MÅNGA FRÅGETECKEN DÅ GIFFARNA FÅR STARTA OM

■ Degraderingen från högsta serien innebar såklart att Giffarna tappade en hel del bärande spelare. Trots det har klubben inte för avsikt att göra avkall på spelidén som präntades in för ganska många år sen nu.

Det ska spelas boll även i superettan.

Lädret ska hållas på backen, mittfältet ska involveras i uppspelsfasen och motståndarna ska domineras. Helst från avspark till slutsignal. Om det går? Det återstår förstås att se, men vid en närmare granskning av truppen kan man snabbt konstatera att den i alla fall innehåller ganska många bolltrygga, tekniskt skickliga spelare. Nyckelpjäserna i elvan är framför allt tre:

Erfarne David Myrestam, som ska hålla ihop backlinjen. Nye Johan Blomberg som väl i ärlighetens namn är lite för bra för denna nivå.

Och Pontus Engblom, som nu återvänder till svensk fotboll igen efter några (lyckosamma) år i Norge, och som är den som ska se till att det rasslar i motståndarnätet. Han är en snabb, rivig och listig nia, som med hyfsad service är kapabel att vara med och slåss om titeln som seriens skyttekung.

Som supporter bör man vara aningen orolig över att det bakom startelvan saknas erfarenhet från spel på den här nivån och att numerären när det kommer till ytterforwards kanske inte är vad den borde vara. Nåt genombrott på gång? Även det återstår att se, men innerbacken Anton Eriksson, som hämtats från Umeå, föregås i alla fall av ett gott väldigt rykte.