TROTS CUPSUCCÉN – VSK SAKNAR LITE FÖR MYCKET
Cupframgångarna ändrar inte på det här faktumet:
Det är svårt att se VSK som en glödhet aspirant till en topp tre-placering.
Samma sak år efter år.
Superettanlag som skräller i cupen blir per automatik favorittippade när seriestarten närmar sig. Så var det med Gais. Så var det med Öis. Och så kommer det säkert att bli med VSK. Men vi är lite för rutinerade för att gå på det där. Visst, VSK har på pappret en ganska intressant trupp och bör absolut kunna klättra något eller några hack i tabellen jämfört med i fjol, men det är knappast så att laget på allvar kan utmana till exempel bjässar som Helsingborg och Gif Sundsvall.
Därtill är truppen väl ihålig, därtill saknas en, kanske, två spelare som kan göra skillnad.
Målvakt och anfallsduo funkar absolut för en toppstrid.
Anton Fagerström var direkt magnifik 2019 och har, frisk och i form, få övermän i serien. En matchvinnartyp, kort och gott.
Prodell/Tronêt ser superspännande ut, bör kunna kugga perfekt och med hyfsad service är det rimligt att tro att duon ska kunna snickra till 20–25 mål.
Men försvaret? Nja, här ser det lite tunt ut. Store och starke Engström är normalt en klippa att luta sig emot, men han måste upp minst ett snäpp i kvalité till denna säsong. Samma sak med mittfältet. Simon Johansson har vad som krävs för att kunna dominera matcher på denna nivå, men kanterna ser inte direkt skräckinjagande ut. Så var i tabellen placerar vi VSK? Femma, sexa någonstans. Allt bättre än så är att betrakta som en jättebonus.