Så kan du boosta naturen hemma
Från livlös ”gräsmatteöken” – till oas för fjärilar och blåmesar. Sarah Edin är en av tusentals svenskar som rapporterat hur de boostat artrikedomen i sin trädgård eller på balkongen. – Du kan göra stor skillnad med enkla insatser, säger Erik Hansson som leder projektet Ett rikare Sverige.
När Sarah Edin flyttade in i sin villa var trädgården rätt typisk för ett nyproducerat område: En prydlig men tämligen livlös gräsmatta.
– Det var en gräsmatteöken, tom på fåglar och insekter, säger hon.
Några år senare är skillnaden tydlig. Under sommar och vår kryllar trädgården av småblommor. Påfågelöga, sädesärla och olika sorters humlor tillhör de djur som ofta är på besök.
Tricket? Bland annat att hon slutat städa och hålla efter. I stället får rishögar och löv ligga kvar i hörnen. Maskrosor och vitklöver – fyllda med nektar för pollinatörer – tillåts växa i gräsmattan, som inte klipps hårt så att växterna får gå i blom.
– Jag har skött min gräsmatta väldigt “dåligt”. Lärt mig låta det vara stökigt i hörnen och slutat kratta bort löv under äppelträdet, säger Sarah Edin.
I början undrade hon vad grannarna skulle tänka.
– Jag var lite nervös för att grannar som notoriskt plockar bort varenda maskros skulle tänka att jag sprider ogräs. Men än har de inte sagt något, säger hon med ett skratt.
Hon har även sått ängsfröer och gjort plats för gullvivor från hennes mammas trädgård. Buskar och ett plommonträd har planterats och ger skydd för småfåglar.
Att trädgården numera befolkas av fler arter har hon fått svart på vitt.
– Sedan några år tillbaka antecknar jag vilka arter jag hittar i trädgården. Det är väldigt kul, för listan blir längre för varje år. Och jag lär mig mycket.
Sarah Edin är en av knappt 17 000 svenskar som rapporterat sina insatser till projektet Ett rikare Sverige sedan starten 2022. Det drivs av folkbildningsprojektet Rikare trädgård och Naturhistoriska riksmuseet med syftet att inspirera privatpersoner att gynna artrikedomen på hemmaplan.
– För djur i vår närmiljö kan insatserna vara avgörande. Trädgårdar är potentiella oaser som kan utgöra källor till mat och boplatser, men även skapa gröna korridorer genom landskapet. Jag kan nästan garantera att de insatser du gör gynnar fler arter än du tror, säger Erik Hansson, som leder projektet.
Att låta gräsmattan växa, odla blommor som pollinatörer gillar och fixa rishögar där bland annat igelkottar och groddjur kan bo är några populära insatser som rapporterats. Sammanlagt har knappt 330 000 kvadratmeter omvandlats vilket motsvarar nästan hela Gamla stan i Stockholm.
– Många som rapporterat har skrivit långt om vilka insatser de gjort och hur de sett fler arter i trädgården. Folk är verkligen jättepeppade och stolta över vad de åstadkommit, säger Erik Hansson.
– Extra kul är att ganska många gjort insatser på sin balkong, som att ha en balkonglåda med smultron eller kryddväxter.
Sveriges trädgårdar täcker en yta motsvarande hela Blekinge och flera studier visar att de kan vara en viktig livsmiljö för bland annat fjärilar, humlor och fåglar.
Det som har störst effekt för artrikedomen är en av de mer krävande insatserna: att anlägga en damm. Det gynnar bland annat groddjur och törstiga eller badsugna småfåglar.
Just en liten damm var fjolårets projekt för Sarah Edin.
– Dammen var nog det krångligaste jag har gjort, men det har gett utdelning. Redan dagen efter att jag fyllt den med vatten hade skräddare hittat dit. Sedan började blåmesar bada i den och trollsländorna kom. Dessutom är det är trevligt med vatten i trädgården, säger Sarah Edin.
Förutom att trädgården blir trevligare tycker hon att insatserna för artrikedomen fungerar lite som terapi. När klimatkrisens effekter blir allt tydligare och forskarna varnar för en sjätte massutrotning av arter är det välgörande att få se trädgården sjuda av liv som en direkt effekt av det man gjort, menar Sarah Edin.
– Det är lätt att bli deppig och känna “vad spelar det för roll vad
jag gör?” Men att veta att på min lilla fläck kan jag ändå påverka och se att det går åt rätt håll – det hjälper.
Erik Hansson hoppas på en ändrad syn på vad som är en ”fin” trädgård och att idealet med prydliga gräsmattor försvinner.
– Jag tror att insatserna för artrikedomen kan sprida sig när grannarna ser att trädgårdarna med mer växter som går i blom har mer fjärilar till exempel.
Han önskar att även de som beslutar om större grönområden, såsom kommuners eller bostadsrättsföreningars mark, tar intryck.
– Mycket av det vi rekommenderar för trädgårdar går att göra på större ytor. Det handlar ofta om enkla saker som kan göra stor skillnad.