10 KVINNORÄTTSRÖRELSEN WSPU GRUNDAS

1903

Suffragettrörelsen växte under den edvardianska tiden i Storbritannien. 1903 grundade Emmeline Pankhurst Women’s Social and Political Union (WSPU) i Manchester. WSPU var suffragettrörelsens militanta del, som kämpade för kvinnors rösträtt.

Sedan år 1880 kunde engelska kvinnor rösta i lokala val i skolstyrelser, men de hade fortfarande inte uppnått politisk jämlikhet. WSPU blev frustrerade på både de liberala och konservativa partierna som bara skickade frågan fram och tillbaka mellan sig.

Detta ledde till att gruppen blev alltmer våldsam. De organiserade marscher och demonstrationer, de avbröt politiska möten, kedjade fast sig vid räcken utanför parlamentet och slogs med polisen. Deras rykte spred sig, men de flesta hade en negativ syn på dem. Kvinnorna kallades ”suffragetter” och WSPU döpte sin tidning till The Suffragette.

1908 tog Wspu-medlemmarna sina protester till en ny, allvarligare, nivå. De började hälla syra i brevlådor, krossa fönster, förstöra konstverk på National Gallery och riva upp golfbanor. Under Epsom Derby år 1913 ställde sig Emily Davison framför en häst, som ägdes av kung Georg V, på kapplöpningsbanan. Hon gav sitt liv för att uppmärksamma suffragetternas kamp.

Över 1 000 suffragetter, bland annat Emmeline och Christabel Pankhurst, fängslades mellan 1908 och 1914. När de greps drog de till sig mer uppmärksamhet genom att hungerstrejka. År 1913 godkände den brittiska regeringen en lag som lät fängelseledningen släppa sjuka och svaga kvinnor och sedan gripa dem igen så snart de återhämtat sig. Lagen började snart kallas katt och råtta-leken, eftersom förloppet nu började påminna om hur en katt leker med sin byte.

År 1914 skiftade WSPU sitt fokus och satsade på att stödja den brittiska krigsinsatsen under första världskriget. WSPU försvann så småningom från rampljuset under kriget och lades ner 1917. År 1918 erkände den brittiska regeringen kvinnornas insats i kriget och gav kvinnor över 30 år rösträtt.

I Sverige fick kvinnor allmän och lika rösträtt 1921.