tal när även lördagen blev en del av helgen. Sedan dess har produktionen alltså mångdubblats, och innovation som persondatorer, internet och nu AI har effektiviserat arbetet än mer. Enligt Paulsen har vi aldrig jobbat så mycket relativt vår produktivitetsnivå.
– En tydlig sak som pekar på det är ju att pensionsåldern går upp. Sedan var det länge vanligt att det bara var en i hushållet som arbetade 40-timmar per vecka. I dag är normen att två personer i ett hushåll arbetar, vilket såklart är bra ur en jämställdhetssynpunkt men skapar stora problem när det kommer till hur vi får ihop familjelivet.
Medan det var vanligt med hemmafruar var det lättare att – åtminstone för de arbetande männen – få balans mellan arbets- och privatlivet. Just klyschan ”att få ihop livspusslet” är en ständig stress i mångas liv. Men vad visar studier för samband mellan hur människor mår och hur mycket de arbetar?
Enligt Roland Paulsen är det tudelat. Det är bra för hälsan att inte vara arbetslös, men samtidigt visar flera studier att pensionärer ofta visar upp strålande hälsoresultat. Kanske beror kopplingen till hälsa på när och hur vi arbetar.
– Om vi jämför människor som jobbar 35 timmar i veckan med andra som arbetar 55 timmar i veckan så är det gigantiska skillnader, framförallt när det kommer till psykisk ohälsa som depression, ångest och tvångssyndrom. Allt det ökar i takt med arbetstiden, säger Paulsen.
Jobba mindre för att må bättre låter alltså som en rätt stabil hälso
kur. Problemet är att vi människor inte verkar vara beredda att göra det valet. En studie av den amerikanska sociologen Arlie Hochschild beskriver ett företag där de anställda får välja mellan att gå ner i arbetstid eller att gå upp i lön. De allra flesta, särskilt de tillfrågade männen, valde att gå upp i lön.
Är det kanske så att vi är socialt och biologiskt inpräntade att välja jobb framför fritid? Om vi hade kunnat fråga en grupp jägare-samlare om de helst hade velat gå ned i tid i mammut- eller nötterjakt eller fått mer av bytet på kvällen, vad tror du att de hade svarat?
– Haha, det blir svårt för mig att svara på såklart, men de flesta studier pekar på att arbetstiden på ett ungefär i jägar- och samlarsamhällen låg på fyra timmar per dag. Men om man går tillbaka till 1800-talet tror jag att alla män som skulle få den frågan hade valt mer i lön, eftersom deras funktion i familjen var att dra in pengar. Så vad tror du att vi behöver göra för att må bättre i både arbetet och livet som helhet?
– Jag tror att vi behöver korta ned arbetstiden. Det tror jag är ett enkelt sätt att lösa upp den här kluvenheten många upplever inför privatlivet och arbetslivet. Framförallt ser jag inte arbetstidsförkortning som någon utopisk dröm – det har vi gjort många gånger förut – utan det utopiska är tron på att vi gång på gång kan fördubbla vår produktion och samtidigt uppfinna nya jobb för att hålla arbetslösheten låg.
Att korta ned arbetstiden samtidigt som man behåller lönen och kraven på produktion är dock lättare sagt än gjort. I regel är det en process som är lättare att genomföra för skrivbordstjänster, men blir svårare närde t kommer till skiftarbetare, kollektivtrafikchaufförer ,läkare och barnmorskor. En arbetstidsförkortnings revolution hade troligen blivit en extremt stor kostnad för staten att ta.
Det finns dock positiva samhällsekonomiska aspekter också, menar Paulsen. Studier visar nämligen att kostsamma sjukskrivningar minskar vid kortare arbetsdagar.
– Som det ser ut nu har vi fler utbildade sjuksköterskor än vad vi har arbetande sjuksköterskor i Sverige. Den branschen lider inte av arbetskraftsbrist, utan det är en politiskt skapad kris för det har varit så hårda åtstramningar inom vård- och omsorgssektorn i flera år med alltmer resurser som går till administration, säger Paulsen och fortsätter.
– När några företag i Storbritannien testade en fyra dagars arbetsvecka visade det sig att de anställda sov i snitt 30 minuter mer per natt. Det låter kanske inte så dramatiskt, men 30 minuter extra sömn per natt gör stor skillnad för hälsan.
Frågan om arbetstidsförkortning har aldrig legat högt upp på agendan bland de politiska partierna, även om Vänsterpartiet vill se sex timmars arbetsdag i offentlig sektor och Miljöpartiet på sikt strävar efter 35-timmarsveckor.
Inte heller de stora fackförbunden har drivit frågan särskilt kraftigt, och har i stället enligt Roland Paulsen fokuserat på att driva upp arbetarnas löner. Förutom tidigare nämnda Tyskland har länder som Nya Zeeland, Skottland, Wales, Storbritannien, Portugal, Spanien och Japan doppat tån i olika arbetstidsförkortningsexperiment.
När Göteborgs universitet genomförde 2021 års Som-undersökning visade det sig att över hälften av svenskarna var positiva till sex timmars arbetsdag.
Varför tror du att det är så få politiska krafter som verkar för arbetstidsförkortning i Sverige?
– Jag vet inte, det är ett mysterium för mig. Sedan 1990 och framåt har vi i Sverige haft den snabbast ökande ekonomiska ojämlikheten bland alla Oecd-länder. Det beror på att vi inte har varit tillräckligt bra på att ta ens å stordela v produktion sökningskakans om vi bor- de från arbetarkollektivet, säger Roland Paulsen och fortsätter.
– Med inflationen har mer än tio års löneökningar gått upp i rök, så nu har vi ett gyllene tillfälle att i vår få igång en diskussion om att sänka arbetstiden samtidigt som vi får upp lönerna bland de som tjänar sämst.
"Psykisk ohälsa som depression, ångest och tvångssyndrom. Allt det ökar i takt med arbetstiden.