Harmoni I Kropp & Själ (Sweden)
Fixa din relation till mat
Ett ständigt nyhetsflöde, politiska budskap och hemska händelser världen över – det är mer än tillräckligt för att du ska stoppa handen i närmaste kakburk. Om eländet i världen påverkar dig på fler sätt än genom att tynga dina
axlar kan vi hjälpa dig.
När vi är stressade, ledsna eller överväldigade är det vanligt att vi överger våra hälsosamma matvanor och istället tröstäter onyttiga saker. Det kan hända vem som helst att man går upp i vikt när man upplever tider av oro och stress i våra liv. Trots att man tränar eller uppsöker personliga tränare och spenderar tusentals kronor på hälsosamma drycker kan det ändå sluta med att man går upp i vikt. Det handlar ofta om att man känner sig orolig eller ledsen och därför inte kan kontrollera vad man stoppar i sig.
”Jag kan äta en stor påse godis varje kväll medan jag tittar på tv”, bekänner Susanna. ”Att äta sötsaker dövar min oro. Det känns ibland som om hela mitt liv ändå går åt skogen, så då kan jag lika gärna trycka i mig godis. Tidigare visste jag ingenting om känslomässigt ätande, men nu kan bullar och kakor få mig att må bättre för stunden.”
Stress och viktökning
”Matvanor påverkas mycket av stress, oro och andra negativa känslor, oavsett vad de triggas igång av – politik, jobb eller personliga relationer”, säger Steven Stosny som är psykoterapeut i Darnestown, Maryland och år 2016 myntade begreppet ”election stress disorder” (valstress) och mer nyligen ”headline stress disorder” (nyhetsstress). ”Den konstanta exponeringen för nyheter om terror- och klimathot till exempel”, säger Stosny, ”skapar en krigsmentalitet i hjärnan, där varje rubrik blir som en missilattack som du hoppas inte ska träffa dig”.
Det är inte ovanligt att lägga på sig i samband med stressiga livshändelser, såväl personliga som globala. Forskare kallar det ibland för ”viktchocker”. Bara att tänka på något jobbigt du har upplevt gör att du, enligt en studie i Biological Psychiatry, förbränner 104 kalorier mindre – det motsvarar 4 kilo på ett år.
En av bovarna är hormoner, säger Fatima Cody Stanford som är läkare inom fetma-medicin vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School i Boston. ”När du är upprörd stiger nivåerna av stresshormonet kortisol, det skapar ett begär efter söta eller feta livsmedel”.
Denna längtan kan spåras tillbaka till förhistorien då vi i förebyggande syfte lagrade kalorier för att klara svält.
”När du stressar upp dig över något som hänt tror kroppen att något du bryr dig om står på spel och det manar dig att äta”, menar Rebecca Scritchfield som är dietist i Washington, D.C. Du är benägen att välja mat som pizza eller kakor eftersom kolhydrater fungerar ångestdämpande.
”De stimulerar kroppen att producera må-bra-substansen serotonin”, säger Scritchfield.
Mer oro, mindre sömn
Sociala medier kan också orsaka att du sover dåligt, vilket i sin tur också kan leda till extra kilon.
”Om du sover för lite kan det göra att kroppen frisätter hungerhormonet ghrelin,” säger Scritchfield. Att skrolla sent på kvällen bidrar till problemet. Rubrikerna kan göra dig upprörd och skärmens ljus påverkar hur mycket och hur bra du sover. Christine Knapp, en 39-årig massör i Los Angeles, skyller sin pendlande vikt på dåliga kvällsrutiner.
”Jag kollar nyheterna på Twitter och småäter tanklöst, och plötsligt har det gått en timma. Jag går och lägger mig i sängen men har svårt att somna, sedan vaknar jag av mardrömmar”.
Dålig sömn hindrar dig också från att ta till det bästa vapnet mot stress, nämligen motion. Träning frigör inte bara endorfiner, det hjälper dig också att bli mer mentalt uthållig.
”När du tränar hårt säger tankarna ofta ’jag vill sluta’, men om du fortsätter att pressa dig igenom armhävningarna eller de sista 5 minuterna på löpturen, så är det som styrketräning för hjärnan. Det skapar mental uthållighet”, säger Scritchfield. Så nästa gång du står inför en känslomässig utmaning och vill äta en kaka kommer du att inse att du är mycket starkare än så.