BUGSYS INBLANDNING
SIEGEL HADE SKULDER UPP ÖVER ÖRONEN, MEN VEM VAR DET HAN VAR SKYLDIG PENGAR?
gigantiska kasinoprojektet Las Vegas etablerat av någon gangster. Ändå måste Las Vegas senare berömmelse vara en biprodukt av denna fruktade gangsterns insats – och hans brutala bortgång från den här världen. Vi pratar självfallet om Benjamin Siegel alias ”Bugsy” och hans plan om att skapa världens lyxigaste byggnadskomplex – The Flamingo.
Benjamin Siegel passade perfekt in i rollen som gangstern som hade Las Vegas i sitt grepp. Han borde ha alla förutsättningar att lyckas: bra utseende, blå ögon, snyggt klädd, karismatisk och – tro det eller ej – en sympatisk man. Han var på god väg att bli en ikon inom popkulturen.
I New York hade han varit en av grundarna till den mest dynamiska kriminella organisation världen skådat. Han var en betrodd och beundrad vän av förbrytarvärldens blivande härskare, bland annat Meyer Lansky, Louis ”Lepke” Buchalter, Frank Costello och Charles ”Lucky” Luciano. Han var sina vänners vän och en uppskattad äkta man och far. På västkusten skaffade sig Bugsy vänner, och väninnor, självklart från gräddhyllan, filmstjärnor, politiker – och en svans av vackra kvinnor.
Men Siegels var även känd för sitt, milt uttryckt, häftiga temperament. Han var en av väldigt få gangsterbossar som inte drog sig för att utöva extremt våld med sina egna händer. Sammantaget gjorde dessa egenskaper att Bugsy var en komplex figur som inte ens Hollywood kunde ha skapat under en bra dag. Las Vegas hade sin galjonsfigur, men Bugsy fick aldrig tillfälle att njuta av rollen.
Hurra för Hollywood
Den egentliga orsaken till att Siegel ville investera i en kasinorörelse handlade om hans önskan att på sikt bli en laglydig affärsman. Han älskade rampljuset, men inte på det sätt som polisen och pressen framställde honom. Många menar att Siegel skulle ha blivit skådespelare, precis som sin gamle vän George Raft. Situationen krävde dock att Bugsy skaffade sig ett mer handfast jobb för att säkra framtiden.
1931 var National Crime Syndicate, som organisationen döptes till, praktiskt taget klar att köras i gång. Siegel hade varit involverad i flera viktiga händelser under planeringsfasen, bland annat mord på en hög profil. När förbudstiden tog slut och Syndikatet såg sig om efter nya illegala verksamheter att satsa på var det väststaterna i USA de ansåg vara mogna och lämpliga att börja med. Bossarna avgjorde att Kalifornien behövde en smula organisering, så i mitten av 30-talet flyttade Siegel till Los Angeles. Hans tanke var att ta över och konsolidera den oerhört lönsamma, men illegala wire service-kontakten mellan travbanor och spelbolag, men det slutade inte där.
Andra intressanta affärsområden för de kriminella gängen var att gå in i legala gamblingverksamheter, sedvanlig utpressning och kontroll över knarkhandeln. Opiumrutter från Fjärran Östern var etablerade sedan länge, men i många fall var inte den avlidnes narkotikabossen Arnold ”The Brain” Rothsteins undersåtar att lita på eller tillgängliga.
Mexiko blev nästa steg på vägen för att organisera effektiva smuggelvägar för opium. Siegel var nyckelperson i etableringen och hade uppsikten över ny mexikanskkalifornisk narkotika-”pipeline”. Någon kallade hans undergäng ”The Million Dollar Ring”. Narkotika, gambling, wire service-verksamheten – och de flesta andra tänkbara synder, stora som små … Syndikatet kunde redan känna lukten av pengar. Benjamin ”Bugsy” Siegel hade under perioden 1929–1935 en nettoinkomst på över 300 000 dollar årligen, och 1933 drog han in en miljon. Men pengarna försvann fort. Siegel hade provat på lagliga investeringar, nämligen aktiemarknaden. 1936 hade han slagit sig ned i Kalifornien där han drömde om en laglydig tillvaro. Den eleganta gangstern sa en gång att ”om jag hade behållit den miljonen, hade jag kunnat komma bort från kriminaliteten.