ÄR HÖG TID ATT ­VI­SA VIL­KA SOM BESTÄMMER

LEIF­BY: Han­den på hjär­tat, vad vill du att svensk hoc­key ska va­ra?

Hockeybibeln - - TRADITIONENSMAKT - Mar­cusLeif­by mar­cus.leif­by@af­ton­bla­det.se

Alm­tu­na en grå­kall ons­dags­kväll i no­vem­ber, Pan­tern på Ho­vet en f­re­dag, Tro­ja bor­ta i mel­lan­da­gar­na.

Hoc­key­all­svens­kan är san­ner­li­gen ing­en plats för lät­ting­ar, ynk­ryg­gar el­ler B2B-folk men det är så den ser ut – skär­nings­punk­ten mel­lan dröm­men och sli­tet.

I vin­ter vill jag att ni går ut och vi­sar hur myc­ket den be­ty­der för er. Hös­ten är in­te en års­tid, det är en hög­tid. Änt­li­gen får vi gå in­om­hus och hö­ra det för­vän­tans­ful­la sor­let som all­tid fort­plan­tar sig när is­ma­ski­nen läm­nat isen.

Ned­släckt hall, ol­jig is, dof­ten av sön­der­kokt varm­korv.

Par­ke­ra på en grus­plan, stå­plats, Spring­s­te­ens ”Glo­ry days”. Gyl­le­ne da­gar. Gna­gan­de oro. När svensk hoc­key slår upp por­tar­na sä­song­en 2017/2018 gör den det med ett nytt luk­ra­tivt tv-av­tal på väg in.

När det slår ut i full blom kom­mer SHL-la­gen att kam­ma in mång­mil­jon­be­lopp var­je sä­song i sex år fram­åt, sam­ti­digt får de all­svens­ka klub­bar­na hål­la till go­do med en spottsty­ver.

SHL-klub­bar­na kan räk­na med 42–48 mil­jo­ner kro­nor år­li­gen, de hockeyallsvenska la­gen 1,8–2,3 mil­jo­ner kro­nor.

Ofant­li­ga sum­mor, enor­ma skill­na­der.

Knä­hun­dar­na går in­te att li­ta på

En del rös­ter i Hoc­keys­ve­ri­ge är ostyc­kat ­po­si­ti­va till det nya av­ta­let, de hyl­lar uni­sont män­nen som för­hand­lat fram det.

Här finns det min­sann ingen­ting att ­be­kym­ra sig över, al­la som stäl­ler frå­gor och är kluv­na är ba­ra gnäl­li­ga el­ler miss­unn­sam­ma.

De här per­so­ner­na är väl­digt lät­ta att iden­ti­fi­e­ra. An­ting­en har de som jobb att be­va­ka SHL el­ler en spe­ci­fik SHL-klubb, men på vägen har de för­lo­rat all in­tegri­tet och bli­vit en del av ­li­gan el­ler klub­ben. Sam­ma per­so­ner kan o­ck­så tjä­na SHL el­ler de­ras sam­ar­bets­part­ners, ­vil­ket be­ty­der att de di­rekt el­ler in­di­rekt ock­så a­vlö­nas av sam­ma fi­gu­rer som de är så im­po­ne­ra­de av, och des­sa knä­hun­dar går för­stås i­nte att li­ta på. Så, vad in­ne­bär det nya tv-av­ta­let? Ing­en vet sä­kert hur det kom­mer att ­på­ver­ka svensk hoc­key, som vi kän­ner den, och det är för­stås be­fo­gat att stäl­la sig vis­sa frå­gor.

Vad vill vi att svensk hoc­key ska va­ra och be­ty­da? Och för vil­ka?

Ett ar­gu­ment som knä­hun­dar­na of­ta åter­kom­mer till är det fak­tum att hockeyallsvenska lag of­ta lyc­kas ta sig he­la vägen till SHL och att se­rie- och kval­sy­ste­mets vi­ta­li­tet där­med är en ic­ke-frå­ga.

Men det in­tres­san­ta är in­te hur det var 2009 el­ler 2012, ut­an hur det kom­mer att se ut 2019 och 2022, när de eko­no­mis­ka skill­na­der­na är som störst.

