Livsmedelsverket har inte längre monopol på kostråd, nu kommer alla och envar med egna bud på vad vi bör äta.

med vår kosthållning. Det är alltså ett sätt att få uppmärksamhet och framstå som medveten och engagerad. Vi ser en ökande individualisering i samhället, och det gäller även vår kost".

Jag nickar medan jag antecknar, för matsociologens ord stämmer även i viss del för min egen kundkorg där det regelbundet hamnar "fri från"-varor. Kanske inte de gluten- och laktosfria, men desto oftare ekologiska, de som är fria från bekämpningsmedel och från och till även de sockerfria. Och varför gör det egentligen det? Det förstnämnda väljer jag för att jag är osäker på om bekämpningsmedel och besprutade produkter påverkar grundvattnet och min kropp, men – handen på hjärtat – också för att jag gillar bilden av mig själv som "en person som köper ekologiskt". Och de sockerfria varorna? Ja, de landar i min kundkorg i de perioder då jag vill gå ner lite i vikt, eller när mitt sötsug behöver få lite motstånd.

Matsociolog Jon Fuglsang

Fokus på vad maten innehåller

Vid en första anblick skulle man kunna tro att ett ökat fokus på kosten skulle betyda att vi äter nyttigare, men så är inte fallet. Tvärtom. Enligt Socialstyrelsen har en fjärdedel av alla svenskar så dåliga matvanor att de riskerar att bli sjuka och dö i förtid. Enligt WHO är dålig mat numera den största riskfaktorn att dö i förtid. Och det är bara en tiondel av oss som äter så pass hälsosamt som Livsmedelsverket rekommenderar alla att äta. Och enligt Jon Fuglsang har vi mer fokus på vad det inte är i livsmedel vi köper, än vad de faktiskt innehåller.

“All respekt för dem som till exempel väljer att leva veganskt, men det betyder inte nödvändigtvis att de är medvetna om allt de äter. Många stirrar sig blinda på en bestämd ingrediens eller en typ av mat, som de inte vill ha, men kollar inte så noga på vad som är i varan. Därmed kan de äta en plantfärs med vissa ingredienser som de kanske inte skulle vilja ha ätit om de har läst innehållsförteckningen", säger matsociologen.

Många glutenfria produkter är ett bra exempel på detta. För samtidigt som du går miste om de viktiga fullkornen och kostfibrerna, får du ofta också mycket mer mättat fett och färre vitaminer och mineraler än i liknande produkter med gluten.

Vi lyssnar till sociala medier

Många av oss är osäkra på vad vi borde äta. I en undersökning från Arla svarar nästan hälften att de tycker det är svårt att veta vad som är nyttigt.

“Jag kan verkligen förstå det, för det kan vara svårt att hantera komplexiteten i en hälsosam kost. Då är det enklare att bara hålla sig till en bestämd kosthållning som till

exempel 'jag äter inte gluten', för då känner man att man har gjort något bra för sin hälsa", säger Jon Fuglsang.

En av orsakerna kan vara att vi idag hämtar vår kunskap om näring från många olika källor. 46 procent av oss har online-sökmotorer som första källa till information om mat och näring, medan hela 40 procent av 18–34-åringar anger att sociala medier är deras primära källa till information om kost. Det spelar helt klart roll, menar Jon Fuglsang, samtidigt som han påpekar att det generellt i samhällsdebatten finns en ökande skepsis gentemot vetenskapen.

“Livsmedelsverket har inte längre monopol på kostråd, nu kommer alla och envar med egna bud på vad vi bör äta. På de sociala medierna finns det många, som paketerar sin egenupplevda hälsa i förklaringar som fångar människor, till exempel om hur bra de mår av att skippa mjölk eller gluten, och då blir andra inspirerade till att göra samma sak", säger han.

Jag nickar igen, för innan jag ringde upp Jon Fuglsang, satt jag och läste en undersökning från analysbyrån AIM Create, från 2016. Där blev konsumenterna tillfrågade om varför de valde att köpa glutenfria eller laktosfria produkter. Anledningen var bara i var tredje fall att man blivit diagnostiserad med laktos- eller glutenintolerans. De två vanligaste orsakerna var att konsumenterna kände att de mådde bättre, eller att de hade fått det rekommenderat från någon annan.

Lyssna till vetenskapen

Det kan vara svårt att veta vilken information man bör ta till sig, och vilken som inte lutar sig mot en vetenskaplig grund. Jon Fuglsang menar att det är viktigt att vara källkritisk och fråga sig själv varifrån informationen kommer och i vilket syfte informationen framförs.

“Det är bra att söka inspiration från sociala medier, men om man intresserar sig för näring behöver man också söka information hos Livsmedelsverket och vetenskapliga källor. Man kan inte basera sin kunskap om kost på bloggare och influensers", säger han och tillägger att han inte ser det som något negativt att gemene man börjat intressera sig för vad man stoppar i munnen.

“Det kan säkert slinka med en del ovetenskaplig info, men det göder också ett ökat intresse, som får många av oss att tänka på vad vi äter. Och det är nödvändigt. Vi kan inte fortsätta äta 300 g kött om dagen", säger han.

Den meningen ekar i mitt huvud när jag på eftermiddagen ska handla till middagen. Kanske borde jag skippa köttfärssåsen som jag hade planerat, och istället servera grönsaker, fisk och fullkorn i linje med de officiella kostråden – mat som är helt fri från hokuspokus.