Regeringen: Dubbelt så mycket el till 2045
År 2045 ska Sverige kunna producera dubbelt så mycket el som i dag, eller 300 TWH. Bland annat med kraftigt utbyggd kärnkraft. Det framgår av regeringens energiproposition, som inte svarar på vem som tar notan.
Regeringen presenterar i dag en proposition som pekar ut inriktningen för den framtida energipolitiken.
– Sverige behöver ett robust elsystem med konkurrenskraftiga elpriser nu och i framtiden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Klart är att elbehovet i Sverige väntas öka kraftigt. För att klara klimatmålen och den gröna omställningen behöver både industrin och transportsystem elektrifieras.
Ett av de övergripande målen i planen är att Sverige ska ha en elproduktion med tillhörande elnät på plats 2045 som ska kunna leverera ungefär dubbelt så mycket el – 300 TWH (terawattimmar) – som i dag.
Regeringen föreslår också regionala kontrollstationer med femårsintervall med start 2030.
Förslaget är ett resultat av inspel från energibranschen och oppositionen, enligt Busch. Men kontrollstationerna motsvarar inte de siffersatta etappmål som oppositionen efterfrågar.
För att klara energibehovet måste alla fossilfria kraftslag byggas ut, men på lite längre sikt vill regeringen satsa stort på kärnkraft.
Det är bra med långsiktiga mål, anser branschen och oppositionen när regeringen nu lagt fram sin energiproposition. Men det saknas tydliga mål på vägen dit. – Det är viktigt att det finns el hela vägen fram till 2045, säger Johan Bruce på Skogsindustrierna.
Sverige ska kunna producera dubbelt så mycket el 2045 som man gör i dag. De långsiktiga målen från regeringen välkomnas. Däremot saknas tydliga mål på kort sikt.
– Vi måste ha mer och billig el i närtid. Annars riskerar investeringarna dra någon annanstans, säger Fredrik Olovsson, Socialdemokraternas energipolitiska talesperson.
Även elnätsföretaget Ellevio anser att de långsiktiga målen behöver kompletteras med kortsiktiga.
”Att enbart ha siktet inställt på 2045 riskerar att viktiga investeringar och elnätsinsatser som måste göras nu helt enkelt skjuts på framtiden”, uppger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio, som också frågar sig vem som ska betala de enorma nätutbyggnaderna, elnätsföretagen via kunderna eller staten?
Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) krävs en kraftfull utbyggnad av kärnkraft motsvarande tio nya storskaliga reaktorer.
En total effekt på minst 2 500 MWH ska kunna finnas på plats senast år 2035, enligt regeringen.
Det behövs inte bara mer energiproduktion, utan energin ska också finnas på den plats där den behövs och vid den tidpunkt det behövs.
Det kan tyckas självklart, men det har inte varit det, säger Busch.
Elnätsföretagen varnar för att miljardnotan för att bygga ut elnät och produktion kommer att läggas på elkunderna.
Skogsindustrierna välkomnar att regeringen tagit till sig av remissinstansernas invändningar gällande mål på vägen till 2045, även om det råder viss oklarheter kring vad det egentligen innebär.
– Nu uttrycker man inte det som delmål utan snarare som kontrollstationer så vi får väl se vad de innebär, säger Johan Bruce.
Från politiskt håll anser man att regeringens energiproposition ekar tom på förslag här och nu. Precis som S, tycker både C och MP att de regionala kontrollstationer med femårsintervall från 2030 som re
– Vi kommer att behöva hjälpas åt, säger Ebba Busch.
Hon pekar i stället på att den förra regeringens politik var dyr. Med Buschs beskrivning bestod den av att satsa på väderberoende kraftproduktion som kompenserades med en massiv utbyggnad av elnäten.
– Det där lägger vi om nu och säger att väderberoende kraftproduktion är välkommen, men basen behöver vara baskraft som vattenoch kärnkraft, säger Busch.
ARKIVBILD: JOHAN NILSSON
geringen stoppat in i propositionen är för vaga.
– De nämner etappmål, men det finns inga riktiga etappmål. De presenterar bara ett slutmål för 2045. Det innebär en otrolig osäkerhet, säger MP:S språkrör Daniel Helldén.
Centerpartiet är missnöjt med att regeringen fokuserar så mycket på kärnkraft och målet 2045.
– Det mest oroande är att propositionen var tom på beslut hur man ska öka elproduktionen här och nu, säger C-ledaren Muharrem Demirok.