Pontus har inte haft ett jobb på åtta år – lever på aktier
Efter examen 2015 jobbade Pontus Olausson, 32, några månader på Tjörns sparbank. Sedan dess har han inte haft ett riktigt jobb. Inkomsten har han löst genom att handla med aktier. – Vissa aktierörelser upprepas gång på gång, säger han.
Lonewolf, Bearnaiseförvaltare, Phukettrader, Finanskvinnan och Scalper. Sociala medier och aktieforum svämmar över av dem: anonyma traders. Bakom anonymitetens skydd kan de skriva fritt om aktier och placeringar, utan att behöva oroa sig för säkerheten. Kanske också utan att riktigt kunna ställas till svars för tips och rekommendationer.
En av dem heter Stocktrader och har 18 000 följare på X, tidigare Twitter. Via sitt konto har han genom åren delat med sig av sina tankar om börsen, spridit intressanta grafer och diskuterat aktiecase helt anonymt. Fram till nu.
Stocktrader heter egentligen Pontus Olausson, är 32 år och bor i centrala Göteborg. Han har själv tagit kontakt med oss – han vill inte längre vara anonym. – Mest känner jag... fuck it! säger han. Dessutom har han nyss startat bolag, genom bolagsregistret kan vem som helst ta reda på vem han är med bara några klick. Och säkerhetsaspekten tror han gäller fler än traders.
– Jag känner inte någon som blivit utsatt för något. Och när man tänker på det så finns det fullt av både rika och framgångsrika människor i Sverige, de flesta är inte traders och många är väldigt offentliga, säger han.
Pontus Olausson berättar att han alltid haft ett intresse av att tjäna pengar. När han var ung slöt han och en kompis ett avtal med ett självplock för jordgubbar. De plockade bären själva, men paketerade dem och åkte sedan runt och knackade dörr.
– Eftersom vi plockade sådana mängder kunde vi förhandla priset också, vi hade 500 procents påslag på de där jordgubbarna, säger han.
När han fyllde 18 år fick han en klump med pengar som hans föräldrar sparat åt honom, 60 000 kronor. Då började han handla i fonder och någonstans där startade intresset för aktier och investeringar.
– Jag gjorde någon vinst på 5 000 över bara några veckor och tyckte det var helt fantastiskt, där väcktes något, säger han.
Därefter flyttande han till Karlstad för att plugga nationalekonomi, där kom han i kontakt med klasskamrater som också var intresserade av aktier. För första gången började han handla aktivt i enskilda aktier.
– Det gick inte alls bra. Snarare tvärt om faktiskt. Jag handlade i någon vild aktie som tydligen kunde gå ner femtio procent, säger han.
Pontus Olausson tog ett steg tillbaka i själva handlandet, men intresset för aktier svalnade inte.
– Trots att jag hade gått på en rejäl nit var jag ändå intresserad. Jag tycker det är så spännande psykologi. Girigheten, rädslan. Det finns robotar nu, men det är ändå väldigt mycket mänskligt beteende bakom allt, säger han.
"I början tog jag extremt hög risk, något som väl skildrat min handelsstil hela vägen. Tror jag på något så satsar jag rejält, vilket även slagit tillbaka några gånger.
Under de sista terminerna av studier tog han fullt studielån, trots att han hade väldigt låga omkostnader. Det tillsammans med sommarjobbande på Tjörns sparbank gjorde att han efter examen hade ett kapital på 167 000 kronor.
Med den summan började han ägna sig åt daytrading i sitt föräldrahem. Något som inte alls var populärt. – Mamma och pappa tycke att jag skulle fixa ett jobb i stället. Men jag övertalade dem genom att sätta upp väldigt specifika mål som jag skulle nå, finansiella mål som motsvarade att få en lön. Då fick jag tre månader på mig och sedan skulle vi stämma av, berättar Pontus.
Han klarade målen med råge.
– Då fick jag tre månader till.
Nu har det gått åtta år och Pontus Olausson har levt uteslutande på avkastningen av de 167 000 kronorna han startade med. GP har gått igenom hans deklarationer och han har inte haft några andra inkomster. Exakt hur mycket pengar han hade vid starten har dock inte gått att kontrollera med dokumentation.
Pontus Olausson berättar själv att nyckeln till framgång var ett par lyckade affärer ganska tidigt.
– I början tog jag extremt hög risk, något som väl skildrat min handelsstil hela vägen. Tror jag på något så satsar jag rejält, vilket även slagit tillbaka några gånger, säger han.
