Krångliga regler hinder för ideellt engagemang
Ett mer flexibelt förutsägbart sjukförsäkringssystems kulle underlätta väsentligt förpersoner med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Det skriver Lotta Håkans son, förbundsordförande för Reumatiker förbundet, som mena rattmånga av förbundets medlemmar inte vågar arbeta ideellt av rädsla att förlora sin sjukersättning.
HP debatt 26/2. För 20, 30 år sedan var personer med reumatisk sjukdom ofta hårt ansatta av sin sjukdom och kunde ha svårt att arbeta. I dag kan många jobba heleller deltid, tack vare bra mediciner och rehabilitering. Men alla blir inte hjälpta av de biologiska läkemedlen och reumatisk sjukdom kan ofta gå i skov.
Då kan smärtor och värk innebära att man kanske inte kan ta sig till sin arbetsplats eller att man behöver fler pauser under arbetsdagen. För vissa kan det räcka med att då jobba på distans, om den möjligheten finns. Andra kan behöva sjukskrivas på hel- eller deltid.
I dag kan en anställd person få sjukpenning på 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent. Men Reumatiker förbundet hävdar att alla människor måste ha möjlighet att arbeta till hundra procent av sin förmåga – och kunna försörja sig på det.
Om ens förmåga är 90 procent av en heltid är det slöseri med arbetskraft och resurser att personen ska ha sjukpenning på 25 procent.
Vi har därför länge efterlyst fler ersättningsnivåer i sjukförsäkringssystemet, så att man exempelvis kan arbeta 60 procent och få sjukpenning på 40 procent.
Att inte kunna jobba på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan upplevas som mycket tungt – utöver sjukdomsbesvär och ett betydande inkomstbortfall, kan individen också förlora känslan av att höra till. För de flesta människor är ju arbetet inte bara en ekonomisk fråga, det skänker också meningsfullhet och sammanhang. Men tyvärr är det ofta svårt att pussla ihop sjukersättning med arbetstimmar för den som har en funktionsnedsättning eller är kroniskt sjuk. Det bidrar till att många står utanför arbetsmarknaden – i onödan.
I april 2023 redovisade SCB att andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning var 52 procent 2022, vilket var lägre än i den övriga befolkningen där den var 81 procent. För personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var sysselsättningsgraden endast 44 procent. Personer med funktionsnedsättning har alltså en mycket sämre position på arbetsmarknaden än övriga i befolkningen – och så har det varit länge.
Vissa människor kan aldrig någonsin arbeta 100 procent, på grunda v kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. De behöver sjukersättning på hel el lerdeltid. Förende lav dessa personer är engagemang i en ideell förening ett ljus i vardagen. Föreningslivet kan ge gemenskap och dessutom fungera som arbetsträning. Ofta gör föreningarna också en betydande samhällsnytta.
Dock är reglerna för sjukersättning så restriktiva och krångliga att sätta sig in i att många av Reumatiker förbundets medlemmar inte vågar arbeta ideellt eller ta ett arvoderat styrelseuppdrag i rädsla för att förlora sin sjukersättning. Detta är orimligt. Människor måste kunna ta till sig information från Försäkringskassan och förstå vad reglerna innebär förjust dem. Reumatiker förbundet mena ratt ett mer flexibelt, lättbegripligt och förutsägbart sjukförsäkringssystems kulle underlätta väsentligt förpersoner med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning.
Reumatiker förbundet vill därför:
•Att socialförsäkringssystemet blir mer flexibelt med fler nivåer för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning än de som finns i dag.
• Att reglerna blir mer lättbegripliga och förutsägbara när det gäller hur mycket ideellt arbete som individen kan åta sig utan att förlora sin ersättning.
• Att alla ska få möjlighet att arbeta 100 procent av sin arbetsförmåga.