Nya regler tvingar kvinnojourer att stänga sina boenden
Tillståndskrav ska rensa ut olämpliga aktörer från skyddade boenden. Men i jakt på ogräs rycker man upp den ideella kvinnojourrörelsens djupa rötter, anser Roks ordförande Jenny Westerstrand. – Man vill ersätta oss med vårdbolag som vill tjäna pengar.
Bara var femte offer för våld i nära relation erbjöds skyddat boende när SKR granskade 3 000 ärenden mellan 2021 och 2023.
Enligt riksförbunden Roks och Unizon, som tillsammans samlar över 200 kvinno- och ungdomsjourer, erbjuds allt färre kvinnor skyddat boende – samtidigt som stödsamtal och polisanmälningar blir fler.
– Socialtjänsten beviljar mer och mer sällan, vilket i förlängningen kan riskera kvinnors och barns liv, säger Unizons ordförande Olga Persson.
Från den 1 april måste privata aktörer som vill driva skyddat boende ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Syftet är att utestänga kriminella och säkerställa likvärdig kvalitet på en i dag oreglerad marknad.
Men även ideella kvinnojourer med lång erfarenhet tvingas stänga, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand.
– Med de här kraven släcker man ner den ideella jourrörelsen. Redan nu har minst tio jourer stängt sina boenden och de kommer att bli 20, 30, 40 till.
Lämplighetsbedömningen görs
ARKIVBILD: JONAS EKSTRÖMER
bland annat utifrån huruvida ägare och styrelsemedlemmar har skatteskulder eller är dömda för brott, något som enligt Westerstrand utesluter kvinnor som utsatts för ekonomiskt våld i nära relation.
De nya reglerna innebär också, säger hon, att små jourer ute i landet som drivs på frivilligbasis tvingas bemanna med anställd personal, i värsta fall dygnet runt.
– Och personalen ska ha motsvarande socionomkompetens. Vi har 40 år av överförd kunskap men inga diplom, så hur ska vår kompetens räknas?
Olga Persson betonar i sin tur att det är oklart hur kraven kommer att se ut, men att majoriteten av Unizons jourer är positiva.
– Ambitionen är god och vi kommer att följa utvecklingen noga, så att den inte försvårar våldsutsatta kvinnors tillgång till skydd av hög kvalitet över hela Sverige.
Att det finns oseriösa aktörer i branschen är välkänt, enligt Jenny Westerstrand.
– Vi träffar kvinnor som undrar om de ska bli pressade på sex för att få hjälp, som ibland till och med flyr från boenden de blir placerade på. Det finns oerhörda problem och självklart finns en poäng i att försöka stävja det, säger hon och fortsätter:
– Men titta på Hvb-hemmen – där det varit tillståndskrav i alla tider. Rapport på rapport om övergrepp och vanskötsel. Hela felet är att man släpper in folk som gör det här för pengar.
Amanda Lind kandiderar som språkrör.