Han berättar att mycket av hans handel utgår från teknisk analys. Samtidigt är det inte så att han knäckt någon formel han använder sig av, bedömningarna för vad som kan vara en bra affär görs från fall till fall.
Att bli en duktig trader är mer att likna vid ett hantverk än vad det är någon exakt vetenskap, enligt Pontus.
– Vissa aktierörelser upprepas gång på gång, som till exempel om det kommer någon dom eller stor nyhet som påverkar ett bolag. Då kan jag äga aktien under perioden som leder fram till nyheten, men sälja innan. På så sätt kan jag rida på vågen, men inte ta för mycket risk. Men rent generellt tror jag mer att jag har utvecklat någon slags känsla för det, det är svårt att förklara. Gör man något om och om igen så blir man bättre, säger han.
Hur mycket pengar har du nu?
– Det vill jag faktiskt inte berätta.
Känner du att du bidrar med något?
– Ja, men jag vet ju hur bilden av oss traders är. Vi målas upp som kackerlackor. Men vi bidrar med likviditet i marknaden och vi betalar courtage till bankerna. Även om man inte betalar 30–40 procent
i skatt, så ingår vi ändå i ett system där vi på olika sätt ger tillbaka.
En läkare kanske känner att den hjälper andra på jobbet, utöver att den tjänar pengar. Tänker du inte så?
– Alltså, jag tycker det här är väldigt roligt. Jag vill hålla på, så därför har jag inte tänkt så mycket på varför jag skulle sluta. Men jag tror mer jag är tacksam i så fall, tacksam över att kunna få hålla på med något jag tycker är roligt.
Men alla kan ju inte jobba med detta, någon måste jobba på bolagen som du handlar med också, annars blir det ju inget.
– Nej, precis. Men alla bör nog inte göra det på heltid heller. Däremot vid sidan av ett jobb, det kan nog alla testa. Men att göra det på heltid kräver sitt psyke, man måste prestera annars har man ingen inkomst.
Skulle du rekommendera detta till andra?
– Jag vet hur svårt det är. Det finns studier på att nio av tio är borta inom ett år efter att de testat. Men det är klart, vill man verkligen så klart att man ska testa.
Har du några tips till någon som vill prova?
– För min egen del har det varit bra att ha en utbildning att falla tillbaka på, det är ett tips att slutföra den innan man sätter igång. Man kanske ska prova vid sidan av sitt jobb först, det handlar om att bevisa för sig själv att man klarar det.
2019 tog Pontus Olausson ännu ett steg, genom att börja förvalta sin premiepension själv. Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen som alla har. Pengarna placeras automatiskt i sjunde Ap-fonden, men den som vill kan välja fonder själv.
För Pontus började det som en kul grej, men efter ett tag insåg han att premiepension kunde vara ett ämne att fördjupa sig i.
För drygt åtta månader sedan startade han nyhetsbrevet ”Pensionsbygget” där han började dela med sig av hur han placerar sin egen pension, men även tipsar om enskilda aktiecase. I skrivande stund har det 900 följare, varav några hundra är betalande, enligt Pontus.
Han berättar att nyhetsbrevet blivit ett bra komplement till tradingen. Dels för att det finns en social interaktion med läsarna, men också för att det ger en stabil inkomstkälla.
– De flesta jobbar väldigt länge, kanske över 40 år. Då blir det väldigt stora skillnader beroende på hur man placerar pengarna. Det blir också stora summor även om man bara haft en normal lön, säger Pontus.
Men varför gör du detta, är inte hela poängen med trading att slippa ha ett vanligt jobb?
– Jo, på ett sätt så lämnar jag friheten i och med detta. Men samtidigt har jag tänkt länge på att göra något lite mer... seriöst. Man kanske inte tänker på det, men det finns faktiskt baksidor också. Som trader kan det vara svårt att få lån och min föräldraförsäkring var väl 80 kronor om dagen ungefär. Det kan vara bra att ha ett stabilt företag som förhoppningsvis ger mig en lön. Och om folk gillar innehållet i nyhetsbrevet så gör det mig också gladare, det blir en mer social tillvaro och lite mer variation i mitt jobb.
"Jag vet hur bilden av oss traders är. Vi målas upp som kackerlackor. Men vi bidrar med likviditet i marknaden och vi betalar courtage till bankerna. Även om man inte betalar 30–40 procent i skatt, så ingår vi ändå i ett system där vi på olika sätt ger tillbaka.