Kommunrådet: ”Jag ser gärna en till skyskrapa”
Halmstad: Som ordförande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott skulle Anna Fallkvist (M) gärna se en till skyskrapa som Trade Center i Halmstad. – Men ännu är inte tiden mogen för något riktigt höghus väster om Nissan, säger hon.
När vi träffas på Anna Fallkvists kommunrådskontor i Rådhuset säger hon direkt att hon inte har något emot höga byggnader.
– Jag brukar promenera mycket när jag besöker andra städer och när jag jämför märker jag att husen i Halmstad generellt är lägre än på många andra håll, säger Anna Fallkvist.
De flesta riktigt höga husen i Sverige finns i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Utanför dem är den så kallade Skrapan i Västerås högst. Den är 81 meter hög, har 24 våningar (plus två parkeringsdäck under marken) och stod klar 1990.
Inför bygget väckte Skrapan på 1980-talet en intensiv debatt i Västerås – men har med åren blivit ett känt landmärke i staden med sina blå glasfasader. Höghuset rymmer en blandning av mataffär, hotell, restaurang, kontor och lägenheter – och det är faktiskt lägre än tornet på domkyrkan som ligger i närheten.
Ett annat uppseendeväckande höghus utanför storstäderna är den 74 meter höga Ideon Gateway som stod klar i Lund 2013. Denna skyskrapa består av två huskroppar: en kontorsbyggnad med 19 våningar och en hotelldel med 14 våningar.
Det som gör byggnaden speciell är att fasaden ändrar färg beroende på vilken vinkel man ser den från och hur ljuset står. Ibland är den gul, ibland röd – och i sällsynta fall grön. Stora delar av fasaden är täckt av flerskiktig plastfilm, där ljuset bryts på olika sätt i olika lager, beroende på varierande täthet.
I Örebro, som Anna Fallkvist ursprungligen kommer från, finns också det 60 meter höga Behrn Center. Byggnadskomplexet, som stod klart 2009, består av en bostadsdel på 16 våningar och en kontorsdel på 12 våningar.
– Det är de höga byggnaderna man ser först när man kommer till en stad, de blir liksom entrén, säger Anna Fallkvist.
– Om 20 år, när Halmstad har vuxit, tror jag att stan har sådana entréer i alla riktningar.
Skulle du kunna tänka dig en till skyskrapa, ungefär som Trade Center vid Högskolan?
– Ja, varför inte? Jag tror nog att Halmstad skulle kunna ha en ännu högre skrapa.
Vore det inte lämpligt att i så fall placera den väster om Nissan, med tanke på hur alla dagens höga hus som Trade Center, Giganten, Plaza Hotel och Good Morning Hotel finns på Öster?
– Inte i dagsläget, tiden är inte mogen ännu.
– Enda stället där man skulle kunna bygga högt på Väster utan protester från grannar är nog vid Flygstaden – men där ställer flygplatsens in- och utflygningsvägar till problem.
Anna Fallkvist beklagar att resultatet av den lokala folkomröstningen hösten 2022 ledde till att hotellplanerna vid Österskans skrotades.
– Jag tyckte att förslaget med den vridna huskroppen upptill var störthäftigt, det är verkligen synd att det aldrig blev verklighet, säger hon. Varför blev det då så stort motstånd bland Halmstadborna mot det planerade hotellet vid Österskans?
– Jag tror att det spelade stor roll att hotellmotståndarna gjorde det
till en sanning att hotellet skulle ligga i Piccassoparken, trots att parken bara skulle naggas i kanten längs en pytteliten del av ena hörnet. Tycker du att de tre punkthusen med 330 lägenheter intill Slottsmöllan blev så lyckade att du vill se fler sådana boenden?
– Nej, Tegelbruket blev inte så snyggt som det först presenterades. I de ursprungliga utkasten som vi fick se hade husen mjukare linjer.
– Dessutom känns det konstigt med tre pelare mitt i ingenstans. Stan tar ju slut efter de husen – och det kommer inte att byggas mer bortanför dem, i och med att där ligger Övraby kyrkoruin och åkermark som ska vara kvar.
Anna Fallkvist påpekar också att hon generellt tycker att det är fel att bygga höghus för bostäder.
– Det lämpar sig bättre att ha kontor i höga byggnader, säger hon och berättar om ett föredrag hon lyssnade på när hon besökte Svenska stadskärnors årskonferens.
– Där fick jag höra hur man i studier sett att ju högre hus folk bor i, desto ensammare känner de sig. Den som bor på tredje våningen pratar aldrig med den som bor på fjortonde våningen.
Hur höga tycker du då att bostadshus i Halmstad ska få vara?
– Jag vill inte låsa mig vid ett exakt antal våningar eller meter. Mycket hänger på omgivningen.
För en effektiv markanvändning menar hon ändå att det behöver byggas mer på höjden inom hela kommunen, så som det exempelvis gjorts med kvarteret Lynghusen i Harplinge med fyra trevåningshus.
2011 stod de 44 hyresrätterna klara i byggnader som inspirerats av Göteborgs landshövdingehus, med röd tegelfasad i bottenplan och grå träfasad ovanför.
– Eftersom jag själv bor i Harplinge hörde jag att en del var skeptiska till projektet och ansåg att husen skulle bli för höga, men nu tycker alla att de är fina, säger Anna Fallkvist om husen som hos Facebook-gruppen
Arkitektupproret röstade fram som Sveriges finaste nyproduktion 2022.
– Allt hänger på arkitekturen och gestaltningen. Titta bara på hur fint det har blivit med flerbostadshusen som Wennerholm holding byggt i Kronolund, trots att höjderna inte stämmer överens med den övriga bebyggelsen i området.
Hon syftar på de fyra byggnader med 86 hyresrätter som stod klara i Kronolund i Frösakull 2019, på platsen där Röda Korset haft sin anläggning i ett halvt sekel. De två högsta husen där är på fem våningar, varav den översta är indragen.
HP har nyligen skrivit om hur Wennerholm holding har planer på att bygga vidare med två hus till i Kronolund. Först handlade det om åtta respektive nio våningar, men efter diskussioner med kommunen har detta bantats till fem respektive sex våningar – där översta plan är indraget.
– Vi kommer säkert att få in en massa yttranden från grannar och vi ska gå igenom dessa noga, säger Anna Fallkvist om husen, som föreslås bli 17 respektive 20 meter höga.
"Allt hänger på arkitekturen och gestaltningen. Titta bara på hur fint det blivit i Kronolund.