Hallandsposten

Alexander Piauger: Den högljudda cirkusen döljer ett glädjeämne

- Alexander Piauger alexander.piauger@gp.se

Sverige: Så här års haglar tipsen inför deklaratio­nen. Har du koll på alla avdrag? Alla hemliga tricks som kan ge dig lägre skatt? Hela listan: 34 saker just du måste veta för att inte bli lurad! Men detta är en cirkus av rådgivning som oftast inte behövs. Sanningen är att du antagligen kan strunta i det mesta.

Låt mig kasta en mindre sten i ett glashus. För journalist­er är de första förövarna när det kommer till att dela ut tips inför deklaratio­nen. I Stockholms­tidningen DN kan man läsa om ”allt du behöver veta” i år – och i Svenska Dagbladet kan man få fem tips på hur man ”maxar”.

Kvällspres­sen vill inte vara sämre. Expressen spaltar upp allt du ”inte får missa” och Aftonblade­t ger dig ”alla 70 avdrag”.

Jag är även själv medskyldig till en ”guide med alla datum”, även om det är min flitiga kollega Marie som gjort det mesta av jobbet.

På sociala medier är det ännu värre. Där finns ett oräkneligt antal hushållsek­onomer och sparande makar som ger råd och tips om hur just du kan deklarera smart.

Man skulle kunna få uppfattnin­gen att det är krångligt att deklarera, att den som har ”koll” skulle kunna trolla fram några extra tusenlappa­r till semestern.

Det är inte sant. Förutsatt att man är en normalt arbetande människa som inte vill skattefusk­a, så ser processen ut ungefär så här:

• Man får ett meddelande i telefonen.

• Man loggar in och kollar att det ser bra ut.

• Man skriver under med bank-id. Tidsåtgång: en minut.

Vill man verkligen läsa noga och kanske ta tillfället i akt till att kontempler­a ett slag över det gångna året, hur månaderna flyger förbi utan att så mycket egentligen förändras, så kanske det skulle kunna ta fem minuter.

Visst, det finns undantagsf­all också. Du kanske är företagare, har sålt en bostad eller bor på ett sätt så att du tjänar mer än två timmar per dag på att ta bilen till jobbet. Men i Sverige kan man också vara börshaj utan att behöva lägga mer än några minuter på att deklarera, förutsatt att du har ett ISK.

Nu är jag inte någon diplomerad internatio­nell skatterådg­ivare, men mina efterforsk­ningar om hur det går till i andra länder pekar mot att Sverige sticker ut. I utlandet är det antingen krångligar­e eller mycket krångligar­e.

Tyskarna beskriver det som ett ”härke” att deklarera. Där finns sex olika skattetabe­ller beroende på civilstatu­s. Som gift, singel, frånskild eller förälder betalar man olika mycket. Även hur mycket ens make eller maka tjänar kan ha betydelse för hur mycket skatt som ska dras. Det spelar också roll var man bor och man måste uppge de allra flesta uppgifter till deklaratio­nen själv.

Enligt en trevlig tyska jag känner är det också vanligt att ta hjälp av skatterådg­ivare. Eller i alla fall göra som hon, gå med i en förening där man kan hjälpas åt med deklaratio­nen.

I Frankrike gäller olika deklaratio­nsdatum beroende på i vilken del av landet man bor. De flesta får hela sin lön utbetald och måste sedan själva hålla koll på hur mycket pengar de ska lägga undan till skatt. Dessutom finns en relativt stor andel lågavlönad­e som inte betalar någon skatt alls.

Och i USA finns en rad olika ”forms” att fylla i. Blanketter­na heter saker som 1040, 1040-ES, W-4 eller 4506-T och skickas naturligtv­is inte ut ifyllda. Även bland amerikaner är det vanligt att anlita en skatteexpe­rt för att få hjälp med deklaratio­nen – branschen med deklaratio­nsbyråer sysselsätt­er omkring 300 000 personer.

Oavsett vad man tycker om

nivåerna på beskattnin­gen, så bör alla se fördelarna med ett lättbegrip­ligt, effektivt och transparen­t beskattnin­gssystem.

Om systemet blir mer komplicera­t ökar den generella risken för olika kryphål. Ett oöversiktl­igt kaos av skatteregl­er riskerar att möjliggöra för planering, korruption och fusk.

När generation­er av mer eller mindre klåfingrig­a politiker kommer och går blir det lätt att lagarna staplas på varandra. Någon driver igenom ett avdrag för ditten, en annan en straffskat­t för datten – och efter några decennier återstår ett sammelsuri­um av regler och paragrafer. En byråkratis­k snöboll som rullar vidare och som mest gynnar dem som har ”koll”.

Därför är en enkel deklaratio­nsprocess ett sundhetste­cken.

I Sverige finns en rad populära avdrag. Men de vanligaste, som rot-, rut- eller ränteavdra­get, administre­ras sällan av skattebeta­larna själva. I stället är det banker, hantverkar­e och arbetsgiva­re som rapportera­r in alla uppgifter direkt till Skatteverk­et.

Som skattebeta­lare får man en redan ifylld blankett.

Alla har möjlighet att föreslå ändringar – och har något särskilt inträffat under året finns möjlighete­n att ansöka om uppskov, för att få mer tid.

Men de allra, allra flesta behöver inte alls ha koll på 70 avdrag eller oroa sig för hur de ska ”maxa”.

Det är oftast bara att logga in, kolla att det ser okej ut, trycka på knappen och känna en liten men inte obetydlig glädje över att infrastruk­turen för en gångs skull fungerar alldeles förträffli­gt i konungarik­et Sverige.

 ?? ARKIVBILD: JANERIK HENRIKSSON ?? Deklaratio­nen går att lämna in från och med den 19 mars.
ARKIVBILD: JANERIK HENRIKSSON Deklaratio­nen går att lämna in från och med den 19 mars.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden