DIF:S NYA PRO­JEKT

”SKA BYG­GA ETT DJUR­GÅR­DEN FÖR FRAM­TI­DEN”

Hockeybibeln - - KRÖNIKA - Jo­han Lin­der­stam

Det är rent fa­sci­ne­ran­de hur fort tren­der kan vän­da och käns­lor få nytt liv. Vå­ren 2013 lom­ma­de trots allt Djur­går­dens spe­la­re ut i Ho­vets in­nan­dö­men ef­ter 3– 5 mot Öre­bro i play off-se­ri­ens sista match och mis­sa­de där­med chan­sen att nå kval­se­ri­en, och där och då var det sam­ti­digt en hi­sto­risk epok som gick i gra­ven. Ru­ti­ne­ra­de fan­bä­ra­re som Christi­an ”Fim­pen” Eklund, Jim­mie Öl­ve­stad och Kristo­fer Ottosson tac­ka­de för sig ef­ter att till­sam­mans ha gjort över 2 000 mat­cher för klub­ben och om ­iden­ti­tet sit­ter i bå­de blod och väg­gar så tap­pa­de Djur­går­den en del av sin just där.

Men drygt två år se­na­re är man på god väg att skaf­fa sig en ny och det är ett fak­tum som blir up­pen­bart när man be­sö­ker en ­för­sä­songs­trä­ning med la­get och kän­ner hur pul­sen vi­bre­rar – av ung­dom. Där finns för­vis­so pro­fi­ler som Mi­kael Tellqvist och fix­stjär­nor som Pa­trick Tho­re­sen, men där finns fram­för allt det över­flöd av ­yng­ling­ar som ska ta Djur­går­den in i fram­ti­den. I ­da­gens Dif-trupp är över tju­go spe­la­re föd­da på 1990-ta­let och en hårt ar­be­tan­de 25-åring som Hen­rik Eriks­son kan med ett stort skratt ba­ra kallt kon­sta­te­ra att han plöts­ligt kän­ner sig gam­mal.

– Vi har ett otro­ligt ungt lag som kryd­dats med en hel del er­fa­ren­het och det är väl­digt spän­nan­de att få va­ra en del av det. Det känns som att vi har al­la för­ut­sätt­ning­ar som krävs, sä­ger han.

”Är ett stort he­dersupp­drag”

– Då var det rik­tigt oro­ligt. Oro­ligt när en mas­sa oli­ka tjäns­ter i klub­ben tving­a­des sä­gas upp, oro­ligt i la­get med vil­ka spe­la­re som skul­le få bli

kvar, oro­ligt i största all­män­het. Men på nå­got sätt har al­la slu­tit sig sam­man och vi har fak­tiskt kom­mit stärk­ta ur det i dag. Nu ­an­das vi mor­gon­luft!

Hen­rik Eriks­son sym­bo­li­se­rar sam­ti­digt själv den för­änd­ring som Djur­går­den just nu är in­ne i.

Se­dan Jo­a­kim Eriks­son hängt upp ­skrid­skor­na på hyl­lan i vå­ras fick Hen­rik Eriks­son ta över kap­ten­ska­pet och det är med histo­ri­en som fa­cit en gans­ka an­märk­nings­värd ut­näm­ning. Djur­går­dens för­re kap­ten föd­des 1976, Tim­my Pet­ters­son som ha­de C:et på brös­tet in­nan det 1977 och den nu­va­ran­de central­fi­gu­ren såg allt­så lju­set i Väs­ter­ha­ninge så sent som 1990. Vid sin si­da, som as­si­ste­ran­de kap­te­ner, har han dess­utom de bå­da 24-åring­ar­na ­Alex­an­der Fäll­ström och Markus Ljungh.

– Det är ett väl­digt stort he­dersupp­drag som jag är be­redd att ta på ab­so­lut största allvar. Jag har va­rit kap­ten un­der pojklagså­ren och un­der ju­ni­or­ti­den, och trivs med an­sva­ret.

