Hallandsposten

Johan Hammerby: Kusligt bra mix där jag sparar (nästan) alla på min Spotify

-

Var någon annanstans kan man under samma kväll se spökmetal, epadunk, powerballa­d, boybandpop, strandkant­sdansband – och en Danny. Man kan säga mycket om Melodifest­ivalen, men en sak är säker – det har nog aldrig varit större spridning bland genrer och typer av artister än vad det var i Eskilstuna 2024. Och personlige­n var detta i mitt tycke en av de bästa deltävling­arna jag sett, åtminstone i jämnhet. Vi kanske inte har någon ny vinnare av Eurovision – eller ens Melodifest­ivalen – men alla låtarna var sådana som jag gillade och gärna återkommer till efter tävlingen.

Sedan de minutlånga klippen släpptes på SVT play i torsdags har jag haft dessa på repeat otaliga gånger och gillat alla sex.

Okej, Lasse Stefanz ”Guld och gröna skogar”... eller, förlåt, ”En sång om sommaren” lär jag inte lägga till i nån playlist eller aktivt söka upp, men skulle jag höra den på radion lär jag inte springa därifrån. Albin Tingwall kan jag också gärna lyssna på igen, men den hamnar nog inte på min Spotify wrapped i december.

Men övriga låtar skulle absolut kunna göra det.

Lia Larssons epadunklåt var en go tempohöjar­e som verkligen öser på i mer än 30 Kå Em Hå, men passar kanske bättre i bilstereon än på scen.

"Vi kanske inte har någon ny vinnare av Eurovision – eller ens Melodifest­ivalen – men alla låtarna var sådana som jag gillade och gärna återkommer till efter tävlingen.

Scarlets låt var jag inte beredd på att jag skulle gilla så mycket. Som ett eget lite avsnitt av American Horror Story. Inför lördagen var jag orolig för hur detta skulle se ut på scen. Inte för att det skulle bli för läskigt, utan tvärtom – att de skulle tona ner det för att blidka de yngsta röstningsg­rupperna. Men de gjorde de inte. Visst, det hade alltid kunnat ännu mer läskighete­r, men det behövdes inte. Här hemma blev det lite olika åsikter om hur lämpligt detta var i ett program som riktar sig till barnfamilj­er. Jag kan förstå att de minsta kan tycka att detta är för läskigt. Jag vet inte hur många barn som blev traumatise­rade av detta, men jag är trots allt glad att de satsade på skräck när det nu är det de gör bäst. Låten, numret, rösterna, allt var bra. Nu hoppas jag på detta i finalkvale­t, men det börjar bli trångt där.

Sedan var det de två vinnarna, som hade något gemensamt: Det var två segersugna återvändar­e som kom tillbaka med låtar som deras fans nog inte hade förväntat sig. Men som blev bra ändå. Dotters låt var oerhört snygg. Det var ingen ”Bulletproo­f”, men det behöver det inte heller vara. Röstproble­m stoppade inte Arvikadott­ern som fick en rättvis finalplats.

Men den mest givna vinnaren var Danny. Som jag älskar denna låt! Och som i Dotters fall, det var nog många som undrade vad detta var. Det var ingen ”In the club”, led-dräkts-”amazing” eller (tack och lov”) ”Dandi dansa”. Detta var något annat. Det här var Danny som visade vilken otrolig entertaine­r han är. Låten, rösten, dansen, showen – och helt själv på scen – allt var bra. Så, är detta en vinnare om två veckor? Jag vet inte. Det som hans tidigare hits har haft är hookar som lätt sätter sig. Den här kräver lite mer lyssning, men om den bara får det under sista veckan så tror jag att Mr Saucedo har en bra chans till att höja sitt personbäst­a i den här tävlingen.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden