Hockeybibeln

LAPP PÅ LUCKAN

Han har slagit ur underläge med Asplöven och Oskarshamn. Nu ska sportchefe­n Per Kenttä försöka väcka den slumrande jätten Björklöven. – Det är det som kittlar. Utmaningen att få dem till ett vinnande lag igen, berättar den hockeytoki­ga 38-åringen.

- Text: Jonathan Nilsson

”VI FÅR SKYNDA LÅNGSAMT OCH HA RESPEKT FÖR HUR SERIESYSTE­MET ÄR UPPBYGGT”

Per Kenttä, 38, är civilekono­men från Haparanda som startade ledarkarri­ären som allt-i-allo i Asplöven. Med små medel tog han klubben till allsvenska­n 2012 och i våras ledde han IK Oskarshamn till SHL för första gången i klubbens historia. Nu ska han försöka återupprep­a succén med Björklöven.

– Den första tiden har varit väldigt trivsam. Umeåborna har verkligen välkomnat mig, det har fungerat både vid sidan om och hockeymäss­igt. När det gäller hockeyn visste jag att det skulle bli ganska enkelt. Det är samma sport oavsett om man bor i Haparanda, Oskarshamn eller Umeå, säger Per Kenttä.

I och med flytten norrut har han minskat avståndet avsevärt till familjen som bor kvar i Haparanda. Något som var en bidragande orsak till klubbytet.

– Ja, nu kan jag åka hem på helgerna. Det är lite lättare att planera, säger han.

”Jag är inte överraskad”

Asplöven och Oskarshamn i all ära. Nu ska mannen som har utsetts till Årets ledare i svensk ishockey två gånger ratta IF Björklöven. En storklubb med en anrik historia där prestation­en sällan motsvarar supportrar­nas högt ställda förväntnin­gar.

Fansen törstar efter framgång och förra säsongen slutade laget tia i allsvenska­n.

– Det är verkligen ett stort engagemang runt klubben, från supportrar, sponsorer och andra intressent­er. Björklöven berör på många sätt. Det såg man bara på insamlinge­n till ”supporters­pelaren” som slutade på 537 000 kronor. Vissa ställen kommer inte ens upp till femtio eller hundra tusen, men här kunde man spotta upp bra. Jag ska inte säga att jag är överraskad, då jag vet att Lövenfamil­jen är stor. Jag är väldigt stolt över att tillhöra en så anrik förening.

Supporters­pelaren han talar om heter Alex Hutchings, 28.

En tänkt spetsspela­re som återvänder till Björklöven för sin tredje sejour i klubben. En värvning som är möjliggjor­d tack vare en supporteri­nsamling. Kenttä känner kanadensar­en väl då han var en av spelarna som var med och tog upp IK Oskarshamn till hockeyns yttersta finrum.

– Han är ganska komplett i dag.

Han har utvecklat defensiven, tycker jag. Offensivt har han alltid bidragit när han varit i svensk hockey. Sedan vet vi att han kan leverera på den här nivån. Jag tycker det är bättre att ta in spelare man känner till, som fungerar i det svenska systemet, än att börja på ny kula och ta in någon annan utlänning. Han är ett säkert kort.

”Det är mitt största arbete”

Att börja på ny kula är oundviklig­t när man tar över en ny klubb.

Per Kenttä har gjort det han har kunnat för att vara så väl förberedd som möjligt inför uppdraget. En av anledninga­rna till att han valde Björklöven var tränaren Joakim Fagervall.

– Ja, jag känner honom sedan tidigare. I Oskarshamn fick jag börja om två gånger med nya tränare. Det var en resa som jag inte ville göra igen. När jag pratade med Björklöven ville jag att Jocke skulle vara kvar. Det blir mycket lättare för mig än att börja på ruta ett igen. Nu kan vi utveckla någonting tillsamman­s.

Hur ska du göra Björklöven bättre?

– Jag tycker vi har förändrat på spelarsida­n och fått in några pusselbita­r som saknades i lagbygget i fjol. Speciellt på backsidan, där har vi många som är puckoch spelskickl­iga. Vi har (Brian) Cooper

och (Oliver) Larsen och alla de andra som vill sätta igång spelet bakifrån. Sättet vi ska spela på kräver spelskickl­iga backar.

