Stören kommer hem till Göta älv igen
Efter att ha varit utrotad i över 100 år ska nu en fisk som kan bli upp till fem meter lång återvända till Göta älv. Projektet med att återinföra atlantstören har fått godkänt och redan i juni ska 200 fiskar sättas ut. – Sveriges mest spännande naturvårdsprojekt om du frågar mig, säger Linnéa Jägrud på Sportfiskarna, som står bakom projektet.
Nu står det klart – organisationen Sportfiskarna får plantera ut megafisken atlantstör i Göta älv. Linnéa Jägrud, projektledare inom fiskevård hos Sportfiskarna, har varit drivande i projektet. Hon säger att tillstånden nu är på plats och att den sista detaljen med arbetet, en viruskontroll, snart är klart.
– Det är superspännande, Sveriges mest spännande naturvårdsprojekt om du frågar mig. Det är första gången på 100 år som vi återplanterar en djurart, säger Linnéa Jägrud.
Planen är nu att släppa ut 200 små störar i älven i början av juni. Förhoppningsvis med pompa och ståt.
– Jag hoppas på att någon stor viktig människa sätter ut den allra första och att man sen kan ha en familjedag där folk kan vara delaktiga i att släppa ut resten, säger Linnéa Jägrud.
Och med små störar menar hon att de ska vara cirka en halvmeter långa.
Atlantstör utrotades i Göta älv runt förra sekelskiftet, dels på grund av överfiske men även olika miljöfaktorer. Historiska källor säger att de kan bli 140 år gamla och över fem meter långa.
Fisken ska smaka gott och den är besläktad med de störarter som producerar lyxig och dyr belugakaviar. Men det är redan olagligt att fiska atlantstören och kaviarproduktion är många decennium bort, om det alls är möjligt.
– Det vore väl coolt om vi kunde ha egen kaviarproduktion men jag tror att det är ganska orimligt, säger Linnéa Jägrud.
På plats hos Sportfiskarna för att höra om stören, och föreningens övriga arbete för fisk och vatten var miljöpartisten Isabella Lövin. Hon var på besök som en del av sin valturné inför Eu-valet. Efter en presentation bär det ut i skogen för att inspektera en uppdämd torvmark som återställts.
Att besöka just Sportfiskarna kändes naturligt i och med hennes intresse för fisk och vattenfrågor.
– De är väldigt actionorienterade. De hittar ställen där det finns ett behov och samarbetar sen med myndigheten, kommuner och länsstyrelser. De är ute med stövlarna på och kan förslå åtgärder och sen kan de också genomföra dem. Det är ju väldigt viktigt att civilsamhället är delaktigt i miljöarbetet, säger Isabella Lövin.
Ute vid torvmarken frågar hon om Sportfiskarnas arbete hjälps av EU. Till en början är Linnéa Jägrud tveksam, men efter lite rannsakan kommer hon på både ekonomiska hjälpmedel och förordningar som de drar nytt av.
– Det vi ser här är ju restaureringslagen in action, säger hon och pekar mot de staplade trästockar som håller torven under vatten.
Restaureringslagen är en Eu-lag som är på väg att klubbas i Bryssel som kräver storskaligt återställande av marker. Det kan vara återetablerandet av betesmark eller återställande av våtmarker.
Återplanteringen av stör kommer i sig också vara en det av ett naturrestaureringsarbete.
Innan de släpps ut ska fiskarna får en sändare inopererad som göra att man kan följa deras liv i älven. Genom att se vilka miljöer störarna föredrar kan man lära sig hur andra delar av älvbotten bör återskapas för att fisk ska trivas.
Sedan stören utrotades i Sverige och resten av Nordeuropa har det även skapats ett hål i ekosystemet.
– Vi har för lite storfisk i världen, så andra arter som är beroende av storfisk kommer att dra nytta av att stören kommer tillbaka. Till exempel hjälper det olika nejonögon och vi tror att det kommer bli en påverkan på ålgräs når stören äter det, säger Linnéa Jägrud.