Livet efter döden

Egyptierna trodde på liv efter döden. Därför skulle kroppen bevaras så bra som möjligt. Detta kallas för mumifiering.

De forntida egyptierna var säkra på att det väntade ett nytt liv efter döden. Därför skulle deras kroppar bevaras i så bra skick som möjligt, så att de var redo för nästa liv. Till en början begravde egyptierna sina döda direkt i den varma sanden. Det torkade ut kropparna och höll dem välbevarade. När de började använda kistor började kropparna istället att ruttna. Då var de tvungna att hitta en annan lösning. Lösningen var mumifiering. Detta gjorde under 3 000 år.

Mumifiering var en dyr och lång process. Det kunde ta upp till 70 dagar att göra en människa redo för nästa liv. Därför hade bara de rika råd med eviga liv. De fick också med sig ägodelar i graven, för att få en bra start i nästa liv.

»BARA DE RIKA HADE RÅD MED EVIGT LIV.«

»DET KUNDE TA UPP TILL 70 DAGAR

ATT GÖRA EN MÄNNISKA REDO FÖR NÄSTA LIV.«