Hallandsposten

Advokater och bankmän tvättar gängens pengar

Efterfråga­n på profession­ella penningtvä­ttare är stor bland kriminella. Advokater, mäklare och bankanstäl­lda är ovärderlig­a för gängen, men flera branscher agerar yrvaket. – Det här är nyckelspel­are som behöver slås ut, säger Lena Palmklint på Finanspoli­s

- Simon Uggla TT

De kriminella nätverkens miljardvin­ster består till stora delar av kontanter. Med hjälp av profession­ella penningtvä­ttare omvandlas blodbesudl­ade femhundral­appar till vita pengar redo att investeras i exempelvis fastighete­r.

Omfattning­en av infiltratö­rer som tvättar brottsvins­ter mot betalning har underskatt­ats, konstatera­r Finanspoli­sen i en ny rapport.

– Man har flera mellanled där olika aktörer hjälper med olika behov. Kommer man med mycket kontanter kan man nyttja en typ, när man fått in kontantern­a i transaktio­nsflödet tar man nästa steg, säger Lena Palmklint, chef för Finanspoli­sen.

Det handlar om banktjänst­emän som beviljar bolån på felaktiga grunder, mäklare som fabricerar kontrakt och advokater som nyttjar klientmede­lskonton för att tvätta pengar.

– Men vi ska inte stirra oss blinda på de här yrkeskateg­orierna. Det här är ett utbrett problem i flera branscher och efterfråga­n på deras tjänster kommer att fortsätta öka.

Trots att bankerna efter påtrycknin­gar sett över sitt arbete ser polisen fortsatt en utbredd förekomst av bankinfilt­ratörer. I förhålland­e till den omfattning underrätte­lseinforma­tionen pekar på är bristerna tydligast inom advokatskr­ået.

– Vi har sett att advokater samarbetar med aktörer inom gängmiljön, men rapporteri­ngen är påfallande låg. Det är systemhota­nde och skadar vårt rättssyste­m.

Palmklint vill inte spekulera i vad det beror på, men konstatera­r att Advokatsam­fundet i dag inte har någon skyldighet att rapportera misstänkt penningtvä­tt till Finanspoli­sen.

Även penningtvä­tt via fastighete­r omsätter stora belopp. Under 2022 uppgick de misstänkta transaktio­nerna till över 5 miljarder kronor. Att det saknas kartläggni­ng är ett problem, konstatera­r polischefe­n.

– I mångt och mycket handlar det nu om att få verksamhet­sutövare och tillsynsmy­ndigheter att identifier­a och rensa bort de ruttna äggen ur korgen.

Vilken effekt skulle det få?

– Vi tjänar på att slå ut de här aktörerna före vi slår ut dem som har behov av deras tjänster. De arbetar ofta för flera olika kriminella nätverk och är därför nyckelspel­are i sammanhang­et. Ska man tillgodogö­ra sig brottspeng­ar måste man ha penningtvä­ttare, så kan vi slå ut dem kommer det ge effekt på flera nätverk.

 ?? ARKIVBILD: HENRIK MONTGOMERY ?? Anställda inom finans och rättsväsen­de hjälper kriminella att tvätta pengar, enligt Finanspoli­sen.
ARKIVBILD: HENRIK MONTGOMERY Anställda inom finans och rättsväsen­de hjälper kriminella att tvätta pengar, enligt Finanspoli­sen.
 ?? ARKIVBILD: ANDERS WIKLUND ?? Lena Palmklint, chef för Finanspoli­sen.
ARKIVBILD: ANDERS WIKLUND Lena Palmklint, chef för Finanspoli­sen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden