Alexander Piauger: Den högljudda cirkusen döljer ett glädjeämne
Sverige: Så här års haglar tipsen inför deklarationen. Har du koll på alla avdrag? Alla hemliga tricks som kan ge dig lägre skatt? Hela listan: 34 saker just du måste veta för att inte bli lurad! Men detta är en cirkus av rådgivning som oftast inte behövs. Sanningen är att du antagligen kan strunta i det mesta.
Låt mig kasta en mindre sten i ett glashus. För journalister är de första förövarna när det kommer till att dela ut tips inför deklarationen. I Stockholmstidningen DN kan man läsa om ”allt du behöver veta” i år – och i Svenska Dagbladet kan man få fem tips på hur man ”maxar”.
Kvällspressen vill inte vara sämre. Expressen spaltar upp allt du ”inte får missa” och Aftonbladet ger dig ”alla 70 avdrag”.
Jag är även själv medskyldig till en ”guide med alla datum”, även om det är min flitiga kollega Marie som gjort det mesta av jobbet.
På sociala medier är det ännu värre. Där finns ett oräkneligt antal hushållsekonomer och sparande makar som ger råd och tips om hur just du kan deklarera smart.
Man skulle kunna få uppfattningen att det är krångligt att deklarera, att den som har ”koll” skulle kunna trolla fram några extra tusenlappar till semestern.
Det är inte sant. Förutsatt att man är en normalt arbetande människa som inte vill skattefuska, så ser processen ut ungefär så här:
• Man får ett meddelande i telefonen.
• Man loggar in och kollar att det ser bra ut.
• Man skriver under med bank-id. Tidsåtgång: en minut.
Vill man verkligen läsa noga och kanske ta tillfället i akt till att kontemplera ett slag över det gångna året, hur månaderna flyger förbi utan att så mycket egentligen förändras, så kanske det skulle kunna ta fem minuter.
Visst, det finns undantagsfall också. Du kanske är företagare, har sålt en bostad eller bor på ett sätt så att du tjänar mer än två timmar per dag på att ta bilen till jobbet. Men i Sverige kan man också vara börshaj utan att behöva lägga mer än några minuter på att deklarera, förutsatt att du har ett ISK.
Nu är jag inte någon diplomerad internationell skatterådgivare, men mina efterforskningar om hur det går till i andra länder pekar mot att Sverige sticker ut. I utlandet är det antingen krångligare eller mycket krångligare.
Tyskarna beskriver det som ett ”härke” att deklarera. Där finns sex olika skattetabeller beroende på civilstatus. Som gift, singel, frånskild eller förälder betalar man olika mycket. Även hur mycket ens make eller maka tjänar kan ha betydelse för hur mycket skatt som ska dras. Det spelar också roll var man bor och man måste uppge de allra flesta uppgifter till deklarationen själv.
Enligt en trevlig tyska jag känner är det också vanligt att ta hjälp av skatterådgivare. Eller i alla fall göra som hon, gå med i en förening där man kan hjälpas åt med deklarationen.
I Frankrike gäller olika deklarationsdatum beroende på i vilken del av landet man bor. De flesta får hela sin lön utbetald och måste sedan själva hålla koll på hur mycket pengar de ska lägga undan till skatt. Dessutom finns en relativt stor andel lågavlönade som inte betalar någon skatt alls.
Och i USA finns en rad olika ”forms” att fylla i. Blanketterna heter saker som 1040, 1040-ES, W-4 eller 4506-T och skickas naturligtvis inte ut ifyllda. Även bland amerikaner är det vanligt att anlita en skatteexpert för att få hjälp med deklarationen – branschen med deklarationsbyråer sysselsätter omkring 300 000 personer.
Oavsett vad man tycker om
nivåerna på beskattningen, så bör alla se fördelarna med ett lättbegripligt, effektivt och transparent beskattningssystem.
Om systemet blir mer komplicerat ökar den generella risken för olika kryphål. Ett oöversiktligt kaos av skatteregler riskerar att möjliggöra för planering, korruption och fusk.
När generationer av mer eller mindre klåfingriga politiker kommer och går blir det lätt att lagarna staplas på varandra. Någon driver igenom ett avdrag för ditten, en annan en straffskatt för datten – och efter några decennier återstår ett sammelsurium av regler och paragrafer. En byråkratisk snöboll som rullar vidare och som mest gynnar dem som har ”koll”.
Därför är en enkel deklarationsprocess ett sundhetstecken.
I Sverige finns en rad populära avdrag. Men de vanligaste, som rot-, rut- eller ränteavdraget, administreras sällan av skattebetalarna själva. I stället är det banker, hantverkare och arbetsgivare som rapporterar in alla uppgifter direkt till Skatteverket.
Som skattebetalare får man en redan ifylld blankett.
Alla har möjlighet att föreslå ändringar – och har något särskilt inträffat under året finns möjligheten att ansöka om uppskov, för att få mer tid.
Men de allra, allra flesta behöver inte alls ha koll på 70 avdrag eller oroa sig för hur de ska ”maxa”.
Det är oftast bara att logga in, kolla att det ser okej ut, trycka på knappen och känna en liten men inte obetydlig glädje över att infrastrukturen för en gångs skull fungerar alldeles förträffligt i konungariket Sverige.