Armén tvingas bromsa – pengarna tog slut

Halmstad:

Efter att ha gjort av med mer pengar än budgeterat under 2023, bromsar nu Armén in viss verksamhet. – Det är för att inte köra slut på personal, materiel och resurser, säger brigadgeneral Anders Svensson från Halmstad, som är ställföreträdande arméchef.

På mikrobloggen som förr hette Twitter, som numera går under namnet X, har chefen för försvarsstaben – generallöjtnant Michael Claesson – skrivit om hur Armén under 2023 gjort av med mer pengar än vad som fanns budgeterat.

Det som överskridits är främst anslaget för förbandsverksamhet, alltså pengar som ska gå till personal, utbildning, övning och nationella operationer. Detta gör att Armén tvingats gå in i 2024 med en anslagskredit som ska återbetalas senare under året – och det är också bakgrunden till att man nu drar i handbromsen när det gäller viss verksamhet.

Exempelvis har övningar tvingats ställas in eller kortas ner och förbandscheferna ute i landet har fått direktiv om att anpassa verksamheten.

Fast ställföreträdande arméchefen, brigadgeneral Anders Svensson från Halmstad, vill inte kalla det att man inför besparingar.

– Tittar vi på övertidsuttag, övningsdygn med mera så ligger på de på en sådan hög nivå som vi aldrig tidigare sett, och det speglar verksamheten som varit under 2023. Så inbromsningen vi gjort är till för att inte köra slut på personal, materiel och resurser, utan vi måste ha en uthållighet i allt vi gör, säger han till Officerstidningen.

Anders Svensson kom till Luftvärnsregementet i Halmstad som major 1998 och tjänstgjorde först som kompanichef. Som överstelöjtnant blev han senare chef för 61:a luftvärnsbataljonen vid regementet.

Därefter var han fram till 2012 ställföreträdande regementschef på Lv 6, innan han lämnade Halmstad för att tjänstgöra på P 4 i Skövde och därefter i Somalia.

2015 kom Anders Svensson tillbaka till Lv 6 för att som överste vara regementschef i Halmstad fram till slutet av 2020. Även om han fortfarande är skriven i Halmstad är han sedan 2022 ställföreträdande arméchef.

– Armén har under 2022 och 2023 gjort så mycket mer än vad vi någonsin gjort tidigare. Jag tänker på stödet till Ukraina, vår fortsatta tillväxt, att vi har en armé som faktiskt används och som gått på högtryck kopplat till det aktiva försvaret och där personal gjort fantastiska insatser, förklarar

Anders Svensson i Officerstidningens intervju.

Han pekar på att det gick ”hårt på alla linjer” under förra året och att man inte såg det komma i förväg när man planerade och lade budgeten. Även notan för den stora övningen Aurora 23 blev hög.

Anders Svensson lyfter även fram att ett Natomedlemskap innebär att Armén inte längre kan koncentrera övningar till en slutövningsperiod, utan att det behöver övas under hela året.

– Det har vi inte varit vana vid. Det krävs också mycket högre tillgänglighet på förband, både personellt och materiellt, kopplat till beredskap men även för att användas, som till exempel för arméförbandet i Lettland inom ramen för Nato Forward Land Forces (FLF), säger Anders Svensson till Officerstidningen.

ARKIVBILD: LINA SALOMONSSON ”Med ett svenskt Natomedlemskap får vi en armé som kommer att användas. Det är vi inte vana att hantera ekonomiskt, materiellt eller personellt – och det kommer att kräva stentuffa prioriteringar”, säger Anders Svensson.