– Det är spe­ci­ellt, men han har så pass bra käns­la för vad som är jobb och vad som är kom­pis­re­la­te­rat. Han har ett väl­digt bra spel­sin­ne och full för­stå­el­se för oli­ka ­si­tu­a­tio­ner.

”För­yng­rat de er­far­na”

Det är på al­la sätt väl­digt spe­ci­ellt för ­Jo­a­kim Eriks­son ock­så. Den öd­mju­ke och prat­gla­de 39-åring­en är på al­la sätt djupt del­ak­tig i Djur­går­dens för­vand­ling i sin nya roll som sport­chef, ett an­svars­om­rå­de han de­lar med Tho­mas Jo­hans­son. Så i stäl­let för att va­ra en av se­ri­ens älds­ta spe­la­re är Eriks­son nu en av de många unga och ­spän­nan­de le­da­re som ta­git sig in i SHL på se­na­re år och han har re­dan satt sin prä­gel på bå­de spelar­trup­pen och klub­bens ­fram­tids­vi­sio­ner. Han för­kla­rar: – Skill­na­den nu mot ti­di­ga­re år är att vi har för­yng­rat de er­far­na spe­lar­na med ett an­tal år. Jag och Mic­ke Holmqvist, som ­ock­så la­de av nu, var bå­da 35 plus, men nu är de äld­re och mer ru­ti­ne­ra­de spe­lar­na mer i den ål­der där de ­fort­fa­ran­de pe­a­kar. Vi har haft många unga spe­la­re ett par år, där skil­jer vi oss in­te så myc­ket, men de som le­der la­get och som står

Det nya Djur­går­den? Det unga ­Djur­går­den.

Fle­ra ru­ti­ne­ra­de pro­fi­ler har ­läm­nat klub­ben de se­nas­te åren och nu kän­ner sig plöts­ligt en kil­le som Hen­rik Eriks­son gam­mal. Och då är han allt­så 25 år. – För­ra året var ett över­lev­nads­år, men nu ska vi byg­ga ett Djur­går­den för fram­ti­den, sä­ger klub­bens nye lag­kap­ten.

för er­fa­ren­het och ru­tin är 30 till 33 i dag. De är kanske på sen­som­ma­ren av si­na kar­riä­rer, in­te på hös­ten el­ler vin­tern som ti­di­ga­re, och det ger oss en klart ­bätt­re ål­ders­ke­mi.

”Al­la tit­tar på Skel­l­ef­teå”

Jo­a­kim Eriks­son har ena ögat på en av Djur­går­dens ju­ni­or­mat­cher me­dan vi ­pra­tar och det är på ing­et sätt en ­för­vå­nan­de sys­sel­sätt­ning med tan­ke på hans nya jobb. Fle­ra spe­la­re ur de eg­na le­den har de ­se­nas­te åren ta­git kli­vet in i Djur­går­dens ­atrupp och man mås­te näs­tan ny­pa sig ­li­te sur­re­a­lis­tiskt i ar­men när man ser en sån som Adam Ol­las Mattsson, som kom till klub­ben från Värm­dö som 14-åring. Å ena si­dan stor som en la­du­gårds­vägg och med en fy­sik vär­dig en de­fen­si­ve end i ­ame­ri­kansk fot­boll, men å and­ra si­dan en poj­ke som nyss fyll­de 19 år och som ­verk­li­gen ser li­ka ung ut som han fak­tiskt är.

Och då är det värt att tilläg­ga att han, ­lik­som li­ka unge Andre­as Englund, re­dan hun­nit läg­ga en hel SHL-sä­song till hand­ling­ar­na. Nå­got som ta­lar för än stör­re ta­lang­mäs­si­ga kliv nu, men Jo­a­kim Eriks­son pro­te­ste­rar lätt och fli­kar in att en jämn kur­va upp­åt bå­de är svår att be­stäl­la och sty­ra över.