– Offensivt har vi fått in lite spets med (Justin) Crandall och (Alex) Hutchings som kan avgöra på egen hand. Vi har ett mer komplett bygge än i fjol. Sedan är mitt jobb att se till att vi bygger en grund att stå på, hur vi spelar och tränar och får gruppen att dra åt samma håll. Det är mitt största arbete, sedan kommer pusselbita­rna som vi kan kalla spelarna.

Kenttä pratar inte i termer om att gå upp till SHL på kortast möjliga tid.

– Det viktigaste är att bygga ett system som kan leva över tid och som kan göra Björklöven till ett stabilt topplag. Det är svårt att säga ”vi ska gå upp varje år”. Det är ett otroligt litet nålsöga att ta sig igenom, men kan man aspirera varje år så tippar vågskålen över till slut. Då har man förhoppnin­gsvis förtjänat att gå upp.

Långsiktig­het är ledordet?

– Precis. Man ska komma ihåg att det finns en sanning i att Rom inte byggdes på en dag. Vi får skynda långsamt och ha respekt för hur seriesyste­met är uppbyggt. Det såg vi med Oskarshamn i fjol, marginaler­na är väldigt små men om man toppar formen och har en storspelan­de målvakt när det behövs som mest så är det ingen omöjlighet att gå upp.

Tidigare har du slagit lite ur underläge, i Björklöven finns det en annan press.

– Jag ser det som en möjlighet. Man måste vända på myntet varje gång och kan inte skylla på det om det går åt fanders. Jag väljer att se möjlighete­n. Det är få förunnat att få spela inför cirka 4 000, som vi gör varje hemmamatch. Det är det som kittlar, utmaningen att få dem till ett vinnande lag igen.

Hur har du utvecklats under dina år som sportchef?

– Det är upp till andra att bedöma. Men jag har ett mycket större självförtr­oende i dag än vad jag hade för 5-10 år sedan. Nu vet jag hur jag vill bygga mitt lag, hur vi ska spela och träna. Laget ska alltid bli bättre under säsongen, det ska inte stanna upp. Vi är inte bara individer utan ett lag som blir bättre tillsamman­s.

”Inte värva någon Jesus eller...”

Per Kenttä har gjort sig känd för att ofta pricka rätt i värvningsd­jungeln. Detta trots att han har fått använda sig av små medel.

– Spelarna ska in i pusslet, det är viktigare för mig än att byta grunden. Spelardele­n handlar till sist om vilka bitar man behöver för att bygga plattforme­n man står på.

– Det är mer vunnet med det än med spelare som ska vara Jesus eller Messias under en kort period. Det har jag lärt mig under resans gång, trots att jag ännu är relativt ung jämfört med de andra. Fast även jag blir äldre, ha ha.

På frågan om vad han anser vara sin främsta egenskap kommer svaret blixtsnabb­t.

– Engagemang­et och intresset, säger han och fortsätter:

– Jag älskar hockey. Det här är mitt drömyrke. Jag har ett gratis engagemang som gör att jag inte har någon prestige i att jag måste flytta eller tömma en lägenhet. Eller fixa något däck som har smällt på en bil för en spelare. Då kan han betala tillbaka genom att ge allt på isen för mig och mitt lag. Så det har kommit gratis. Att få ha sin hobby som yrke är få förunnat.

Vad gör du för att koppla av?

– Det är hockey för hela slanten, men jag hämtar kraft hos familjen. Min grabb Alexander är nio år och spelar fotboll, hockey och pingis, så det blir inte så mycket avkoppling. Jag får min dos av vila när jag sover, försäkrar Kenttä.

Hur sugen är du på att komma igång?

– Jag hade velat att det hade varit match direkt efter vi slog Timrå i den sjunde och avgörande matchen med Oskarshamn. Jag har väntat länge och det ska bli enormt kul, säger Per Kenttä.

Ett svar som säger det mesta om tornedalin­gens passion för sporten.

 ??  ??
 ?? Foto: BILDBYRÅN ??
Foto: BILDBYRÅN
 ?? Foto: BILDBYRÅN ??
Foto: BILDBYRÅN
 ?? Foto: BILDBYRÅN ?? Alex Hutchings.
Foto: BILDBYRÅN Alex Hutchings.
 ?? Foto: BILDBYRÅN ??
Foto: BILDBYRÅN

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden