KLASSIKERLAGENS ÅR I TOKSERIERNAS TOKSERIE
BOLIN: Rubbet ska avgöras i raketfart, det är viktigare än någonsin att ha en bred och samtrimmad trupp
Mjällby och Varberg upp i fjol… det dröjde innan man fattade att det var sant. En tusenoddsare och en som knappt ens var spelbar, typ.
Så första frågan inför kickoff 2020 måste bli denna:
Slår blixten ned två gånger på ett och samma ställe?
Jag är inte helt säker på svaret, det går det inte att vara, det är ändå tokseriernas tokserie vi har att göra med, men, nä, jag tror inte det.
En annan fråga är lika given: hur ska vi förhålla oss till serien nu när det här fördömda viruset omkullkastat allt – och lite till?
Rubbet ska avgöras i raketfart, lagen hinner knappt sleva i sig pastan efter match förrän de ska upp till bevis igen och till yttermera visso kommer det åtminstone i upptakten inte att finnas någon publik på plats på arenorna. Svaret här: som vanligt.
Bredast trupp brukar dra längsta strået och i år är det – med tanke på det supertajta spelschemat – viktigare än någonsin. Bredast trupp och – viktigt tillägg – mest samtrimmad trupp.
Tappat till ÖSK
Och då är vi inne på mina tre favoriter, som i tur och ordning är Brage, Degerfors och Halmstad. Gemensamt för klubbarna är att de i stort har fått behålla manskapet från i fjol och att de samtliga tål både en och tre skador utan att kvalitén sjunker nämnvärt. Låt oss titta på dem lite närmare. Brage har tappat vänsterbacken Benjamin Hjertstrand till ÖSK, men i övrigt är det samma, grönvita anhang som vi vant oss vid i ett par år nu – adderat med ett par pjäser (framför allt ryske Nikita Kasjajev) med kapacitet att åtminstone göra halvkaos i serien.
Klok tränare i Klebér Saarenpää, bra blandning av ärrat och hungrigt och därtill revanschlystet efter fjolårets kvalförlust mot Kalmar – det finns onekligen ett och annat som talar för att det kommer att spelas allsvenskt på Domnarvsvallen 2021.
Haglund varm i kläderna
I HBK är tränaren Magnus Haglund varm i kläderna vid det här laget, vilket såklart är ett gigantiskt plus. Nyckelspelarna från förra året, Ante G, Joel Allansson och anfallsduon Rasmus WiedesheimPaul/
Mikael Boman är samtliga kvar och dessutom stärkte Bollklubben tidigt och kraftfullt upp på positioner där det haltade rätt betänkligt i fjol.
Lägg därtill att HBK har ett koppel unga spelare som snabbare än man hinner säga RWP kan skena i väg rejält i utveckling.
Det är alltså inte så konstigt att det råder viss förnöjsamhet i krokarna kring Örjans Vall. Degerfors tappar fjolårets skyttekungen Erik Björndahl till ÖSK och dessutom har tränaren Stefan Jacobsson bytts ut mot två av sina lärjungar, Tobias Solberg och Andreas Holmberg, men inte ens det får mig att tvivla på värmlänningarna.
Bästa sen Ralf
Fjolårshösten var inget annat än magnifik, truppen är den bredaste och bästa sen Ralf Edströms spelade fotboll i klubben och det faktum att två garvade veteraner som Johan Bertilsson och Sebastian Olsson valt att återvända hem till Stora Valla gör att ”Rövitt” rimligen blir att räkna med på allvar.
Outsidern?
Jag rycker, efter viss betänketid, VSK-kortet ur rockärmen.
Bra tränare i Thomas Askebrand, värvat förståndigt och så blåser det äntligen lite medvind i klubben. Sedan är jag vansinnigt nyfiken på vad unge William Videhult kan hitta på, men det är en annan femma.