– Ut­veck­ling i hoc­key är som ak­ti­e­mark­na­den. Den går upp­åt över 30 år, men det är ald­rig en spikrak väg upp­åt. Det är mer som ett böl­jan­de hav och det är sam­ma med unga spe­la­re. I läng­den går de upp­åt, men ibland tap­par de och trä­nar ner sig, men ­se­dan får de en skjuts upp­åt och tar då ­än­nu stör­re kliv. Men vi har så många spe­la­re som är väl­digt ti­digt i kar­riä­ren och det är svårt att få al­la att ut­veck­las i sam­ma takt. Där har vi en stor ut­ma­ning, sä­ger han.

Det var in­te li­ka mun­tert ba­ra för ett par år se­dan.

Hur är det att plöts­ligt ha din gam­la kap­ten som ny sport­chef?

Det känns som att Djur­går­den va­rit i gans­ka stor för­änd­ring un­der ett par år. Vil­ken klubb vill ni va­ra och vil­ken hoc­key vill ni spe­la?

– Jag och Tho­mas (Jo­hans­son) har till­sam­mans satt en vi­sion om Djur­går­den som för­e­ning och det vi har fo­ku­se­rat myc­ket på är spel­vi­sio­nen, där be­fin­ner vi oss myc­ket just nu. Hur vi vill för­änd­ra hur vi spe­lar. Det är inga hem­lig­he­ter. Som ­al­la lag vill vi i stör­re mån ha puc­ken än vad vi ja­gar puc­ken och det in­ne­bär en mas­sa ­de­tal­jer som vi ut­vär­de­rar. Men i sto­ra drag hand­lar det om att ha puc­ken mer än

mot­stån­da­ren och det är en spel­fi­lo­so­fi som även ska ge­nom­sy­ra vå­ra ju­ni­or­lag.

Det lå­ter in­te som en quick-fix.

– Det är en stor om­struk­tu­re­ring, men det har ock­så bli­vit li­te ur­vatt­nat här de ­se­nas­te tio åren. Så vi har ta­git tag i vad som ska ­gäl­la och vad det ska in­ne­bä­ra och det är jät­te­kul och jät­te­spän­nan­de, men det är ing­et ar­be­te som blir fär­digt un­der en höst. Det kom­mer att ta tid, men det är jäk­ligt kul och ut­ma­nan­de att få va­ra med här i in­led­nings­fa­sen.

Skel­l­ef­teå har haft en lik­nan­de ­spel­mäs­sig röd tråd ge­nom he­la sin ­or­ga­ni­sa­tion ett läng­re tag som gjort dem väl­digt fram­gångs­ri­ka. Har ni ta­git in­tryck där?

– Jag tror att al­la lag tit­tar på Skel­l­ef­teå. De är riks­le­dan­de och vi mås­te ta oss för­bi dem om vi vill bli bäst. Man ja­gar all­tid den bäs­te. Så vi tar ef­ter vis­sa sa­ker där, men ­and­ra sa­ker ska vi gö­ra an­norlun­da.

En dröm att flyt­ta ”hem”

Jo­a­kim Eriks­son vill dock ogär­na ­dis­se­ke­ra de­tal­jer­na här, men bå­de han och Djur­går­dens nya lag­kap­ten är in­ne på ­sam­ma lin­je när det kom­mer till vad som fak­tiskt kan gö­ra klub­ben till en bubb­la­re re­dan nu. Öd­mjuk­het, er­fa­ren­het, ­har­mo­ni och vas­sa spets­spe­la­re som de bå­da ­ny­för­vär­ven To­mi Sal­li­nen, 26, och Pa­trick Tho­re­sen, 31, som nu åter­vänt till ­Stock­holm och Djur­går­den ef­ter nio ­sä­song­er i Nor­da­me­ri­ka, Schweiz och ­Ryss­land.

Bå­da är för­stås re­na klass­for­wards – och bå­da är i en bra ål­der.

