Barnafödandet i Sverige på historiskt låg nivå
Barnafödandet fortsätter att minska i Sverige. Nu är antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin uppmätts, enligt SCB. – Vi ser den här trenden i hela världen, säger forskaren Martin Kolk.
Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige – och i förhållande till befolkningen har barnafödandet aldrig varit lägre. Det visar ny befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
Minskningen är en del av en trend som pågått i flera år nu, förklarar Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet.
– Vi nere på de låga nivåer av barnafödande som vi har sett två gånger tidigare – dels i slutet av 90-talet och dels i slutet av 70-talet, säger han.
Förklaringarna hittar man på global nivå, tror Martin Kolk. Utvecklingen ser likadan ut på flera hål i världen – i nästan hela västvärlden och i asiatiska länder som Japan och Sydkorea.
– Om jag skulle leta efter förklaringar så skulle det vara globala kulturförändringar i hur vi ser på barnafödande och familjeliv i relation till andra delar av livet.
Vilken roll spelar potentiella föräldrars oro för krig, kriser och klimatförändringar? Det är svårt att svara på.
Färre gravida kvinnor.
– Men vi kan se att det här inte är tydligt kopplat till ekonomiska faktorer. Vi har sett att barnafödandet minskat i länder där ekonomin är förhållandevis okej, som i Sverige, säger Martin Kolk.
Att försöka påverka barnafödandet åt ett eller annat håll är svårt, förklarar Martin Kolk.
– Den nuvarande nedgången är svår att förklara med faktorer som politiker kan påverka. Men rent allmänt kan man säga att barnafödande är högre i rika länder som satsar pengar på familjepolitik,
ARKIVBILD: ISABELL HÖJMAN
som Sverige. Internationellt sett har Sverige haft relativt högt barnafödande.
Det är för tidigt att uttala sig om eventuella konsekvenser, anser Martin Kolk.
– Om det låga barnafödandet blir permanent så kommer det på lång sikt bidra till en åldrande befolkning. Man ska inte överdramatisera hur allvarligt det är, men det innebär ju att det blir svårare att finansiera socialförsäkringssystem när man har fler äldre att försörja.
På kortare sikt kommer minskningen att påverka samhällsplaneringen.
– Efterfrågan på förskolor och skolor vet vi kommer minska på fem till tio års sikt.