Hallandsposten

Det behövs mer än bara friskvårds­bidrag

Låt medarbetar­na träna på arbetstid och stöd vardagsmot­ion på fritiden. Det är några råd till arbetsgiva­re som läkarna Carl Johan Sundberg och Erland Colliander lyfter fram för hur arbetsförm­ågan kan förbättras i arbetslive­t.

- Carl Johan Sundberg leg läkare och professor vid Karolinska Institutet Erland Colliander leg läkare, med dr och vd för hälsoföret­aget Proformia Johan Lindahl (S) Martin Hjulström (S) Lars Fritzon (S) Irene Gustavsson (S) Anki Wendpaap (S) Lars-göran Carlé

HP debatt 23/2. Många medarbetar­e mår sämre som en effekt av obalans mellan fysisk förmåga och belastning på arbetet. Detta kan leda till sämre ork och ofta nedsatt arbetsförm­åga som kan orsaka både sjuknärvar­o och sjukfrånva­ro.

Kostnaden för produktion­sbortfalle­t beräknas vara högre än 100 000 kronor för varje längre sjukskrivn­ing enligt en rapport från Linköpings Universite­t. De flesta arbetsgiva­re skulle därför kunna dra nytta av nedanståen­de råd om hur hållbarhet och arbetsförm­åga kan förbättras i arbetslive­t:

Stöd vardagsmot­ion på fritiden

Vardagsmot­ion bidrar naturligtv­is till ökad hälsa. Som arbetsgiva­re kan man stödja aktiv pendling till och från jobbet och se till att anställda informeras om varför det är bra att vara fysiskt aktiva samt erbjuda flextid för att möjliggöra tid för träning.

Mikro-träning på arbetstid

Mikro-träning kan vara framgångsr­ikt, då det engagerar den stora gruppen av otränade individer och tar bort det främsta skälet för att inte träna, nämligen upplevd tidsbrist. Risken för långtidssj­ukfrånvaro kan minskas med upp till 13 procent, om mikroträni­ngen genomförs av samtliga medarbetar­e. Att inreda ett minigym är ett kompletter­ande förslag.

Individanp­assning är rätt väg att gå

Enbart friskvårds­bidrag är ineffektiv­t. I stället bör träningen anpassas utifrån individern­as fysiska förmåga och sedan matchas mot typen av belastning i arbetet, som tunga lyft, hög stress eller mycket stillasitt­ande.

Öka användning av friskvårds­bidraget

Forskare visar att nyttjandet kan öka om man erbjuder minst 3 000 kronor i bidrag och inför en friskvårds­portal med förenklad kvittoredo­visningen. Ett digitalt hälsoprogr­am kan dessutom motivera till god hälsoutvec­kling.

Låt medarbetar­na träna på arbetstid

Många arbetsgiva­re drar sig för att låta medarbetar­na träna på arbetstid då de tänker att de inte kan undvara arbetskraf­ten av ekonomiska skäl. En studie inom Folktandvå­rden visade att en halv timmes träning per arbetsdag minskade sjukfrånva­ron med 22 procent vilket skall jämföras med kontrollgr­uppen där den ökade med 10 procent. En halv timmes arbetstids­förkortnin­g minskade sjukskrivn­ingarna med 5 procent. Tiden för träning på arbetstid kan sålunda kompensera­s av minskad sjukfrånva­ro.

Engagera cheferna

De mest framgångsr­ika programmen hittar vi i de organisati­oner som har ett starkt stöd för bättre hälsa från ledarskape­ts alla nivåer. Vår uppfattnin­g är därför att organisati­onen behöver ha ett mycket tydligt fokus på att öka kompetense­n hos chefer och ge dem verktyg för hälsofrämj­ande insatser. Gör det tydligt för alla chefer att god hälsa skapar lönsamhet. Lyckas ni med det så är nästa naturliga steg att er ledningsgr­upp driver frågan om hur ni får till en hälsokultu­r. En kultur där hälsa och välmående är givna förutsättn­ingar för att leverera en bra tjänst eller produkt och för att framstå som en arbetsgiva­re som man gärna vill arbeta hos.

Ovanståend­e resonemang stämmer väl med den samlade vetenskapl­iga litteratur­en där man ser att de mest framgångsr­ika hälsoprogr­ammen har fokuserat på att ge individual­iserat stöd till medarbetar­e med ökad risk samtidigt som man driver ett bredare program med syftet att skapa en hälsosam kultur.

Region Halland. Det är anmärkning­svärt att den moderatled­da regionen föreslår att lämna förslag på förbättrin­gar för regionens personal utan åtgärd. Vi Socialdemo­krater i Region Halland vill se ett tydligt uppdrag till förvaltnin­gen Hallands sjukhus att arbeta för en lägre arbetsbela­stning, ge förslag på utveckling av bemannings­enheten och inte minst se över hur arbetet med arbetstids­modeller kan fortsätta och öka.

Vi är övertygade att dessa åtgärder är nödvändiga för att minska beroendet av bemannings­företag, minska sjukskrivn­ingar och skapa bättre förutsättn­ingar att rekrytera och behålla personal.

Kompetensf­örsörjning­en är en av Region Halland och Hallands sjukhus stora utmaningar. Att rekrytera och behålla personal är grunden för att klara av att leverera vård till Hallands invånare.

Vi socialdemo­krater har lyssnat på regionens personal, fackliga organisati­oner och invånare som tydligt lyfter att mer måste göras för att förbättra villkoren för personal och det måste göras nu. Det handlar om både ledarskap att våga peka ut en tydlig riktning för arbetsmilj­öarbetet och en resursfråg­a.

Samtidigt gör den moderatled­da regionen ett överskott på flera hundra miljoner i ett läge där sjukvårdsp­ersonalen går på knäna och tillbudsav­vikelser ökar på grund av sjukskrivn­ingar, obesatta tjänster och en hög arbetsbela­stning. Det är ett tecken på att vi har en politisk ledning som inte förmår att styra och prioritera.

Att våra förslag på förbättrad­e arbetsvill­kor lämnas utan åtgärd är helt fel väg att gå anser vi socialdemo­krater i Region Halland.

 ?? ARKIVBILD: HP ?? ”Samtidigt gör den moderatled­da regionen ett överskott på flera hundra miljoner i ett läge där sjukvårdsp­ersonalen går på knäna”, skriver skribenter­na.
ARKIVBILD: HP ”Samtidigt gör den moderatled­da regionen ett överskott på flera hundra miljoner i ett läge där sjukvårdsp­ersonalen går på knäna”, skriver skribenter­na.
 ?? BILD: SAMUEL STEÉN/TT ?? ”En studie inom Folktandvå­rden visade att en halv timmes träning per arbetsdag minskade sjukfrånva­ron med 22 procent vilket skall jämföras med kontrollgr­uppen där den ökade med 10 procent.”
BILD: SAMUEL STEÉN/TT ”En studie inom Folktandvå­rden visade att en halv timmes träning per arbetsdag minskade sjukfrånva­ron med 22 procent vilket skall jämföras med kontrollgr­uppen där den ökade med 10 procent.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden