Chefen för Lv 6 öppnar dörren till Nato
Halmstad:
När Lv 6-chefen i augusti åkte till Italien för att gå Nato-skola i ett halvår, trodde han att Sverige skulle bli medlem vilken dag som helst. Men han hann komma hem innan det blev verklighet. – Nu när vi ska kunna använda hela förband utomlands finns det nog anställda som tycker det är en utmanande möjlighet, men lika många som ser det som en jobbig belastning, säger överste Mikael Beck.
Åter hemma i Halmstad, efter att ha gått Nato Defence College i Rom från augusti förra året till februari i år, är överste Mikael Beck väl insatt i vad det svenska medlemskapet innebär.
Skolan startades 1951 av Dwight D Eisenhower, generalen som ledde den allierade invasionen i Normandie under andra världskriget. Innan han 1953 blev USA:S president var han just Natos överbefälhavare.
– Ursprungligen var det ju bara USA, Kanada och tio europeiska länder som var med i Nato. Men nu när jag gick den 143:e upplagan av utbildningen var det deltagare från 31 medlemsländer plus tre samarbetsländer – däribland jag, berättar Mikael Beck.
Han är född i Varberg och blev 1996 fänrik på dåvarande infanteriregementet I 16 i Halmstad, samma plats där han sedan 2020 är chef för nuvarande luftvärnsregementet Lv 6.
– Personligen tycker jag att det senaste halvåret har varit otroligt spännande, säger han när vi träffas i regementets kanslihus från 1906.
Han berättar om hur de diskuterat säkerhetspolitik, energiförsörjning, globalisering, Kinas roll, Ukraina, Mellanöstern, inbördeskrig i Afrika och en massa andra frågor på ett högre plan än vardagsjobbet i Halmstad.
– Vi som deltog var en brokig skara, sett till skillnaderna mellan våra länder, men vi lade mycket tid på att komma fram till konsensusbeslut kring det som rör Nato och att försvara Europa.
Redan när utbildningen började fick Mikael Beck höra av kurskamraterna från Nato-länder om att de länge tyckt att ”Sverige hör hemma i Nato” och att de ser Sverige som en resurs.
– Dagligen fick jag höra att Nato har 31 medlemmar, men ”snart 32”. Det blev som ett mantra, men i takt med att månaderna gick släppte jag helt funderingarna på när alla turer med Turkiet och Ungern skulle vara avklarade.
Att samarbeta med andra länder är enligt Mikael Beck inget nytt för luftvärnarna i Halmstad. Exempelvis har de regelbundet deltagit i övningar utomlands och på senare år vant sig vid allt fler internationella inslag vid övningar i Sverige.
– Men det är en sak att vi till exempel var på plats vid i London 2012 och hjälpte britterna att övervaka luftrummet under OS – men en helt annan grej att ha hela krigsförband som ska kunna tjänstgöra utomlands, säger han.
Vi pratar en del om Försvarsmaktens planer på att bidra med arméförband i Lettland inom ramen för Nato Forward Land Forces.
Det handlar om multinationellt sammansatta stridsgrupper placerade i åtta länder i östra Europa. Syftet är att verka avskräckande för ett eventuellt ryskt anfall mot väst och Nato.
I detta ska Sverige och Danmark växelvis dela på ansvaret att sätta upp en bataljon som en del i en brigad ed bas utanför Riga, där de danska och svenska truppbidragen ska avlösa varandra på halvårsbasis.
– Jag skulle tro att det bland de anställda finns folk som tycker det är en utmanande möjlighet, men lika många som ser det som en jobbig belastning, säger regementschefen.
– Mycket hänger på var i livet man befinner sig och hur familjesituationen ser ut. Det gäller för förbandschefer att ha en bra dialog med personalen.
Alla inom Försvarsmakten har numera inskrivet i anställningskontrakten att de kan bli tvingade att tjänstgöra utomlands.
– När det gäller de värnpliktiga
har jag fått en del telefonsamtal från oroliga föräldrar som frågar om deras son eller dotter kan bli ivägskickad till något annat land, säger Mikael Beck.
Han svarar dem då att i dagsläget kan inte värnpliktiga sättas in i strid utomlands under utbildningstiden, men däremot ska de kunna försvara Natos yttre gräns när de väl blivit krigsplacerade i ett förband.
Försvarsminister Pål Jonsson (M) sade dock nyligen i P1 Morgon att de som gör värnplikten i framtiden inte kan räkna med att slippa behöva strida utomlands redan under utbildningstiden.
” Nu måste vi ha övningar året om, fast då fler mindre övningar där vi testar vissa förmågor.
Mikael Beck
Hur mycket som just luftvärnet kan bli aktuellt att användas utanför Sveriges gränser är enligt Mikael Beck beslut som ligger över hans nivå.
– Mycket fokus kommer nu att ligga på att stärka vår förmåga att försvara Sverige. För att vi ska kunna räkna med hjälp från andra i enlighet med Natos artikel fem, måste vi först leva upp till Natos artikel tre med allt vad den innebär om att satsa två procent av BNP för att freda våra egna gränser, säger han.
Fast det blir förstås många internationella inslag på övningarna.
– Västkusten är intressant för Nato, bland annat för att kunna få in materiel och trupper i en krissituation. HP har i flera artiklar lyft fram kritik mot att sjukhuset i Halmstad är placerat så nära regementsområdet att det i ett krig skulle kunna träffas av fientliga flygbombningar och missiler som egentligen är riktade mot Lv 6. Vad säger du om det utifrån vad vi sett från kriget i Ukraina?
– Att ryssarna träffar civila mål i Ukraina, exempelvis sjukhus, är inga misstag. Vi måste ändå utgå från att länder följer folkrätten och krigets lagar – vi kan inte planera utifrån att man medvetet bryter mot internationella överenskommelser, säger Mikael Beck.
Han betonar att beslut om sjukhusets och regementets placering inte ligger på hans bord.
– Men jag är inte orolig för att regementet ska behöva flytta när sjukhuset bygger ut i Halmstad, säger Mikael Beck och pekar på miljardinvesteringarna som för tillfället görs i Patriotanläggningen intill Galgberget samt renoveringen av kasernerna.
Den största utmaningen han ser närmast är att få budgetmedlen att räcka till att öva oftare.
– Vi kan inte längre bara följa den vanliga värnpliktscykeln, med stora slutövningar innan årets kull rycker ut. Nu måste vi ha övningar året om, fast då fler mindre övningar där vi testar vissa förmågor.