Hallandsposten

Grottor av plast ska rädda sälungarna

Vikaresäle­ns ungar blir hemlösa när Östersjöns isar krymper. Nu testas att bygga grottor av plast och plywood för att få ungarna att överleva i ett allt varmare klimat.

- Hanna Odelfors TT

Vikaren behöver en särskild sorts barnkammar­e: Snögrottor på isen som bildats när snö samlats av vinden vid uppbruten drivis. Grottorna ger skydd mot både hungriga rovdjur och isande kyla innan sälkutarna fått ett skyddande späcklager och kan vistas i vattnet längre stunder. Men det specifika kravet på barnkammar­e rimmar illa med att Östersjön blir allt varmare. Isens utbredning har redan minskat till följd av klimatförä­ndringarna – och spås minska än mer i framtiden.

Dödlighete­n bland ungarna när vikare tvingas föda på land är hög.

– Predatorer som havsörn och räv dödar dem och de förlorar för mycket värme utan grottor som skyddar mot hårt väder, säger Markus Ahola, förste intendent vid Naturhisto­riska riksmuseet som arbetar med övervaknin­gen av Östersjöns sälpopulat­ioner.

Nu pågår försök med att bygga konstgjord­a grottor åt kutarna på klippor i Skärgårdsh­avet. Projektet bedrivs av Yrkeshögsk­olan i Åbo och i vinter har 13 grottor byggts av bland annat plywood och plast för att se vad honorna gillar bäst.

Hur det gått visar sig senare i vår när grottorna inventeras efter att kutarna lämnat boet. Men förra året blev en konstgjord grotta boplats åt en kut, berättar Markus Ahola som deltar i projektet som volontär.

– Just den grottan bestod av en kompostbeh­ållare av plast, säger han.

De södra delpopulat­ionerna av vikare i Östersjön tros redan ha påverkats av ett varmare klimat. Storleken på havsisarna varierar naturligt från år till år, men sedan 1990-talet är det tydligt att isens utbredning i Östersjön minskat, visar SMHI:S mätningar.

– Det tillskrive­r vi klimatförä­ndringarna, säger Per Pemberton, oceanograf vid SMHI.

Myndighete­ns scenarier för de kommande 50 åren visar att allt mindre delar av Östersjön kommer att täckas av is under vintern, liksom att isen blir tunnare och får kortare säsong.

– Hur stora förändring­arna blir

” Predatorer som havsörn och räv dödar dem och de förlorar för mycket värme utan grottor som skyddar mot hårt väder

Markus Ahola Förste intendent vid Naturhisto­riska riksmuseet

beror på hur utsläppen av växthusgas­er utvecklas, säger Per Pemberton.

Förutom att det drabbar djur som är beroende av isar kan det påverka havets ekosystem på flera sätt, men hur stora effekterna blir är ännu osäkert.

Att hitta sätt att hjälpa vikaresäla­rna att leva kvar i Östersjön är en viktig pusselbit för hela ekosysteme­t, menar Markus Ahola. Till exempel äter vikare gärna storspigg som ökat enormt i Östersjön och blivit ett bekymmer.

– Sälarna är topp-predatorer som balanserar ekosysteme­n. Försvinner de kan det påverka även många andra arter.

 ?? ARKIVBILD: DANNY GREEN ?? Vikaresäle­ns kutar klarar inte att vara länge stunder i vattnet, och är beroende av snögrottor som skydd för rovdjur och hårt väder.
ARKIVBILD: DANNY GREEN Vikaresäle­ns kutar klarar inte att vara länge stunder i vattnet, och är beroende av snögrottor som skydd för rovdjur och hårt väder.
 ?? BILD: YRKESHÖGSK­OLAN I ÅBO ?? En svart kompostbeh­ållare blev hem åt en sälkut förra vintern.
BILD: YRKESHÖGSK­OLAN I ÅBO En svart kompostbeh­ållare blev hem åt en sälkut förra vintern.
 ?? ARKIVBILD: JOHANNA HANNO ?? Markus Ahola, förste intendent vid Naturhisto­riska riksmuseet.
ARKIVBILD: JOHANNA HANNO Markus Ahola, förste intendent vid Naturhisto­riska riksmuseet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden