ERFARENHET OCH UNGDOMLIG ENTUSIASM – BP SVÅRSTOPPAT
BOLIN: Öppnare i norr än i söder, Sandvikens ”maestro” och en fusion utmanar
Kanske är det lite öppnare i norr- än i söderettan.
Men hur man än vänder och vrider på det så känns seriefavoriten glasklar.
Eller borde vara – men vi lär nog få återkomma i ärendet.
Låt oss för en liten stund glömma covid-19, smittspridning, att hålla avstånd och bruka handsprit i en omfattning som aldrig förr. Låt oss här och nu förtränga tomma läktare, klubbar som går på knäna och en eventuell andravåg av detta djävulska virus.
Här i stället ett försök att lindra depressionen med en blandning av… ja, åtminstone nåt som kan liknas vid analys och rena killgissningar: Vilket lag vinner serien och får spela i superettan 2021?
Vilket gäng får kvala uppåt?
Och vilka gäng åker all världens väg – direkt eller eventuellt via kval?
Allt de byggt upp försvann
När det handlar om att bena ut fråga 1 tar jag och backar bandet lite:
Hur lång tid tar det att fullständigt massakrera ett lag som man byggt upp på ett par, tre år?
Brommapojkarna vet att det kan gå snabbare än man hinner säga ”maestro” eller ”portugis”.
2016 svepte BP under ledning av Olof Mellberg och Azrudin Valentic genom norrettan som en stormvind. Året efter använde klubben – med samma tränarduo – superettan som en matta för att studsa allra högst upp i vår inhemska seriepyramid. Så långt allt väl. Sen kom ett 2018, BP bestämde sig för att engagera Daniel Majstorovic som sportchef och denne valde att anställa portugisen Luis Pimenta som huvudansvarig tränare… och allt som klubben hade byggt upp under ett par år försvann med blixtens hastighet i en sällan skådad soppa som innehöll både pennalism, sexism och fan och hans räliga moster. Det blev respass ur allsvenskan 2018 och trots ett tappert försök att bromsa fallet blev det i fjol även respass ur superettan. Det BP gjorde 2016/17 gjorde man alltså bakvänt 2018/19, vilket innebär att klubben nu är tillbaka på ruta ett.
Kan inte stava till possession
Tittar man på de spelare som lämnat BP de senaste säsongerna finns det anledning att tro att klubben löper risk att dråsa ännu längre ned i seriesystemet. Men då har man glömt en sak:
Att kika på vilka lirare som anslutit här under vintern och våren. Här finns massiv allsvensk erfarenhet i form av Philip Haglund, Christer Gustafsson och Jesper Arvidsson, lika gedigen erfarenhet från superettan i form av Simon Helg, Jonas Olsson och Jakob Glasberg och så, förstås, ett koppel av egenfostrade talanger som nu tar klivet upp i A-truppen och som inget hellre önskar än att bli nästa BP-export ut i stora vida fotbollsvärlden.
Med den uppsättningen nyförvärv – och talanger – är det svårt att se hur BP inte ska vinna serien.
Men … det finns, förstås,
utmanare.
I första hand två till antalet:
Sandvikens IF med maestro Pelle Olsson vid rodret. Olsson kan fortfarande inte stava till possession, men han vet utmärkt väl hur det går till att vinna fotbollsmatcher och det är, trots allt, inte helt oväsentligt i sammanhanget.
Och uppstickaren Karlstad, där man slagit ihop BK och United i ett sista desperat försök att nå svensk elitfotboll. Fusioner av det här slaget brukar sällan bli lyckade, men det räcker att slögnugga truppen för att inse att de menar allvar där borta i Värmland.
Själv håller jag en liten tumme för IFK Berga, men till det ber jag att få återkomma.