Extremväder ett hot mot den känsliga läkemedelsmarknaden
När en orkan slog ut en läkemedelsfabrik i North Carolina stannade produktionen. Det ledde till att patienter med hjärtproblem fick svårt att hitta sin medicin. På en global läkemedelsmarknad har extremväder och klimatförändringar snabbt förvandlats till ett kännbart hot.
– Kina och Indien står för hälften av världens produktion av aktiva läkemedelssubstanser. För att säkra tillgången behöver vi sprida riskerna mer, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet.
Mellan 2022 och 2023 ökade antalet restanmälda läkemedelsförpackningar med 102 procent. Orsakerna är många. Men avgörande är att produktionen i hög grad är koncentrerad till vissa länder.
Länder där drift och arbetskraft kostar mindre blir mer attraktiva för företag. Det gör att till exempel Kina, Indien och Puerto Rico, har omfattade läkemedelsproduktion.
Men när läkemedel bara produceras på en eller ett fåtal platser uppstår en bräcklighet för störningar.
När orkanen Freddy svepte över Puerto Rico 2017 ledde det till omfattande stopp av produktionen av bland annat Astra Zenecas läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom.
– Klimatrelaterade väderhändelser liksom väpnade konflikter och brist på produktionskritiska ämnen är exempel på saker som kan påverka tillverkningen, säger Veronica Arthursson, direktör på Läkemedelsverket.
Även om flera anläggningar producerar till exempel ett visst antibiotikum tillverkas ofta den aktiva substansen på ett enda ställe.
– Dessutom drabbas läkemedelsproduktionen av brist på ämnen som sällsynta jordartsmetaller som används i den kemiska syntesen av läkemedelssubstanser. Vi konkurrerar med alla andra marknader, säger Bengt Mattson, hållbarhetschef på de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation Lif.
Han bekräftar att frågan om var och på hur många ställen läkemedel produceras är högaktuell i branschen.
– Företagen vill ju inte att det ska uppstå bristsituation. Förutom att det är dåligt för patienterna så är det väldigt dåligt för affärerna.
Klimatförändringarna ökar också risken för värmeböljor som kommer att påverka transporter av läkemedel som i många fall är extremt känsliga för temperaturförändringar.
Veronica Arthursson upplever att frågorna kring en säkrad läkemedelstillgång under till exempel krig och naturkatastrofer har fått mer fokus och bland annat diskuteras mer inom EU.
– Det är en väldig utmaning. Det finns ingen enskild aktör i Sverige som är ensam ansvarig för att läkemedel ska finnas tillgängliga. Det kräver samarbete mellan många.
Joakim Larsson menar att dagens prismodeller där det som spelar roll är vem som kan producera läkemedel allra billigast inte gynnar en stabil tillgänglighet.
– En enda fabrik i Kina eller i Indien kan stå för majoriteten av hela världens produktion av ett visst läkemedel. Om en naturkatastrof inträffar eller om något av länderna av någon anledning skulle sluta leverera till oss skulle det kunna bli totalkollaps.