Experten: ”Alarmerande att Jeanette skrevs ut så snabbt”
Hylte: Varför Jeanette Bengtsson dog på sitt hotellrum i Istanbul är fortfarande oklart. Men det faktum att hon blev utskriven från ett sjukhus bara några timmar efter att hon genomgått en omfattande operation döms ut av Fredrik Gewalli, docent i plastikkirurgi. – Det är ett väldigt trauma för kroppen att bli opererad på flera ställen samtidigt. Att hon skrevs ut så snabbt är alarmerande, säger han.
Som HP berättat i tidigare artiklar så hittades 33-åriga Jeanette Bengtsson död på sitt hotellrum, efter att under natten genomgått bröstförstoring, fettsugning och en så kallad Brazilian butt lift på ett privat sjukhus i Turkiet. Trots att hon blivit lovad två dygns eftervård fick hon åka tillbaka till hotellet bara några timmar efter uppvaknandet.
”De sa att så pigg som jag var så kan jag åka till hotellet igen och sova där istället”, skriver hon i ett sms till sin pappa klockan fem på morgonen, svensk tid. När han försöker ringa henne fyra timmar senare får han inget svar. Exakt vad Jeanette dog av är fortfarande oklart, eftersom ett turkiskt expertråd först ska gå igenom det underlag som finns.
Plastikkirurgen Fredrik Gewalli, som sedan många år driver kliniker för estetisk plastikkirurgi i Göteborg och Halmstad, poängterar att han inte har alla fakta om de ingrepp som gjordes på Jeanette, men konstaterar att det handlat om omfattande kirurgi som kräver professionell övervakning minst ett dygn efteråt.
– Fettsugningen har sannolikt gjorts på magens framsida och lårens insida, kanske även på armar och rygg. Då är vi redan uppe i tre–fyra ställen på kroppen. Med en fettransplantation till stussen är vi uppe i fem och med en bröstförstoring i sex. Det innebär ju ett väldigt trauma för kroppen, som måste följas av en professionell övervakning av legitimerad personal, säger han.
Som risker med ingreppen nämner han bland annat vätskebalansrubbningar, fettemboli och andningsbesvär.
– Alla kirurgiska ingrepp medför risker i form av infektioner och blödningar, men fettsuger man stora mängder så riskerar man även vätskebalansrubbningar. Det
farligaste i det här ingreppet är ändå när man sprutar in fett, vilket man gör vid en Brazilian butt lift. I stussen finns stora venösa kärl och träffar man ett sådant kan man få in fett i blodbanan. Handlar det om stora mängder är det med dödlig utgång, säger Fredrik Gewalli.
Just Brazilian butt lift, BBL (rumpförstoring genom att fett flyttas från andra delar av
kroppen till rumpan, reds. anm.) är ett omdiskuterat och riskabelt ingrepp, som de senaste åren blivit populärt genom olika kändisar och influencers.
Enligt den internationella organisationen International Society of Aesthetic Plastic Surgery (ISAPS) var rumpförstoring det plastikkirurgiska ingrepp som ökade mest under 2022 och plastikkirurger runt om i världen rapporterade in totalt 820 762 genomförda butt lifts under året.
I Storbritannien råder numera ett fyraårigt förbud mot Brazilian butt lift, men i de flesta länder är det fortfarande tillåtet, så även i Sverige. Fredrik Gewalli, som fram till förra året var ordförande i den svenska branschorganisationen Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, förklarar:
– I samma veva som England införde ett förbud så rekommenderade vi våra medlemmar att hejda sig i utövandet av BBL, tills det fanns mer fakta på bordet. I Skandinavien så har vi nu en överenskommelse om att begränsa fettsugningens storlek och att begränsa hur stora mängder fett man sprutar in, säger han och fortsätter:
– Vi rekommenderar också ultraljudsledd fettransplantation, så att man ser att man inte går för djupt och riskerar fettembolier. Riskerna blir mindre när vi förbättrar systemet, men alla kirurgiska ingrepp har risker och det måste man ta med i beräkningen och i sitt beslut.
Fredrik Gewalli konstaterar att plastikkirurgi de senaste åren kommit att förknippas med osunda skönhetsideal och oseriösa aktörer, men påminner om att det i grunden är en kirurgisk specialitet som hjälper till med att återställa kroppen efter exempelvis tumörer, missbildningar och brännskador. Själv arbetade han under tio år som plastikkirurg på universitetssjukhusen i Lund och Göteborg.