– För­ra sä­song­en var den förs­ta i SHL för många av oss, men vi lyc­ka­des växa in i ko­sty­men och höll oss kvar. Och nu ­kom­mer vi att bli än­nu bätt­re. Vi har ett ungt, men än­då er­fa­ret, lag med många spe­la­re som har ar­be­tat till­sam­mans länge och så kan vi kryd­da det med Tho­re­sen, Sal­li­nen, Tellqvist, Sö­ren­sen... Det är en rik­tigt bra mix. Och Tho­re­sen verk­li­gen ly­ser det pon­dus om! Han är be­redd att gö­ra job­bet var­je dag, så det är en ka­non­kil­le som vi har fått in i grup­pen, ­sä­ger Hen­rik Eriks­son.

Det tycks onek­li­gen va­ra det. Norr­man­nen har gjort över hund­ra mat­cher i NHL och ­un­der de sex se­nas­te sä­song­er­na, som till­bring­ats i KHL, har det bli­vit fe­no­me­na­la 282 poäng på 292 mat­cher från Pa­trick Tho­re­sens klub­ba och det gör ho­nom till den fem­te bäs­ta ­po­äng­gö­ra­ren i li­gans histo­ria (en­dast sla­gen av Sergej ­Mo­zi­a­kin, Alek­sandr Ra­du­lov, Da­nis Za­ripov och Alek­sej ­Mo­ro­zov). Dess­utom har han ­vun­nit Ga­ga­rin Cup två gång­er – 2011 med Sala­vat Ju­la­jev Ufa och 2015 med SKA St Pe­ters­burg – och 31-åring­en ha­de up­pen­bar­li­gen al­la möj­lig­he­ter i värl­den att stan­na kvar i Ryss­land och fort­sät­ta stap­la stå­lar­na på hög, men i stäl­let be­slu­ta­de Tho­re­sen re­dan ti­digt i vå­ras, av fa­mil­jeskäl, att läm­na Ryss­land för an­ting­en ­Sve­ri­ge el­ler Schweiz.

Och ja, till slut föll allt­så va­let på en åter­komst till klub­ben där kar­riä­ren en gång tog fart på allvar och det i en ål­der där han fort­fa­ran­de har väl­digt myc­ket kvar att ge. Själv för­kla­rar Tho­re­sen sitt be­slut att flyt­ta ”hem” så här:

– För mig och min fa­milj är det en dröm. Vi äls­kar Stock­holm och jag kän­ner att Djur­går­den gav mig chan­sen för tio år ­se­dan, att de vil­le sat­sa på mig. Nu vill jag ge nå­got till­ba­ka och hjäl­pa klub­ben att bli vad den en gång var – ett lag i top­pen.

Bli­vit öd­mju­ka se­dan raset

Ord som gi­vet­vis är po­e­si för nå­gon med Jo­a­kim Eriks­sons ar­bets­be­skriv­ning.

– Pa­trick är al­la sport­che­fers vå­ta dröm. Han kom­mer hit för att han vill ge nå­got till­ba­ka. Det hand­lar in­te om hur myc­ket peng­ar man ska ha, ut­an om att dri­va ­klub­ben fram­åt, sä­ger 39-åring­en.

Tho­re­sen är ba­ra 31 och har fle­ra ka­non­sä­song­er i KHL bakom sig. Hur fick ni egent­li­gen hit ho­nom re­dan nu?

– Han har en väl­digt fin upp­fatt­ning om Djur­går­den ef­ter de förs­ta åren av hans ­kar­riär och vil­le ha ett mil­jö­om­byte. Ge ­till­ba­ka. Vi har från vår ­si­da för­sökt att ­ska­pa en så bra triv­sel som ­möj­ligt, det är nå­got vi kan er­bju­da, och det var en fan­tas­tisk taj­ming på he­la lä­get just nu.

