Halmstad är en del av Halland
Vi i Liberalerna tycker att det är fantastiskt att det kommer in många ansökningar om att sätta upp solcellsparker. Det skriver de två liberalerna Annica Elveroth och Niclas Bexelius, och som vill att man gemensamt i Halland ska ta ett större grepp kring kraftproduktionen.
HP debatt 16/4. Vårt samhälle och livsstil ställer höga krav på pålitlig elproduktion. Det är självklart att den el vi använder ska vara grön och miljövänlig samt levereras med kontinuitet. Frågan om hållbar elproduktion brådskar dock och det är tydligt att vi alla måste bidra.
Att Halmstad ska dra sitt strå till stacken och aktivt medverka i omställningen, tycker vi är självklart. Anna Fallkvist Moderaterna Halmstad berättar i Hallandsposten (15/3) att hon är ”allt annat än positiv till denna mängd av ansökningar” och avser ansökan om etablering av solparker. Vi i Liberalerna tycker tvärtom, det är fantastiskt att det kommer in många ansökningar om att sätta upp solcellsparker. Eftersom regelverket styrs av försiktighet och styrda processer är det långt ifrån alla förfrågningar som kommer beviljas, men ansökningen i sig är välkommen. Många fler måste engagera sig och ta ansvar för morgondagens elförsörjning.
Ur beredskapshänseende är en bred mix av kraftkällor mer säkert och hållbart en ett fåtal stora. Det är en gammal sägning men alltid lika aktuell; lägg inte alla ägg i samma korg.
Halland är med svenska mått mätt tätbefolkat. Det betyder att i stort sett all lokalt producerad kraftproduktion kommer att hamna relativt nära hushåll eller företag, nära människan. Vi ser många upprop om att stoppa etablering av kraftproduktion, vi vill helt enkelt inte bo och leva nära kraftstationer. Därför anser Liberalerna i Halmstad att havsbaserad vindkraft, med effekt och kapacitet som är fullt jämförbart med kärnkraft, ska prioriteras och utvecklas. Det blir en tilltalande kombination i bra placering och hög kapacitet.
Precis som Fallkvist säger, behöver vi lyfta blicken för hela kommunen, men frågan är väl egentligen om det räcker? Politiken i varje kommun ska planera och peka ut områden i i sin översiktsplan. Men är detta ett tillräckligt effektivt sätt att arbeta med omställning för hållbar energiproduktion? Långsamma processer och protektionistisk syn där ansvar skjutsas till någon annan?
Knappt någon kommun har tagit med storskalig elproduktion i sin plan, politisk majoritet växlar från tid till annan och dessutom har kommunen inte ensam beslutanderätt kring kraftkällors etablering; den makten delas på olika sätt med länsstyrelsen. Detta är ett uppenbart problem då en kommun kan ha en vision med sin översiktsplan, där man väljer att exempelvis spara på åkermark på grund av dess naturvärde, där sedan länsstyrelsen beslutar att en solcellspark blir bra. Här krockar visioner och intressen.
Så vad kan vi göra? Halland är en av ett fåtal väl utvalda regioner som har utsetts att arbeta med ”RFP” – regional fysisk plan – som pilotprojekt. Det här är ett regionövergripande arbete där Region Halland och de halländska kommunerna, tillsammans med Länsstyrelsen i Halland, arbetar med en gemensam plan kring olika frågor för hela regionen. Här anser Liberalerna att man gemensamt i RFP ska ta ett större grepp kring kraftproduktion.
Regional fysisk plan är rätt forum för att kunna peka ut lämpliga platser för större etableringar. I detta forum kan och ska man ta in den större bilden för hela Halland, och även med större perspektiv bjuda in och ge tydliga riktlinjer för fler och större aktörer.
Vi är övertygade om att det med en väl genomarbetad plan kommer bli mycket enklare att hantera ansökningar med ett gott och genomtänkt resultat.
Sport. Efter Carl Bennets uttalande angående pyroteknik har debatten inte helt oväntat rasat och som vanligt är den oerhört polariserad från båda håll. Jag har gått på Örjans vall sedan 90-talet och från kring 2010 har man sett relativt få unga personer på västra stå, med undantag under de åren ultrasinspirerade Blue Madness var aktiva och bland annat var drivande i att 2 000 Hbk:are åkte till Falkenberg 2014.
Det har inte sällan talats om förlorade generationer av supportrar men sedan ultraskulturens intåg i Halmstad har demografin på läktarna förändrats snabbt. Från att det under cirka tio år i stora kretsar bland Halmstads ungdomar setts som töntigt att gå på HBK till i dag där ungdomar i alla åldrar flockas på ståplats.
De allra flesta är nog överens om att detta är positivt, inte minst (gissar jag) HBK:S kassör. När all fotboll blivit tillgänglig via tv är det viktigt att locka framtidens supportrar till arenorna och bland yngre generationer är statusfrågan viktig. Att vi nu har en situation där det anses coolt snarare än töntigt att gå på HBK bör ej underskattas, framförallt ekonomiskt. Folk drar folk och många vill vara där det händer.
Förra säsongens publiksiffror som gav välkomna klirr i kassan har med hög sannolikhet mycket att göra med den stämning och de följdverkningar som ultraskulturens intåg i Halmstad skapat. Pyroteknikmotståndare uttrycker ofta en önskan om sång, tifon och stämning utan pyroteknik. Det man måste ha med sig i sammanhanget är att ultraskulturen är en global subkultur. I den kulturen anses pyroteknik vara positivt och legitimt och ingenstans i världen existerar den utan bengaler.
Storbritannien tas ofta upp som ett exempel där pyroteknik inte existerar på läktarna, men i Skottland har ultraskulturen existerat länge och i England ökar användningen för varje år som går då yngre generationer blickar ut mot resten av världen. Det är naivt att tro att Sverige blir det första landet i världen som lyckas plocka bort en av de viktigaste symbolerna för en global sub/ungdomskultur men behåller det man anser vara de positiva delarna av den.
Det finns givetvis goda argument mot pyroteknik trots detta faktum, men med hela världen som empiriskt underlag är det naivt att tro att svenska arenor ska fortsätta ha samma stämning utan att det då och då också förekommer pyroteknik. Detta bör man ha med sig i debatten och i det långa loppet är åtminstone jag övertygad om att publiktillströmningen tack vare ultraskulturen är positiv för HBK, inte minst ekonomiskt.