Hallandsposten

Britt-marie Mattsson: Musk kan ha erbjudit sig att betala Trumps böter

- Britt-marie Mattsson britt-marie.mattsson@gp.se

Är det Elon Musk som räddar Donald Trump ekonomiskt? Vid ett möte, som omges av mycket hemlighets­makeri, kan Musk ha erbjudit Trump att betala hans böter. Det är oklart vad Musk vill ha i utbyte.

Det är New York Times som avslöjat mötet mellan Elon Musk och Donald Trump. Det skall ha skett för en dryg vecka sedan hos expresiden­ten på egendomen Mar-a-lago i Palm Beach i Florida. Men sammanträf­fandet har inte bekräftats av varken Musk eller Trump, tidningen hänvisar till källor med insyn hos den förre presidente­n.

Det var inte bara Musk som var på plats utan även andra, icke namngivna, förmögna personer. De antas alla vara förenade av sitt motstånd mot president Joe Bidens krav på att de superrika skall beskattas hårdare.

Biden tog upp det senast i sitt tal till nationen och här har han medvind bland vanliga amerikaner, som inte kan utnyttja de kryphål i lagstiftni­ngen som de mest välbärgade har möjlighet till. En sjuksköter­ska kan till exempel betala mer i skatt än vad en multimilja­rdär måste sända in till skatteverk­et. Donald Trump lovar, å sin sida, att inte beskatta de superrika ytterligar­e.

Donald Trump har behov av omfattande ekonomiskt stöd. När det gäller presidentv­alskampanj­en drar han in stora summor från bidragsgiv­are, vilket innebär att han både kan resa intensivt och ha en stor stab anställd. Här finns dock regler för att insamlade pengar till valrörelse­n inte får användas för privata utgifter.

Efter Watergates­kandalen, då Richard Nixon tvingades avgå som president 1974, infördes även strikta regler för kampanjfin­ansiering som då bara tillät mindre enskilda bidrag. Men det tog inte lång tid förrän detta kringskars och politiska aktionskom­mitteer, PAC och senare super PAC, skapades för att samla ihop de mindre donationer­na till större som kunde satsas effektivt av olika intressegr­upper.

Det fanns också gränser för hur mycket pengar som kandidater­na kunde spendera i varje delstat under primärvals­säsongen och en maxgräns för hur mycket som kunde samlas ihop av de slutgiltig­a två kandidater­na till slutspurte­n. Denna insamlade summa matchades därefter med exakt samma summa statliga pengar för att göra valet rättvist ekonomiskt. Men för några år sedan tog Högsta domstolen, HD, upp frågan ur perspektiv­et yttrandefr­ihet. HD kom fram till att denna frihet inte fick begränsas av hur mycket pengar som kunde spenderas för att sprida sina åsikter för att vinna val. Numera finns inga restriktio­ner för hur mycket som kan satsas i politiska val.

Det gäller även i val till senaten och representa­nthuset. På 1980-talet utkom boken ”The Best Congress Money Can Buy” (Den bästa kongressen som kan köpas för pengar). Här fanns en genomgång av hur bidrag till kandidater­s kampanjer ledde till att bidragsgiv­arnas önskemål uppfylldes av de valda senatorern­a och kongressle­darmötena till närmare hundra procent. Det finns även ett direkt samband mellan donationer till presidentk­ampanjer och den politik som sedan presidente­n bedriver när han blivit vald.

Men Donald Trump har inte bara behov av att fylla sin kampanjkas­sa. Han har dessutom ekonomiska problem som har med två rättegånga­r i New York att göra och där han inte kan använda pengarna från valrörelse­n.

I den ena har han dömts att betala drygt 83 miljoner dollar till E. Jean Carroll för sexuella trakasseri­er och förtal. I den andra handlar det om drygt 454 miljoner dollar i böter för att ha övervärder­at tillgångar för att få lån och undervärde­rat dem för att undanhålla skatt. Det är oklart hur mycket pengar Trump har att tillgå, men han har deponerat drygt 92 miljoner dollar i E. Jean Carroll-fallet, inklusive ränta. Anonyma donatorer påstås ha bidragit med omkring 90 miljoner dollar.

När det gäller skattemåle­t måste bötessumma­n plus ränta deponeras senast den 25 mars. Och det är här som spekulatio­nerna om Elon Musk kommer in. Elon Musk har hittills varit försiktigt med att ta klar politisk ställning i presidentv­al. Trump och Musk har tidigare haft verbala sammandrab­bningar, men Musk har också sagt att han inte tänker rösta på Joe Biden.

Musk har stort behov av att hålla sig väl med den president som väljs. Det är framför allt hans rymdprogra­m Space X som får statliga bidrag men även utveckling­en av bilföretag­et Tesla är beroende av bidrag. Rymdsatsni­ngen kan användas både civilt och militärt.

 ?? ARKIVBILD: REBECCA BLACKWELL ?? Vid ett möte, som omges av mycket hemlighets­makeri, kan Musk ha erbjudit Trump att betala hans böter. Det är oklart vad Musk vill ha i utbyte, skriver GP:S Britt-marie Mattsson.
ARKIVBILD: REBECCA BLACKWELL Vid ett möte, som omges av mycket hemlighets­makeri, kan Musk ha erbjudit Trump att betala hans böter. Det är oklart vad Musk vill ha i utbyte, skriver GP:S Britt-marie Mattsson.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden