Potthålen – symtom på sjukdom

Mer än en tredjedel av de statliga vägarna är i dåligt eller mycket dåligt skick, det märks inte minst i Halland. För att stoppa potthållstillväxten krävs det mer pengar till vägunderhållet i länet. Det skriver tre företrädare från bransch- och arbetsgivarorganisation Transportföretagen.

HP debatt 21/2. Vinterns nyckfulla klimat har gjort att ordet potthål är i var och varannan människas mun.

Vägkroppen mår inte bra. Att potthålen sprider sig är bara symtom. Sjukdomen stavas dåligt underhållna vägar.

Bara i Halland finns det 2 896 kilometer statlig väg – totalt hela Sverige finns det närmare 100 000 kilometer statlig väg – vägar som generationer före oss har byggt upp, mer än 60 procent av vägarna byggdes före 1970. Sverige år 1970 hade omkring åtta miljoner invånare. I dag är vi 10,5 miljoner. Fler svenskar betyder ökad trafik. Men underhållsbudgeten har inte ökat i takt med befolkningstillväxt och ökade transporter.

Transportföretagen har i en unik undersökning tre år i följd analyserat tillståndet på de statliga vägarna genom att bryta ned öppen data från Trafikverket. Åkkomfort, spårdjup och förväntad livslängd används som parametrar för att ge en bred bild av vägnätets tillstånd. När det gäller Blekinge klassas cirka 30 procent av de statliga vägarna som mycket dåliga eller dåliga.

Patienten Sverige mår inget vidare. Mer än 10 procent av de statliga vägarna är i mycket dåligt skick. Underhållsskulden beräknas till 16 miljarder för 2022 och förväntas öka till 42 miljarder kronor 2032 om inte ytterligare medel tilldelas vägunderhållet. De 16 miljarder kronorna är vad det kostar att åtgärda vägarna i mycket dåligt skick.

Ett vägnät med god standard i Halland som möjliggör säkra och tillförlitliga resor är kittet som håller samman stad och land. Att varor och människor kommer fram är avgörande för samhällets utveckling.

Vi välkomnar att infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) vill prioritera vägunderhållet. Trafikverkets inriktningsplanering för kommande infrastrukturplan talar också sitt tydliga språk: mer pengar behövs om vi ska börja betala av på skulden.

Sverige växer och vi blir allt fler som ska samsas på vägarna. Vägtransportsektorn betalar årligen in närmare 100 miljarder till statskassan i skatter och avgifter. Då är det inte ett orimligt krav att staten tillser att vägnätet är i ett farbart skick.

"Vägkroppen mår inte bra. Att potthålen sprider sig är bara symtom.

Vår väganalys visar att det skulle krävas mer än två miljarder extra varje år till vägunderhåll för att stoppa fortsatt förfall. Vill vi börja amortera på skulden behövs det alltså mer än så.

Ju längre tid vi väntar, desto större blir underhållsskulden och fler potthål som på sikt kan bli slukhål.

Ytterst handlar det om att skapa goda förutsättningar för såväl företag som privatpersoner att i Halland ha tillgång till bra och säkra vägar.