Vi läg­ger fak­ta på bor­det så ser vi hur det känns:

SHL-klub­bar­na kom­mer att få 20 gång­er mer i ka­pi­tal­till­skott från och med 2018 jäm­fört med klub­bar­na i Hoc­key­all­svens­kan.

SHL-klub­bar­na har ”sam­ar­be­ten” med hockeyallsvenska klub­bar där spe­la­re skic­kas fram och till­ba­ka i ett far­mar­lags­lik­nan­de upp­lägg och ni kan ju själ­va gis­sa vem som har ­sista or­det i av­ta­len.

SHL-klub­bar­na ska se­nast 2022 kun­na r­edo­vi­sa ett eget ka­pi­tal på tio mil­jo­ner kro­nor sam­ti­digt som de hockeyallsvenska klub­bar­na, som re­dan har pro­blem att få eko­no­min att gå ihop, ska ha fy­ra mil­jo­ner på ban­ken. An­nars ry­ker li­cen­sen. En un­der­dog som lyc­kas snirk­la sig fram till en bäst-av-sju mot ett ut­vi­lat SHL-lag med ko­los­sal spelar­bud­get har, om de vin­ner det mö­tet, ett sex­mil­jo­ners­hål att täp­pa till.

För­u­tom krav på eget ka­pi­tal finns det yt­ter­li­ga­re pa­ra­gra­fer som mås­te upp­fyl­las för att få kom­ma in i SHL-fa­mil­jen, där are­nakra­vet (5 000 plat­ser varav 3 500 ska va­ra sitt­ba­ra) är en stö­tes­ten för en ma­jo­ri­tet av klub­bar­na i Hoc­key­all­svens­kan.

SHL-klub­bar­na kan i prin­cip ploc­ka vil­ka fär­dig­ut­bil­da­de spe­la­re de vill i se­ri­er­na n­edan­för ut­an att be­ta­la an­nat än små­grus.

Det finns en SHL-skiss (än­nu in­te av­slö­jad) som byg­ger på att kval­sy­ste­met ska gö­ras om så att en­dast ett SHL-lag ska be­hö­va kva­la för att hål­la sig kvar. Klub­bar­na i Hoc­key­all­svens­kan tyc­ker för­stås att det är en vär­de­lös för­änd­ring – så den kom­mer med störs­ta san­no­lik­het att klub­bas ige­nom.

Skrik så in i hel­ve­te

Så, han­den på hjär­tat. Tror ni att föl­jan­de för­änd­ring­ar och för­ord­ning­ar kom­mer att gö­ra det lät­ta­re för lag i Hoc­key­all­svens­kan att avan­ce­ra i se­ri­e­sy­ste­met?

Är det helt obe­fo­gat att kän­na oro över att öka­de klyf­tor kan få en ne­ga­tiv in­ver­kan på s­er­i­er­nas liv­lig­het, det som va­rit ett grund­fun­da­ment och myc­ket av ner­ven i svensk ­ishoc­key i 70–80 år nu?

Om sva­ret är nej, om någon­ting känns fel, finns det ba­ra en sak att gö­ra.

Pra­ta ihop er, läs på, mo­bi­li­se­ra, säg upp era dy­ra tv-abon­ne­mang, lös en stå­plats­bil­jett, gå på med­lemsmö­ten, sy ban­de­rol­ler, le­ta upp den där tv-mik­ro­fo­nen som tar upp are­naljud och skrik så in i hel­ve­te.

De som be­slu­tar sä­ger att SHL ald­rig ska bli en stängd li­ga, sam­ti­digt gör de allt som står i de­ras makt för att den ska va­ra stängd.

De som bestämmer är så räd­da att för­lo­ra en po­si­tion, ett pri­vi­le­gi­um, en för­hands­rätt att de in­te läng­re vill el­ler vå­gar spe­la om det på nå­gorlun­da li­ka vill­kor.

Pa­ra­gra­fer är mer cen­tra­la än ­puc­kar, var­ma gra­tis­buffé­er

­vik­ti­ga­re än he­ta kval­spel.

Hös­ten är här, hög­ti­den är kom­men, det är dags att gå på ­ishoc­key igen och det är hög tid att vi­sa ­vil­ka som bestämmer över den.

Ut och lev li­te jä­vel, nu.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.