Nordamerika
När delar av norra Europa hade plundrats vände vikingarna uppmärksamheten västerut.
Den verkliga omfattningen av vikingarnas aktiviteter i Nordamerika är omdebatterad. Men i vilket fall som helst hör vikingaresorna till sjöhistoriens största bedrifter. Efter att norska vikingar befolkat Island omkring år 870 stod Grönland på tur härnäst. Koloniseringen av Grönland inleddes på 980-talet av den beryktade Erik den Röde. Atlantens sjögång var mycket tuffare än något vikingarna tidigare stött på på Nordsjön. För att vara rustade för dessa svåra förhållanden använde sig de nordliga sjöfararna av ett fartyg som kallas knarr. Knarren var större än det traditionella långskeppet, kunde ta mycket större last och var extremt sjödugligt. Det var ett fartyg som kunde klara Atlantens vågor i vilken sjögång som helst och med knarren kunde vikingarna färdas längre avstånd än tidigare. År 1150 hade 72 000 nordmän bosatt sig på Island och 5 000 på Grönland.
Äventyren fortsatte och år 985 siktade de första vikingarna Nordamerikas kust då islänningen Bjarni Herjólfsson hade kommit ur kurs på sin väg mot Grönland. Historierna om det nya landet de hade sett på avstånd spred sig och gjorde att fler fick lust att ta sig dit. Någon gång runt år 1000 var Leif Eriksson, son till Erik den Röde, den förste vikingen att sätta sin fot i det outforskade landet. Kanske hade han sänts ut av norske kungen Olav I för att sprida kristendomen (Olav var en av de första kristna vikingakungarna och känd för sin iver att vilja sprida den nya läran). Hur som helst var det i trakterna av nuvarande Gulf of Saint Lawrence som Eriksson landsteg på tre olika ställen. Han gav dem i tur och ordning namnen Helluland (land med flata stenar), Markland (land med träd och skog) och Vinland (land med ”vines”, eller klätterväxter, och värme). Idag kallas dessa platser Baffin Island, Labradorkusten och Newfoundland.
Efter denna inledande upptäckt fortsatte resorna västerut. Den mest omfattande företogs av Thorfinn Karlesfni som tänkte bosätta sig i det nya landet för gott. Han ledde en stor expedition som medförde fler än hundra män och kvinnor, boskap, vapen och verktyg. Under pågående vandring födde hans fru ett barn som skulle bli det första att födas i den Nya världen. Allteftersom fler vikingar anslöt sig blev det oundvikligt att de förr eller senare skulle komma i kontakt med ursprungsbefolkningen. De sjöfarande männen och kvinnorna från norr kallade dem för Skraelingjar och bedrev handel med dem, bland annat bytte de till sig varma pälsar. Skraelingjar var en tidig järnålderskultur som kan ha varit förfäder till våra dagars inuiter. Genom vikingarna kom de för första gången i kontakt med konsten att smida järn och tillverka verktyg och vapen av metall.
Vikingarnas hus hade väggar byggda av grästorvor och tak av timmer. De största husen fanns i L’Anse aux Meadows på Vinlands norra udde. Här bodde ungefär 75 människor och platsen antas ha varit ett basläger där man reparerade fartyg. Efter ett par år av kolonisering började Skraelingjar uppfatta vikingarna som ett hot och oroligheter bröt ut. Våldsamheterna gjorde att det inte längre var lönsamt för vikingarna att bedriva handel med urbefolkningen. Vikingarna på Grönland kunde inte utrusta expeditioner där männens liv gick förlorade. Grönland var en relativt nyetablerad bosättning vid den här tiden och förhållandena medgav inte att man skickade fler expeditioner västerut. Det blev svårare och svårare att få stöd hos vikingakolonin för ytterligare resor till Amerika.
Att vikingarna på längre sikt misslyckades med att kolonisera Nordamerika berodde på en kombination av naturliga förhållanden, motstånd från lokalbefolkningen och begränsningar för sjöfarten under tidig medeltid. Avståndet från Grönland till Vinland är ungefär 350 mil vilket är en bra bit. Det fanns inga möjligheter att ha med sig tillräckligt mycket manskap för att kunna övervinna ursprungsbefolkningen och sprida sina bosättningar. Även om vikingarna upptäckte Amerika 500 år före Columbus kunde de inte etablera en tillräckligt livskraftig koloni för att ta över Nya världen.