– Det var ett både ömmande och givande arbete, säger han och berättar hur han 1998 fick vara med och hantera konsekvenserna av den hemska diskoteksbranden i Göteborg, där 63 unga miste livet och 213 skadades.
Att plastikkirurgiska ingrepp nu blivit så vanliga bland friska, unga kvinnor, tror han delvis beror på fenomenet med influencers och en intensiv marknadsföring på sociala medier.
– Det skrämmer oss att marknadsföringen tagit sig sådana proportioner och att många nu även lockas att göra operationer utomlands. Det är häpnadsväckande hur mycket så kallade influencers kan påverka andra. Att unga människor genomgående verkar lyssna mer på dem än på vetenskap och beprövad forskning, säger Fredrik Gewalli.
Parallellt tror han det finns en koppling mellan influencers, sociala medier och den ökade psykiska ohälsan bland yngre.
– På sociala medier får influencers okritiskt presentera hur man ska vara och se ut. Ingenstans presenterats alternativet – att du duger som du är. Dessutom är idealen ofta ouppnåeliga eftersom bilderna är retuscherade. Unga ges alltså en falsk bild av en tillvaro som inte existerar, säger han och fortsätter:
– Vi tycker att någon form av eftertanke vore klok. I första hand måste influencers inse att deras ord väger väldigt tungt. Då får man också vara väldigt försiktig med att generalisera eller trycka på. Glädjande nog finns det nu några kändisar som slutat retuschera bilder och till och med visar sig utan smink, för att mota vågen av falska ideal.
Varför tror du svenska kvinnor åker utomlands för olika ingrepp?
– Grunden för den här vågen med ”medical tourism” är väl priset. Det är billigare helt enkelt, i några fall säkert halva priset jämfört med i Sverige. De priskänsliga kvinnorna gör dessvärre också mindre research och är lättare att påverka. Det de missar är allt det som rör patientsäkerheten: Hur ser kliniken ut? Vilken teknik använder man? Vad finns det för eftervård och uppföljning? Min uppfattning, utan att ha gått igenom materialet, är att de som marknadsför sig mest och är billigast sannolikt är mest oseriösa. De som syns mest i reklamen är kanske de man ska kontrollera mest, säger Fredrik Gewalli.
Vad kan då göras för att hejda utvecklingen? När det gäller estetiska ingrepp i Sverige så gläds Fredrik Gewalli åt den nya lag som trädde i kraft 1 juli 2021 (Lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar). Den ställer bland annat krav på utbildning, lokaler, material hos plastikkirurgiska verksamheter, försäkring och på att patienterna informeras om riskerna med olika ingrepp.
– Folk tror inte sina öron när man berättar om hur oreglerat det varit i Sverige tidigare. Att det var lättare att starta en plastikkirurgisk klinik än en korvkiosk. Det nya lagsystemet är väldigt bra, men inte komplett. Vi i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi har gärna en fortsatt dialog med Socialstyrelsen så att vi kan förbättra lagsystemet.
När det gäller ingrepp utomlands rekommenderar Fredrik Gewalli att man som patient försäkrar sig om att man vet vem som utför ingreppet, att kirurgen inte tar hjälp av assistenter och att även kringpersonalen är utbildad och legitimerad.
– Man tänker kanske ”bara kirurgen är bra”, men det är så otroligt mycket mer kring ett kirurgiskt ingrepp, vad gäller lokaler, instrument, kringpersonal och eftervård. Man kan också kräva information om riskerna, men många struntar tyvärr i att tänka på det. De ser bara de flashiga bilderna.
I Australien har det nyligen införts ett krav på att patienter måste träffa en psykolog innan de genomgår ett estetiskt ingrepp, något som tilltalar Fredrik Gewalli.
– Det känns väldigt seriöst. Då kan man fånga upp de patienterna som inte har tänkt efter eller som mår dåligt och tror att om de ska må bättre om de gör det där ingreppet. En del verkar inte ens förstå att kirurgi innebär att man blir skuren i, utan kan fråga om de kan gå till gymmet efter operationen. Det är jättemycket som kan förbättras.
Men hur är det då med den klinik som Jeanette Bengtsson anlitade i Istanbul, Estherian Clinic? Har de tagit lärdom av Jeanettes död och ändrat sin marknadsföring av ingreppen? För att få svar bokar HP:S reporter en konsultation. Läs mer i nästa del av granskningen.