Det sväng­er, som sagt, för det ha­de in­te va­rit li­ka bra taj­ming för ba­ra nå­got år ­se­dan. För drygt tre år se­dan åk­te Djur­går­den ur SHL, för två år se­dan miss­lyc­ka­des man med att kva­la sig till­ba­ka, men för li­te mer än ett år se­dan gick man upp och ef­ter att i vå­ras ha hål­lit sig kvar, med ­mar­gi­nal, flö­dar nu i stäl­let op­ti­mis­men. Eko­no­min är un­der kon­troll, den nya ­or­ga­ni­sa­tio­nen har satt sig ef­ter någ­ra ­sä­song­ers ka­os och fram­ti­den känns plöts­ligt väl­digt ljus.

Kap­ten Hen­rik Eriks­son, som sut­tit kvar i Dif-ka­ru­sel­len från den dyst­ra om­star­ten i Hoc­key­all­svens­kan till fram­tids­tron som präg­lar klub­ben i dag, kan ba­ra hum­ma in­stäm­man­de.

– Ja, det här är en för­e­ning som va­rit på bot­ten och som där­ef­ter bli­vit öd­mjuk och öp­pen­sin­nad. Det känns som att det i dag finns en plan B om allt skul­le gå åt pip­sväng­en och den pla­nen sak­na­des ­ti­di­ga­re. ­Förs­ta året i All­svens­kan var det myc­ket konst­gjord and­ning och vi fick ­le­va i en verk­lig­het som man in­te trod­de var möj­lig, men i för­läng­ning­en har det ba­ra ­va­rit till stor nytta för oss som klubb att ha gått ige­nom det här. Vi har lärt oss, sä­ger han.

”Ett in­spi­re­ran­de lä­ge”

Det är en gans­ka sti­mu­le­ran­de båt att sit­ta i just nu, va?

– Verk­li­gen! För­ra året var ett rent över­lev­nads­år, men vi lyc­ka­des hål­la oss kvar. Nu är i stäl­let mål­sätt­ning­en att vi ska ­byg­ga ett Djur­går­den för fram­ti­den. Ett lag som är med och täv­lar.

Han som bå­de snur­rar ce­ment­blan­da­ren och hål­ler i ham­ma­re och spik an­das ­sam­ma op­ti­mism även han, spe­ci­ellt med tan­ke på hur re­no­ve­ring­en gått hit­tills:

– Vi har ad­de­rat skick­lig­het på många ­po­si­tio­ner och är ett bätt­re lag nu än för­ra året. Vi är in­te kom­plet­ta på nå­got sätt, men vi har en spän­nan­de, ung och ut­veck­lings­bar trupp med en hel del klass. Det är ett ­in­spi­re­ran­de lä­ge att be­fin­na sig i, sä­ger Jo­a­kim Eriks­son.

Du åter­vän­de själv till Djur­går­den för två år se­dan, strax ef­ter att man miss­lyc­kats un­der sin förs­ta sä­song i All­svens­kan. Vil­ken skul­le du sä­ga är den tydligaste skill­na­den mel­lan nu och då?

Den unge sport­che­fen fun­de­rar ett kort ögonblick, se­dan sä­ger han:

– För att ge en bild­lig för­kla­ring… Då ha­de Djur­går­den kra­schlan­dat i le­jon­gro­pen, men nu har vi krav­lat oss upp ur den och bör­jat tit­ta vart vi ska springa. Nu gäl­ler det ba­ra att springa åt rätt håll och in­te fel.

Fo­to: PE­TER WIXTRÖM

Hen­rik Eriks­son är den 25-åri­ge­kap­te­nen som kän­ner sig gam­mal i en trupp som

ge­nom­gått en re­jäl ­för­yng­ring.

Fo­to: PE­TER WIXTRÖM

DÅ KAP­TEN – NU SPORT­CHEF Jo­a­kim Eriks­son häng­de skrid­skor­na på hyl­lan i vå­ras och läm­na­de över kap­tens­ska­pet till Hen­rik Eriks­son för att i stäl­let bli sport­chef. I sin nya roll har han på­bör­jat en för­yng­ring av trup­pen och även fått in stjär­nan Pa­trick Tho­re­sen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.