Arla kritiseras efter byte av smörförpackningar

Mejerijätten Arla anklagas för krympflation. De nya Bregottlådorna kritiseras för att ge mindre för pengarna. Men Matpriskollens undersökning visar att det inte stämmer.

– Så här långt ser det inte ut som krympflation i den negativa bemärkelsen, utan som ett förpackningsbyte, säger Ulf Mazur, vd och grundare på konsumenttjänsten.

Bregott anlände butikerna i ny skrud tidigare i februari. Storlekarna 300 och 600 gram ersätts av 250 och 500 gram. Dessutom har ett storpack på 750 gram tillkommit.

Anledningen är enligt Arla att anpassa sortimentet utifrån kundbehovet.

– De här två storlekarna togs fram i slutet av 60-talet när Bregott lanserades. I dag ser konsumentbehoven annorlunda ut, säger Arlas presschef Max Wallenberg.

Missnöjet bubblar i sociala medier. ”Samma pris men 100 gram mindre innehåll”, skriver en kund i Bregottgruppen på Facebook, enligt Expressen. En annan känner sig lurad efter att ha köpt 500 gram till ”nästan samma kostnad” som 600. Folk har även hört av sig till Matpriskollen.

Enligt Max Wallenberg har inflationen skyndat på förändringen.

– Med mindre i plånboken spelar styckpriset roll. Mycket fokus är på de två mindre paketen och att kilopriset gått upp marginellt, men samtidigt har kilopriset gått ner på det stora paketet, säger han och betonar att Arla pratat om nyheten sedan i höstas.

Ulf Mazur förstår att känslorna

bland kunderna svallar.

– Det har blivit mycket dyrare med alla livsmedel de senaste åren. Plånboken har blivit mycket tunnare, säger han.

Men Matpriskollens genomgång av priset hos flera stora matkedjor ger visst stöd åt Arla.

Styckpriset på 250 respektive 500 gram är flera kronor lägre än föregångarna,

medan kilopriset ofta är högre. Samtidigt är kilopriset för 750 gram upp till tre kronor lägre än för 600.

– Vi får avvakta och se hur det blir när priskonkurrensen sätter in och kedjorna börjar titta på varandra, säger Ulf Mazur.

Krympflation är ett fenomen där producenterna mer eller mindre i smyg ändrar storleken

på en produkts förpackning.

– Ibland gör man det för att konsumentutlägget annars skulle bli för högt. Då justerar man storleken, så att du får mindre för samma pengar. Man är orolig för att kunden kommer att sluta köpa produkten annars.