Rädda vårt unika kulturarv
De 3 400 kyrkobyggnaderna med sin omgivande miljö är en tillgång inte bara för Svenska kyrkan och dess medlemmar, utan för alla som bor i vårt land. Om inte staten tar sitt ansvar riskerar Sveriges största sammanhängande kulturarv, ett kulturarv som tillhör oss alla, att förfalla. Det skriver Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift, och som vill att den kyrkoantikvariska ersättningen ska höjas.
HP debatt 13/3. Vad betyder kyrkan som plats för dig? Är det där en älskad förälder begravdes eller en kärlekens vigsel hölls? Sverige har, som få andra länder, ett stort antal välbevarade kyrkor med tillhörande inventarier.
De 3 400 kyrkobyggnaderna med sin omgivande miljö är en tillgång inte bara för Svenska kyrkan och dess medlemmar, utan för alla som bor i vårt land.
I Göteborgs stift finns 371 kyrkor som berättar en tusenårig historia. Men detta vårt gemensamma arv lever i dag på lånad tid. Statens stöd till vården och underhållet av svenska kyrkobyggnader har under en lång rad år urholkats.
När Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer år 2000 kom parterna överens om att kyrkan skulle få så kallad kyrkoantikvarisk ersättning för vården av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ersättningen är ett stöd till, och en kompensation för, det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrktomter och kyrkliga inventarier.
Staten tillför Svenska kyrkan medel till en nivå om 460 miljoner kronor per år, men sedan 2009 har ingen ytterligare höjning gjorts trots inflation och minskat penningvärde.
Det urholkade penningvärdet innebär en kvarts miljard mindre varje år jämfört med vad statens egen utredning bedömde var rimligt när systemet arbetades fram, det vill säga cirka 700 miljoner årligen i dag. Det är ohållbart.
Behoven är stora: bara i Göteborgs stift söker församlingarna varje år stöd för långt mer än de medel som finns. För perioden 2021–2024 var siffran 547 miljoner i sökta medel, jämfört med utdelade 255 miljoner. Underhållsskulden växer, med risk för skador och mer kostsamma insatser längre fram. Om inte staten tar sitt ansvar riskerar Sveriges största sammanhängande kulturarv, ett kulturarv som tillhör oss alla, att förfalla.
Mot den här bakgrunden har Svenska kyrkan tagit fram ett konkret och hållbart förslag till våra riksdagsledamöter: höj den kyrkoantikvariska ersättningen successivt från dagens nivå på 460 miljoner till 700 miljoner kronor år 2027 och inflationsskydda anslaget. Det kyrkliga kulturarvet är ett gemensamt ansvar. Nu är tid att agera.