Skatteåterbäring är ingen lottovinst
Den här veckan får nästan tre miljoner svenskar ett efterlängtat besked: staten lämnar äntligen tillbaka pengarna vi lånat ut. De verkliga vinnarna är de som inte får tillbaka några pengar alls.
HP Ledare 7/3. Det var skrämmande att följa hur hela Sverige drabbades av kollektivt, privatekonomiskt hjärnsläpp den 4 mars. Vi köper Skatteverkets narrativ likt zombies förslavade av Den Goda Välfärdsstaten.
Likt barn på födelsedagen tassade vi upp, satte oss vid köksbordet med en kopp morgonkaffe och surfade in på Skatteverket.se. Förväntansfullt magpirr: Hur mycket kommer jag få tillbaka? En klump i bröstet: Hur mycket är jag skyldig?
Det var dock omöjligt att logga in. Sajten hade kraschat. Vi försökte med den digitala brevlådan i stället. Strul där också. Överbelastningen blev toppnyhet, Skatteverkets kommunikatörer nedringda.
Varje år publicerar public service, TV4 och samtliga svenska mediehus faktarutor med viktiga datum, guider till avdrag vi inte får missa att göra och framför allt: information om när vi får besked om vi får skatteåterbäring. Ett av de absolut värsta exemplen i år är TV4, som berättar för publiken att ”återbäringen är här – extra mycket pengar väntar”. Mer korrekt hade varit: ”återbäringen är här – du lånade ut extra mycket pengar i år”.
Till skillnad från hur det ofta framstår, är det inte medborgarna som står för den största skatteskulden. Det är staten. I år är den skyldig oss omkring 30 miljarder kronor. Pengarna som slussas tillbaka till våra personkonton under de kommande månaderna är inga lottovinster. De är ingenting vi får. Det är våra egna löner som legat och skvalpat i ett byråkratiskt system som är så snårigt att det är omöjligt att få fatt i våra egna pengar trots att vi verkligen behöver dem.
De senaste åren har beloppen som människor är skyldiga inkassoföretagen mer än fördubblats och allt fler ber om hjälp att göra avbetalningsplaner. Räntorna äter upp hushållens sparpengar och matbudgeten är så snålt tilltagen att vi ofta inte längre kan äta sådant vi tycker är gott. Vissa känner att de knappt har råd att äta alls. Biobesöken blir färre, drinkarna på krogen byts ut mot husets vita, en tågresa till barnbarnen prioriteras bort.
Vi kan allt det där redan. Men Skatteverket blundar för den nya verkligheten. Att hitta information på hemsidan om hur det går till att jämka för att slippa betala för mycket skatt är lika tidsödande som att snoka efter ett ex på Facebook. Däremot finns det tydliga guider till hur man gör en hindersprövning eller hyr ut sin bostad i andra hand.
I ett så pressat ekonomiskt läge som vi befinner oss i i dag hade det ansvarsfulla, rent av humana, varit en nationell informationskampanj om hur skattejämkning går till, kanske till och med genom uppsökande samtal, webinarier och dialog med stora arbetsgivare.
Den som har ett fast jobb med en regelbunden lön och hyfsad koll på sina ränteutgifter, rot-, rut- och reseavdrag kan få behålla flera tusen kronor i månaden i stället för att låna ut dem. Är man oroad över att behöva betala kvarskatt är det bästa att placera pengarna på ett sparkonto med ränta eller i fonder som har en risknivå man är bekväm med.
Just därför är det glädjande att antalet svenskar som gick emot strömmen och valde att skattejämka ökar för första gången på länge. Låt oss hoppas att de slipper restskatt, så att fler inspireras att behålla sin lön där den hör hemma: på det egna bankkontot.
"De senaste åren har beloppen som människor är skyldiga inkassoföretagen mer än fördubblats.